Chockhöjda löner för kommunalråden

Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger nej till majoritetens förslag på löneökningar på upp till 22 000 kr per månad till de fyra kommunalråden. De tre partierna vill att dessa pengar ska gå till kommunens verksamheter istället.

Kommunstyrelsens ordförande föreslås en lönehöjning på hela 22 000 kr och en lön på 108 800 kr/mån. De tre övriga kommunalråden föreslås få lönehöjning på 16 700 per månad till en lön på 81 600 kr/mån. Detta samtidigt som oppositionsrådets lön sänks med 10 000 kr till 32 600 kr/mån och gruppledararvodet för det största oppositionspartiet sänks med 12 000 kr till 26 000 kr/mån. Dessutom skapar majoriteten ett femte ”dolt kommunalråd” genom att ordförande i Miljö- och stadsbyggnadsnämnden föreslås en heltidsersättning på 49 000 kronor (jämfört med 10 000 kronor förra mandatperioden).

Patrik Buddgård (C), gruppledare säger i en kommentar:

”Det är ovärdigt att kommunalråden höjer sina egna löner med upp till 22 000 kronor i månaden samtidigt som ersättningen till funktionsnedsatta som arbetar inom Ö-gruppen halveras. Majoriteten pratar mycket om effektivisering av stadens organisation men gör tvärt om gällande den politiska organisationen.”

Daniel Larson (S), gruppledare fortsätter:

”Majoritetens styrande förtroendevalda avser att höja sina egna löner med summor som ligger i nivå med vad många lidingöbor har som månadslön. Det är varken skäligt, rimligt eller tillständigt. Vi tre partier menar att den totala kostnaden för den politiska organisationen ska minska, inte öka till följd av de styrandes girighet och egenintresse. De resurser som betalas in via skatt behövs istället i verksamheterna för att lidingöborna ska kunna erbjudas bästa möjliga kommunala service och kvalitativa välfärdstjänster.”

Patrik Sandström (MP), gruppledare fyller i:

”Normalt bereds ärenden som dessa genom arvodesberedningen där även oppositionen är representerad, men majoriteten väljer att runda den med dessa uppseendeväckande förslag. Fördelningen mellan majoritet och opposition blir nu mer ojämn vilket är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.”