Uppsala kan växa på ett hållbart sätt

Hållbarhet är inte ett hinder, utan en förutsättning för långsiktig tillväxt.

Debatten om Uppsala kommuns utveckling får en ny knorr när Liberalerna återigen ändrar sitt ställningstagande och säger ja till spårväg. Även om det finns fördelar med att kommunens utveckling nu får en tydlig inriktning, så skulle jag ljuga om jag sade att jag inte är besviken. Dels för att jag anser att överenskommelser som gjorts med samarbetspartier ska hedras, dels för att jag tror att den här inriktningen är fel väg att gå för Uppsala.

Jag vill vara tydlig med att tillväxt och utveckling av vår kommun är helt nödvändig för att trygga företagens och välfärdens kompetensförsörjning samt för finansiering av skola, vård och omsorg. Det finns partier som försöker sätta en bild av att Centerpartiet skulle vara emot byggandet av bostäder och Uppsalas tillväxt, något som är direkt felaktigt.

Vad som däremot är viktig för Centerpartiet är att tillväxten sker jämlikt, det vill säga att både stad och land tar del av investeringarna. Det är också viktigt att tillväxten sker i balans med ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter. Och sist men inte minst, de demokratiska värdena och medborgarnas inflytande måste värnas.

2017 ingick Uppsala kommun in i ett avtal med staten om bostadsbyggande genom ett så kallad förhandlingsuppdrag, det som i media benämns för 4-spårsavtalet. Det var en process som med facit i hand gick alldeles för fort. Uppsala kommun förhandlade bort sitt planmonopol i utbyte mot att svenska staten skulle investera i två nya järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm. Järnvägsinvesteringar är ett statligt ansvar och två nya järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm är ett nationellt intresse. Projektet 4-spår Uppsala står sig väldigt starkt i Trafikverkets projektportfölj och bedöms samhällsekonomiskt lönsamt. Uppsala är på god väg att få två nya järnvägsspår, vilket är otroligt viktigt för hela vårt län och norra Sverige.

I en utvärdering genomförd av Statskontoret har det däremot konstaterats att denna typ av förhandlingsform, som Uppsala kommun genomförde med staten, går snabbt men på bekostnad av vissa andra värden. Till exempel är den demokratiska insynen sämre och det finns risk för sämre beslutsunderlag. Det konstateras också att det finns risker för undanträngningseffekter av andra investeringar. Negativa effekten som är påtagliga i vår kommun.

Nio olika föreningar har bildats sedan 2017 för att påtala risker med de nuvarande byggplaner som kommunen har i sydöstra och södra Uppsala. Det handlar om stora ekologiska värden, risk för Uppsalas dricksvattenförsörjning och att en ny stadsdel med sociala problem byggs upp när så stor mängd bostäder ska byggas på relativ liten yta, och under en i sammanhanget kort tidsperiod. Föreningarnas upplevelse är dock att medborgarinflytandet alltmer har kommit att åsidosättas i kommunens samhällsplanering.

I stället för att lyssna på föreningarnas vädjan om ökad inflytande bildar kommunen ett så kallad ”exploateringsbolag” för ny bebyggelse runt det nya stationsläget i södra Uppsala. Något som kommer att minska den demokratiska insynen ännu mer och inskränka i våra medborgares möjligheter att överklaga beslut. En synnerligen komplicerad bolagsstruktur ska nu bildas för genomförandet av ny bebyggelse, en modell som i praktiken är helt oprövat i Sverige och med flera utmaningar i förhållande till en rad regelverk. Återigen har allting gått väldigt fort, precis som med det avtal som skrevs med staten 2017.

Det ska också byggas en broförbindelse för tung spårväg vid Ultuna, något som kräver ett så kallad vattendom från mark- och miljödomstolen. Det finns en stor risk att bron inte får byggas. Men just nu saknas det alternativa planer för ett scenario där bron över Ultuna inte skulle få byggas. Med andra ord är beslutsunderlaget inte tillräckligt för de beslut som behöver fattas.

Andra utmaningar som vi står inför med nuvarande planer är fortsatt kraftig exploatering på jordbruksmark, något som är negativ för vår självförsörjningsgrad. Vi har också stora underhållsbehov av den tekniska infrastrukturen och utmaningar med elförsörjning när Uppsala växer och ska ha spårväg. Idag får vi exempelvis tacka nej till företagsetableringar på grund av effektproblem. Och flera av de tidsplaner som förvaltningen jobbar med, exempelvis den för spårväg, är orealistiska, vilket i praktiken innebär stora risker.

Alla dessa delar måste hanteras på ett klokt sätt för att vi ska klara av att omhänderta tillväxten. Det är vår uppgift att som politiska beslutsfattare hantera risker. Vi Centerpartister vill se ett växande Uppsala, men försiktighetsprincipen måste råda när vi förvaltar skattepengar, och målkonflikter behöver hanteras. Exploateringsekonomi får inte vara överordnat alla andra värden om vi ska få en klok tillväxt av vår kommun, i balans med ekologiska och sociala hållbarhetsvärden.

Ehsan Nasari (C), kommunalråd