En välskött skog är en tillgång
Det finns olika intressen i en skog. Bevarande av biologisk mångfald, koldioxidsänka, tillgänglig för besökare, professionell skogsskötsel med ekonomisk förvaltning och avkastning.
Historiskt rådde brist på skog i Sverige. Det berodde till stor del av gruv- och järnindustrin och vårt behov av ved till uppvärmning och matlagning. En del behövdes också till trävaruindustrin. Bristen på skog var så stor att staten redan 1637 inrättade en ny myndighet, Bergskollegium, för att stävja bristen på skog. I början av 1900-talet kom koks och olja och förändringar i skogslagstiftningen. Förvaltningen blev mer uppstyrd bland annat med krav om återplantering efter avverkning.
Resultatet ser vi i dag. Det finns mer skog än någonsin i Sverige. Bara de senaste 100 åren har andelen skog fördubblats. En viktig del har varit det privata skogsbruket där en långsiktig och god förvaltning varit en förutsättning för en rimlig avkastning, pension för många. Genom att arbeta på det sättet är det långsiktigt och till nytta för många kommande generationer. Andra fördelar är att under trädens långa tillväxtperiod gynnas olika djur och växter under olika perioder och bidrar till den biologiska mångfalden.
Skogens funktion som koldioxidsänka används ofta i debatten som argument för att minska koldioxiden i atmosfären. Gamla träd har naturligtvis bundit mycket koldioxid men upptaget minskar i gammal skog, samtidigt som grenar, löv och barr i stor omfattning faller till marken, förmultnar och bildar koldioxid. Bättre då att låsa in koldioxiden i olika träprodukter, i nya hus, byggnader och så vidare – och att plantera ny växande skog. Ju mer vi bygger i trä, desto mer koldioxid låser vi in i våra byggnader.
Södertälje kommun äger skog. När ansvaret för vår gemensamma skog flyttades från tekniska nämnden till miljönämnden sa jag i fullmäktigedebatten att det var som att göra getabocken till trädgårdsmästare. Tyvärr har det besannats.
Ursprungligen köptes mark in (både skog och åkermark) för att vara möjlig att exploatera i ett växande samhälle, men också som en ekonomisk reserv under ständig tillväxt. Tiderna har förändrats och till dessa värden har lagts naturvårdsintressen det kan handla om skog i och nära tätorter ibland kallad rekreationsskog, och ibland biotoper som behöver skyddas som starkast i naturreservat. Nationalparkstatus på vår kommunala mark har vi inte.
Jordbruksmark behövs till livsmedelsproduktion – det har blivit tydligare i den oroliga omvärld vi lever i. Samtidigt är inte all åkermark av bra kvalitet, så ibland måste vi kunna göra avsteg och använda åkermark till exploatering. Människor måste bo någonstans och helst där de vill bo, även på landsbygden och särskilt nära våra befintliga tätorter. Företagen måste få platser att etablera sig på. Skogen måste av ekonomiska och ekologiska skäl brukas, det vill säga avverkas inom ramen för gällande lagstiftning. Gammal skog behöver förnyas samtidigt som kommunen behöver plats för nya företag, fler bostäder, exploateringsvinster, tillväxt och ekonomiska resurser från avverkningen till skogs- och naturvårdsskötsel.
Nå hur var det nu med getabocken? I kommunen pågår ett intensivt och kontraproduktivt arbete för att skydda den skog som egentligen behövs för att klara behovet av mark för bostäder och andra byggnader. Som behövs för ge ekonomisk avkastning till kommunen. Allt kan inte bli naturreservat för att skydda en kråka som dessutom flyttar på sig.
Allt kan inte skyddas – för till slut blir den skogen för farlig att vara i utan kostsamma och sannolikt otillåtna åtgärder. Jag föredrar själv att gå i välskötta skogar med minimal risk för nedfallande träd, skog som förvaltas långsiktigt och som då gallras, omplanteras och avverkas. Devisen: min skog får de inte röra, den stämmer inte. Visserligen har vi en fantastisk allemansrätt, men det är de facto inte min skog bara för att jag får vara i den.
Skogen ska inte skötas med enda utgångspunkt att den ska skyddas.
Tage Gripenstam
gruppledare Centerpartiet