NÄRODLAT: På Källbrink ger lärarna tydlighet och trygghet

Källbrinkskolan har uppmärksammats för sitt arbete med att få hemmasittare tillbaka till skolan och att skapa trygghet för alla elever. Vi har träffat rektor Elinor Kennerö Tonner för att lära oss vad som gör Källbrinkskolan unik.

”Jag har lärare som är fantastiskt duktiga på att jobba relationellt, med tydlighet, ramar, stödstrukturer och ett positivt bemötande,” säger Elinor Kennerö Tonner, rektor på Källbrinkskolan.

När de påbörjade förändringsresan fanns det lärare som slutade, men andra förstod att det inte skulle innebär en så stor förändring.

”Jag har försökt hålla min linje utifrån skollagen,” säger Elinor. ”Även de lärare som var tveksamma till förändring ville ändå följa regelverket och därför har skollagen varit ett stort stöd. Alla vill göra rätt.”

Elinor berättar att Källbrinkskolan redan tidigare var en skola med en kompetent pedagoggrupp, men man hade stannat i utvecklingen samtidigt som det fanns lust till förändring. Elinor beskriver hur hon fick med sig kollegiet på förändringsresan och säger att det fanns ett stort sug efter förändring.

”Jag lyfte upp galet duktiga lärare,” säger Elinor. ”Jag lyckades aktivera starka krafter som hade legat i träda hos mina pedagoger.”

När vi frågar Elinor Kennerö Tonner om alla skolor kan jobba som Källbrink så svarar hon tveklöst ja. ”Om alla skolor jobbade med NPF-säkring, med bra stödstrukturer, så skulle behovet av särskilda resursskolor med små sammanhang vara mycket mindre.”

Även om Elinor använder begreppet NPF-säkrad för att beskriva arbetet så betonar hon att det handlar om att tillgänglighetsanpassa för alla barn. NPF är ett paraplybegrepp för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där de vanligast förekommande är diagnoser som ADHD, ASD och språkstörning. Även om det är elever i NPF-spektrat som allra mest behöver en tillgänglig och tydliggörande pedagogik så gynnar det alla barn.

Samtidigt är Elinor tydlig med att det inte helt tar bort behovet av mindre sammanhang, med att det ändå krävs att alla skolor ställer om för att möta elevers olika behov. Det skolsystem vi har fungerar inte om bara enstaka skolor gör det gemensamma jobbet att tillgänglighetsanpassa undervisningen med tydliggörande pedagogik. ”Då blir Källbrink en resursskola utan extra resurser,” säger hon.

Samtidigt har hon i andra sammanhang berättat att anpassningen inte alls kostar mer utan tvärtom. När fler har som utgångspunkt att undervisningen och de pedagogiska miljöerna ska vara tillgänglighetsanpassade minskar behoven av individuella anpassningar. Fler huvudmän och skolledare borde göra som Elinor och använda den kompetens och den drivkraft
som finns hos lärare. ”Alla vill göra rätt,” konstaterar Elinor.

Källbrinkskolan i Huddinge är NPF-säkrad. För det har skolan blivit nationellt uppmärksammad och fått så bra renommé att familjer flyttar till Fullerstaområdet och Källbrink för att deras barn lättare ska få en plats på skolan. Lärare och skolledare från hela landet är intresserade av arbetet med eleven i fokus. Det är ett positivt tecken på att fler vill göra som Elinor
och lärarna i Huddinge.

”Det finns en missuppfattning om att ge barn stödstrukturer är att fuska,” säger Elinor Kennerö Tonner. ”Så är det inte. I alla våra klasser har vi en handfull elever med diagnoser, det är inga konstigheter för oss,” säger hon.

Tydlighet och trygghet är återkommande när arbetet beskrivs. Det handlar om tydliga strukturer men också om att det ska finnas olika sätt att visa på kunskap. Klassrummen har också tillgänglighetsanpassats: det är avskalade miljöer och det ska finnas en plats utifrån vad varje elev behöver. Det finns till exempel både gruppmöblemang och enskilda bås, det finns stolar och pilatesbollar, och eleverna kan välja att sitta högt eller lågt.

Vi frågar Elinor vilka hinder som står i vägen för fler att göra resan mot samma kulturförändring som de lyckats med på Källbrinkskolan. ”Det faktum att alla tar sig rätten att tycka till om skolan gör också skolan till en sårbar verksamhet,” säger hon. ”Istället behöver vi göra det till den professionella
verksamhet som det är, med högutbildade lärare.”

Det finns ett stort sug efter att jobba med tillgänglighetsfrågor, den saken står klar. Elinor har träffat både föreningar, politiker och andra i samhället som vill vara med och ta ett ansvar.

”Jag skulle verkligen önska att fler förstod vidden av social hållbarhet i samhället.”

Artikeln är tagen ur Centerpartiet i Huddinges lokalblad Närodlat! nr 2 2020/2021.