Kommunfullmäktige 5/11: Inlämnade motioner och behandlade intepellationer
Vid kommunfullmäktige den 5/11 behandlades 1 motion och 5 interpellationer från Centerpartiet. Vi lämnade också in 5 ytterligare motioner. Läs dem gärna här.
Behandlade motioner och interpellationer:
Motion om att inrätta en idrottsstrategisk grupp
Uppsala kommun har satt som mål att bli Sveriges bästa idrottskommun, vilket är en
god ambition. Idrotts- och föreningslivet bidrar nämligen till en bättre folkhälsa, en
meningsfull fritid för många individer och en ökad jämställdhet och integration i vårt
samhälle. Idrottsföreningarna utgör därmed en av kommunens viktigaste
samarbetspartners. Men dessvärre finns det många utmaningar som behöver mötas
om vi ska gå från ord till handling.
Några av de utmaningar som idrottsföreningarna lyfter fram är alltför höga
kostnader för idrottsanläggningar, för få idrottsytor, mycket administration för
föreningarna, avsaknad av en enkel väg in i kommunen, brist på dialog samt
osäkerhet kring lokalförsörjningsplanen. Den kanske enskilt största utmaningen,
förutom de ekonomiska förutsättningarna, är att viktiga idrottsfrågor inte sällan
fastnar i den kommunala byråkratin. Det finns en stor frustration hos många
idrottsföreningar att viktiga ärenden inte omhändertas på ett bra sätt, ett sådant
exempel är uppdragsavtalet för tillhandhållandet av lokaler i Fyrishovanläggningen
till föreningslivet.
De idrottsrelaterade frågorna är många och ligger utspridda på olika delar i
kommunen. I den omorganisation som kommunen gjorde 2020 hamnade vissa
idrottsrelaterade frågor hos Uppsala Arenor och Fastigheter AB och andra hos
Idrott-och fritidsnämnden. Ansvarsfördelning och gränsdragningar mellan dessa
organisationer är emellertid inte alltid tydlig, något som är problematiskt. Därutöver
ligger ansvaret för elitidrotten, som inte sällan har en viktig roll för en välfungerande
breddverksamhet, under kommunstyrelsen, likaså folkhälsofrågorna. Idrottandet i
skolan däremot, som blir viktigare när allt fler blir stillasittande, ligger hos
Utbildningsnämnden.
Att de idrottsrelaterade frågor är utspridda och sorterade under olika förvaltningar
och bolag är problematiskt då det saknas en etablerad samverkansstruktur för att på
ett övergripande plan arbeta med strategiska idrottsfrågor. Glädjande nog så finns
det en medvetenhet om detta inom kommunen. I svar på Tilde Linds interpellation
”bättre dialog med Uppsala kommuns idrottsföreningar” på Uppsala
kommunfullmäktige den 22 maj 2023 står det följande:”Kommunen behöver förbättra sin interna samverkan och ha god dialog med
vårt rika och kreativa föreningsliv. Nu arbetar ibland olika förvaltningar på
olika håll med frågor som berör flera områden, och som kommun måste vi helt
enkelt bli bättre på att arbeta gemensamt och inte parallellt. Detta så att vi
tillvaratar våra resurser på ett optimalt sätt och på så vis kan göra mer för
fler.”
Det finns exempel på kommuner i Sverige som har hittat samverkansformer där
förvaltningar, bolag och idrottsföreningar träffas regelbundet för att skapa samsyn
kring idrottsstrategiska frågor som rör både nutid och framtid. I Eskilstuna kommun
har man exempelvis en så kallad Idrottstrategisk grupp (ISG) som verkar fungera bra
och skulle kunna vara en modell för Uppsala. Målet med en idrottsstrategisk grupp
är att identifiera och driva de strategiska idrottsfrågorna på ett bra sätt, göra
prioriteringar och hantera målkonflikter, stödja implementeringen av Uppsala
kommuns idrotts- och fritidspolitiska program samt öka likvärdigheten i hur olika
föreningar behandlas av kommunen.
Genom en Idrottstrategisk grupp, där idrottsföreningarna och samtliga bolag och
nämnder som berörs av idrottsrelaterade frågar involveras, kan dialog och
samverkan inom kommunorganisationen och med våra idrottsföreningar också
stärkas. I den Idrottstrategiska gruppen ska det inte fattas några beslut, syftet är
snarare att diskutera viktiga frågor för att hitta samsyn, inriktningar och
prioriteringar. Besluten fattas fortsatt i respektive nämnd och bolag.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar Centerpartiet att kommunfullmäktige
beslutar:
att uppdra till Kommunstyrelsen att inrätta en idrottstrategisk grupp i enlighet
med de syften och mål som beskrivs i motionen
Ehsan Nasari (C)
Tilde Lind (C)
23-06-19
Interpellation om kulturverksamheten vid Stenhagens Kulturhus
Västra Stenhagenskolan har sedan hösten 2023 förändrat sitt elevunderlag, från att vara en
skola för årskurserna F-9 till att bli en skola för åk 6–9. Det nya elevunderlaget gör även att
skolan är i behov av andra typer av lokaler för sin verksamhet. Efter det att fastighetsstaben
utrett den nya grundskolans behov, har det bland annat slagits fast att Västra Stenhagenskolan
behöver en hemkunskapssal. Ett tidigare planerat golvbyte i fastigheterna gör även att staben
identifierat att ett antal evakueringslokaler saknas.
En följd av fastighetsstabens utredning är att kulturverksamheterna i Stenhagens Kulturhus
påverkas. Kulturhusets nuvarande ateljé kommer att byggas om till hemkunskapssal under
2025. Skolan har dessutom redan tagit Kulturhusets danssal i anspråk som undervisningsrum,
under tiden golvrenoveringarna sker.
Kultur- idrotts- och fritidsförvaltningen har nu meddelat ledningen för Stenhagens Kulturhus att
kulturverksamheterna kommer att behöva minskas kraftigt under 2025. Detta inkluderar
möjligheterna för civilsamhällesorganisationer och föreningar att bedriva aktiviteter i lokalerna.
Förvaltningen har dessutom aviserat en översyn av kulturhusverksamheten i Stenhagen med
sikte på ett utökat samnyttjande av lokaler med grundskolan från och med vårterminen år
2026.
Det är svårt att tro något annat än att skolans verksamhet kommer att leda till att
kulturaktiviteterna i fastigheten begränsas även efter 2025. De betydande neddragningarna på
kulturens område sker dessutom i ett läge när Stenhagen kämpar för att lämna stämpeln som
utsatt område bakom sig, där just kulturaktiviteter och möjligheter till att bedriva ett aktivt
föreningsliv i stadsdelen är centrala faktorer för att stärkt trygghet och ökad samhörighet.
Jag vill därför fråga Kulturnämndens ordförande Linda Eskilsson (MP):
- Vilka skäl ligger bakom Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningens beslut att kraftigt begränsa
kulturverksamheterna i Stenhagens Kulturhus? - I enlighet med kommunfullmäktiges policy för hållbar utveckling i Uppsala kommun – vilken
analys har föregått beslutet gällande hur åtgärderna påverkar den sociala hållbarheten i
Stenhagen? - Vilken plan finns för att kulturverksamheterna i Stenhagens Kulturhus, exempelvis i ateljén
eller danssalen, ska kunna återupptas som tidigare?
Mattias Johansson (C)
2024-10-07
Interpellation om de låga skolresultaten i årskurs 6
På utbildningsnämndens sammanträde den 26 september så fick de närvarande information om
de preliminära resultaten i Uppsalas skolor. Trots att resultaten visade på en del positivt så är
det flera siffror som borde oroa styret i Uppsala.
De preliminära resultaten för årskurs 6 visar att det endast är 67 procent av pojkarna i 6:an som
fått lägst betyg E i alla ämnen. Det innebär att inte ens 7 av 10 av pojkarna i årskurs 6 i Uppsala
fick godkänt i alla ämnen förra läsåret, Men det är inte bara hos pojkarna som man ser en stor
nedgång i resultatet. Även andelen flickor som har lägst betyget E i alla ämnen sjönk och landade
på 71 procent.
De barn som nu börjar årskurs 7 är i behov av akuta åtgärder för att kunna vända utvecklingen
och säkerställa att alla barn får de kunskaper som krävs för att också klara nian och komma in
på gymnasiet. Problemet är att det är för sent att sätta in de åtgärder som behövs. Styrets mål
och budget har redan gått ut på remiss och där saknas det tillräckliga resurser och åtgärder för
att höja resultaten i Uppsalas skolor.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga Utbildningsnämndens ordförande Eva
Christiernin (S):
- Är du oroad över resultaten i årskurs 6?
- Har styret vidtagit tillräckliga åtgärder i Mål och budget för att vända utvecklingen?
- Vilka konkreta åtgärder kommer styret att vidta för att vänd utvecklingen och höja resultaten i Uppsalas skolor?
- När kommer vi kunna se effekt av styrets åtgärder?
Olle Romlin (C)
2024-10-07
Interpellation om snöröjning
Vintern 2023/2024 började tidigt och det kom mer snö än en normal vinter. På grund av både en
lång vinter och rikligt med nederbörd tvingades Uppsala kommuns Gatu- och
samhällsmiljönämnd, GSN, prioritera hur resurserna skulle användes. Detta ledde till att både
frågor och interpellationer ställdes i Uppsala kommunfullmäktige. I och med att vintern
2024/2025 är i antågande skulle jag vilja följa upp de svars som gavs och vad status är på
utredningar som har gjorts.
I en av debatterna svarade GSNs ordförande, Rafael Waters (S), på en öppen fråga från Södra
Valsätra Villaförening och Sunnersta egnahemsförening (som var ställd till alla politiska partier i
Uppsala), att övertagande av snöröjning av kommunens trottoarer inte var aktuellt på grund av
att kommunen har ett nytecknat entreprenadavtal som i så fall skulle behöva göras, något som i
så fall även skulle medföra ökade kostnader. Dock utan att specificera hur höga de kostnaderna
beräknades bli. Rafael Waters svarade att de resurser som kommunen har skall prioritera
framkomligheten för gång/cykel och kollektivtrafik. I debatten bekräftades det dock av GSNs
ordförande att denna prioritering av framkomlighet för gång/cykel, kollektivtrafik och
funktionshindrade haft sina brister, bland annat på grund av att en ny entreprenör inte har följt
de riktlinjer som kommunen satt upp.
I en senare debatt ställdes frågan till samma ordförande, Rafael Waters (S), hur samordningen
mellan de entreprenörer som Uppsala kommun upphandlat för snöröjning kunde förbättras,
samt även samordningen med andra aktörer, exempelvis fastighetsägare. Svaret på denna fråga
var att förvaltningen utreder hur samordning och samarbete ska stärkas.
Utifrån föregående debatter och de svar som då gavs av Rafael Waters kan jag konstatera att det
finns en ambition om att prioritera god framkomligheten för gång och cykel inför den
kommande vintern. Ur ett hela-resan-perspektiv skulle jag vilja påstå att gång och cykel är
beroende av bättre snöröjning utmed hela sträckan ”dörr till dörr”, jämfört med kollektivtrafik
och biltrafik. Det är alltså subjektivt vad som menas med god framkomlighet och viktigt att
definiera vad som kan förväntas när det snöar på hela vägnätet med kommunal väghållare.
Centerpartiet Uppsala
Jag vill därför fråga Gatu- och samhällmiljönämndens ordförande Rafael Waters (S).
- Är samtliga entreprenörer som kommunen upphandlat för vinterväghållningen tränade
och införstådda med vad som förväntas av dem? - Kommunen skulle utreda hur samordning med fastighetsägarna skulle stärkas, och hur
kontroll av att fastighetsägarna tar sitt ansvar för snöröjning skulle utvecklas. Vad är
resultatet av den utredningen? - Har kommunen i utredningen tittat på hur fastighetsägare, som idag har ansvar för att
snöröja trottoarer och infarter på kommunal mark, skulle kunna teckna separata
hängavtal med de av kommunen upphandlade entreprenörerna? - Hur har kommunen tänkt kommunicera på vilken nivå gående och cyklister kan förvänta
sig att snöröjningen prioriteras ur ett hela-vägen-perspektiv?
Jonas Petersson(C)
2024-10-07
Inlämnade motioner:
Motion om att förlänga skolkortet giltighetstid för resor med regionbussarna med destination utanför Uppsala tätort
Alla barn ska ha en trygg och pålitlig väg till skolan. Därför tilldelas elever som har skolan långt från hemmet ett specifikt busskort, benämnt skolkort, för att underlätta resandet. UL ansvarar för själva kortet och bussturerna, men kommunen kan bestämma villkoren.
Skolkortet gäller i dag för elever som går i förskoleklass eller årskurs 1–3 och har minst två kilometer till skolan, elever i årskurs 4–9 som har minst fyra kilometer och gymnasieelever som har mist sex kilometers skolväg. Eleven måste också både vara folkbokförd och gå i skolan i Uppsala kommun för att vara berättigad.
För stora delar av landsbygden är det här arrangemanget alltså en förutsättning för att barnen ska komma till och från skolan, då även de närmast belägna skolorna fortfarande ligger så långt från hemmet att cykel inte är ett alternativ. Landsbygdsskolornas begränsade antal gör det här behovet stort och i grunden är det en fråga om likvärdig service.
För innevarande läsår gäller skolkortet emellertid bara fram till 19:00 på helgfria vardagar. Det gör det svårt för barn med långa resvägar att hinna hem efter fritidsaktiviteter. Resultatet blir att föräldrarna måste skjutsa långt eller att barnen måste avstå från sina intressen. För att kunna erbjuda familjer på landsbygden likvärdig service bör skolkortets giltighet på regionbussarna förlängas till 21:00.
Alla barn ska kunna ha möjlighet till en meningsfull fritid. Med långa avstånd och sämre service är livspusslet på landsbygden extra svårt att få ihop. Men föräldrarnas bostadsort borde inte inskränka barnens möjlighet till rörelse, träning, kulturverksamhet och sociala sammanhang.
Att förlänga skolkortets giltighetstid så att barn och unga kan använda det också på väg hem från sina fritidsaktiviteter efter skolan skulle var ett sätt att undanröja ett av de logistiska hinder som barnfamiljer på landsbygden står inför. Det skulle förenkla för landsbygdsborna och underlätta för fler kollektiva resor och därmed minska biltrafiken. Personbilstrafiken står idag för över 90 procent av vägtrafikens totala utsläpp, varför alla satsningar som ger människor möjlighet att inte ta bilen spelar roll.
På grund av regionsbussarnas relativt låga turtäthet efter 19:00 borde den ekonomiska effekten bli begränsad.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar Centerpartiet att kommunfullmäktige beslutar
att Uppsala kommun omförhandlar avtalet med UL så att skolkortets giltighetstid förlängs till 21:00 på helgfria vardagar för resor med regionbussarna med destination utanför Uppsala tätort
Ehsan Nasari (C)
Mattias Johansson (C)
2024-11-04
Motion om att införa lovskola med simundervisning
Sommarlovet ska i den bästa av världar vara en tid för rekreation och återhämtning inför ett nytt läsår. För många barn, inte minst från studieovana hem eller med svenska som andraspråk, innebär däremot sommarlovet tyvärr ett kunskapstapp; särskilt vad gäller läskunnighet. Detta kan få alvarliga konsekvenser för den fortsatta skolgången. En lösning på problemet är att inrätta en lovskola. I Uppsala kommun finns idag lovskola för elever i årskurs 8 och 9. Lovskolan är förlagd under sommarlovet och är kostnadsfri. De ämnen som undervisas i är svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor bedömer tillsammans med elev och vårdnadshavare om eleven ska gå lovskola. Den fyller alltså en viktig funktion, men många elever skulle behöva extra hjälp långt tidigare.
I utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28), konstateras bland annat att: ”sommarskola och lovskola huvudsakligen förekommer för elever i de senare årskurserna och att mycket vore att vinna på att utveckla detta bruk också för de yngre eleverna, primärt för att under lågstadiet säkra basfärdigheter.” Det är en insikt vi borde ta vara på.
I Göteborg finns sedan flera år en lovskoleverksamhet för årskurs F-3 på Hammarkullsskolan, som uppvisar mycket goda resultat. Verksamheten riktar sig till elever på 18 utvalda skolor med socioekonomiskt svaga upptagningsområden med en stor del elever med utländsk bakgrund. Undervisningen fokuserar på läsförståelse, men också andra ämnen som matte och naturkunskap förekommer. Lovskolan är frivillig och i år undervisades ca 300 elever under sammanlagt sex veckor. Vad Göteborgs kommun upplever gjort lovskolan extra attraktiv är att den teoretiska undervisningen kombineras med simundervisning.
Bristande simkunnighet är idag en av de vanligaste anledning till att elever inte får godkänt betyg i idrott och hälsa. Simkunnigheten minskar också bland befolkningen i stort. Över 20 procent av befolkningen räknas inte som fullt simkunniga (kan inte simma 200 meter varav 50 på rygg). Detta är en allvarlig trend vi måste vända här och nu. Vikten av simkunnighet aktualiseras särskilt under sommarens badsäsong, då många barn kommer i kontakt med vatten. Det borde bara vara ett tillfälle för glädje, lek och rörelse, men för dem utan tillräckliga simkunskaper är det förenade med direkt livsfara.
Ett problem med simundervisning under skoltid är att den tar mycket tid i anspråk som skulle kunnat nyttjas för annan undervisning. För teoretiskt svaga elever kan alltså extra simundervisning under skoltid innebära att de halkar efter i andra ämnen. Därför vore sommarlovsskola för de lägre åldrarna i grundskolan, i kombination med simundervisning, ett mycket lämpligt sätt att tillgodose barnens behov av undervisning samtidigt som de lär sig en livsviktig färdighet.
För att möjliggöra för en fullgod simundervisning, erfarenheten från Hammarkullsskolan är att det krävs minst tio lektioner, så bör undervisningen kunna ske även vid några av de badplatser i kommunen som redan idag kan användas för privat simskola. Detta för att säkerställa att ett fullgott antal simlektioner. Simundervisningen kan med fördel ske i samarbete med civilsamhällets aktörer. Ämnesundervisningen kan också förläggas i en skola med närhet till en badplats.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar Centerpartiet att kommunfullmäktige beslutar
att Uppsala kommun inför lovskola med simundervisning för de lägre årskurserna
Jonas Petersson (C)
Olle Romlin (C)
Ehsan Nasari (C)
2024-11-04
Motion om att inför en medborgarberedning enligt Skara-modellen som pilotsatsning
Medborgarnas förtroende för politiken är inget som kan tas för givet. Det måste aktivt förtjänas. I en tid när det förtroendet är på tillbakagång och det partipolitiska engagemanget sjunker är detta extra viktigt. Stadsbyggnadsprojekt hör ofta till de kommunpolitiska åtaganden som påverkar människor mest i sin vardag. Att sträva efter en så bred medborgerlig acceptans eller åtminstone förståelse som möjligt är därför både viktigt för att projekten ska bli framgångsrika och för att inte skada tilliten till det offentliga. Därför är omsorgsfull dialog mellan kommun och invånare nödvändig vid större förändringar i stadsbilden eller landskapet.
Därför genomförs medborgardialoger. Dessa syftar till att involvera medborgarna i olika politiska processer. I bästa fallet blir detta ett tillfälle för ett konstruktivt meningsutbyte där förvaltning och politik tar till sig av medborgarnas idéer. I sämsta fall får de formen av rena informationstillfällen, ett sätt att pliktskyldigt få den lagstadgade samrådsfasen överstökad. Inte heller är det konstruktivt att dialogen blir ett sätt för medborgare att få visa sitt missnöje inför beslutsfattare, som sedan går vidare med oförändrade planer.
Möjlighet för medborgarna att påverka planer är en nyckel till en framgångsrik förankring. I Uppsala kommuns riktlinje för medborgardialog framgår också att man ”ser invånarnas engagemang som en tillgång när vi ska forma framtidens Uppsala”. Det är synsätt vi fullt ut delar, men ett synsätt vi anser kunde få bättre praktiskt genomslag. En fruktbar inställning är att inte betrakta medborgarna som ett hinder, motståndare att övertalas, utan just som en källa till goda idéer, stor lokalkännedom och kreativa förslag.
Därför föreslår vi att kommunen inför framtagandet av en ny fördjupad översiktsplan inrättar en medborgarberedning som pilotsatsning. En medborgarberedning är en dialogprocess där en grupp personer träffas för att på djupet diskutera en specifik fråga. Det är en metod som har använts internationellt, framför allt i anglosaxiska länder, för att garantera ett medborgarperspektiv på komplexa samhällsutmaningar. Ett första försök på svensk mark pågår just nu i Skara, inför framtagandet av den nya stadsdelen Djurgårdshage. En medborgarberedning enligt Skara-modellen skiljer sig från en dialog genom att den utgörs av en utvald grupp medborgare som träffas återkommande och tillsammans med tjänstemän just bereder en specifik fråga, i det här fallet framtagandet av en ny stadsdel.
Beredningens medlemmar får först tillfälle till kunskapsinhämtning genom föreläsningar som sedan följs av samtal och workshops. Det ger alla medlemmar goda förutsättningar att fatta informerade beslut. Beredningens överläggningar resulterar i en rapport som blir grunden för det nya planprogrammet.
Gruppens medlemmar kan lämpligen väljas ut från intresseanmälningar, slumpvis eller genom ett urval för att säkerställa en representativ sammansättning. Vid anläggandet av ett helt nytt område kan intresseanmälningen lämpligen gå ut till alla medborgare, enligt Skaras exempel. Vi en utbyggnad av ett befintligt område bör beredningen viktas så att en del utgörs av redan boende i området, och en del av kommuninvånare generellt.
För att genomföra uppdraget krävs att kommunen tillgodoser:
- Rekrytering av deltagare (kan utföras av organisationen själv eller ta hjälp av ett opinionsinstitut)
- Lokal och logistik
- Mötesledning och processdesign
- Deltagarnas utgifter (reskostnader m.m.)
- Eventuell betalning för deltagarnas tid
- Kostnader för kommunikation
Genom att medborgarberedningen på ett formaliserat sätt ges möjlighet att komma med konkreta inspel till planprogrammet ökar sannolikheten för att idéerna omhändertas i planprocessen. Men Skara-modellen handlar inte bara om att stärka den demokratiska förankringen. Genom att ta till sig medborgarnas goda idéer höjer man också kvaliteten på slutprodukten. Kommunen byggs bättre.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar Centerpartiet att kommunfullmäktige beslutar
att Uppsala kommun inför framtagandet av en ny fördjupad översiktsplan inrättar en medborgarberedning som pilotsatsning.
Ehsan Nasari (C)
Victor Zhao-Jansson (C)
2024-11-04
Motion om Kliniskt träningscentrum för omsorgspersonal
Ett Kliniskt Träningscentrum (KTC) är ett specialutrustat träningscenter där medarbetare inom äldreomsorg kan träna på ett kvalificerat omhändertagande och utveckla sina kliniska färdigheter för att kunna erbjuda en trygg och säker vård och omsorg av äldre. Både personal och studenter kan utveckla sin kliniska kompetens med hjälp av modeller och dockor, träningsattrapper och teknisk apparatur som t ex basal omvårdnad och hygien, munhälsa, förflyttningsteknik, vitalparametrar som puls och blodtryck, injektioner, sondnäring och sårvård.
Stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör startade ett Kliniskt Träningscenter i augusti 2022 med statliga stimulansmedel för god och nära vård. Deras KTC är lokaliserat till Högdalens vård-omsorgsboende och är ett specialutrustat träningscenter i kommunal regi där framför allt vård- och omsorgspersonal har möjlighet att träna på omhändertagande och olika kliniska och måltidsrelaterade färdigheter, och reflektera kring uppgifterna under ledning av instruktör som är specialistsjuksköterska och lärare i omvårdnadsämnen. De har åtta olika rum för träning av olika moment. I ett av rummen har de Nursing Anne, en kroppsstor datoriserad docka utvecklad för simulering och träning av medicinskt tekniska åtgärder som vitalparametrar, injektioner, sårvård mm. De har de första åren utbildat 1400 personer där varje person fått två halvdagar totalt 6 timmars utbildning och träning. Efter utbildningen erhåller man ett kompetenskort av ansvarig sjuksköterska på det boende man är anställd detta så att kunskaperna överförs i ordinarie arbete. Privata utförare kan köpa utbildningen av stadsdelen.
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fick 2023 uppdrag att följa upp verksamheten och kan konstatera att KTC bidrar till kompetensutvecklingen för undersköterskor och studenter men också kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen.
Region Uppsala har ett Kliniskt träningscentrum och där är inriktningen träning och utbildning för studenter inom Uppsala universitet och sjukvårdspersonal med avancerad medicinsk simulering och högteknologisk utrustning. Äldreomsorgens målgrupp behöver praktisk träning i grundläggande omvårdnad men också språkstöd för dokumentation.
Inom Uppsala kommuns äldreomsorg finns stora behov av kompetensförsörjning och ett KTC skulle bidra till att öka kunskap, kompetens och praktiska färdigheter hos medarbetare och studenter inom vård- och omsorgsverksamheterna. Och det skulle öka kvaliteten för brukarna inom äldreomsorgen.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar Centerpartiet att kommunfullmäktige beslutar
att ett Kliniskt Träningscentrum för omsorgspersonal startar för att utveckla kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen
Karin Thalén (C)
2024-11-04
Motion om Trygghetsjour för alla äldre som behöver akut omsorg
Äldre med biståndsbeslut för hemtjänst eller trygghetslarm kan använda Trygghetsjouren genom att larma med larmklockan eller ringa vid akuta händelser. Den möjligheten saknas helt för andra äldre som inte har trygghetslarm och hamnar i akuta behov av äldreomsorg. Därför anser vi att det behövs en trygghetsjour för alla äldre som behöver akut äldreomsorg, inte bara för de som har hemtjänst eller trygghetslarm.
Många äldre är idag ensamstående både med och utan anhöriga/närstående. Hälsotillstånd kan snabbt förändras och behov av snabb hjälp kan behöva påkallas. Det kan till exempel handla om dålig nutrition, läkemedelspåverkan med fall som följd, kognitiv svikt eller att man inte kan sköta dagliga inköp på grund av nedsatt funktion. Det kan vara närstående som vårdar en äldre person hemma och själv behöver sjukhusvård eller inte klarar av insatserna dygnet runt.
Integritet och självbestämmande kan vara skäl till att man saknar hemtjänst eller larm och det kan finnas ett motstånd för många äldre att ta emot hjälp. Det är en process att acceptera hjälp och välja att ansöka om hemtjänst och/eller trygghetslarm. Det är ofta en tuff period, inte minst för oroliga anhöriga/närstående. I detta läge står den äldre utan möjlighet till akut hjälp. Och då vänder man sig därför till sjukvården och påkallar ambulans för att få hjälp. Många gånger skulle dessa ärenden kunna tas om hand av kommunen och inte av akutsjukvården.
Omställningen till en mer Nära vård pågår och det finns idag möjlighet att få bra vård och omsorg hemma genom hemvården, hemtjänsten, mobila närvårdsteam och äldrevårdsenheten. Mer vård flyttar från sjukvårdsinstanser till kommunen där de äldre kan få adekvat och god vård och omsorg i det egna hemmet eller i olika boendeformer. Men det är för personer som har biståndsbeslut och beviljats insatser.
Fördelar med en trygghetsjour för alla äldre är att de snabbare får hjälp, att tryggheten ökar och oron minskar. De anhöriga känner sig tryggare och orkar mer. Och kommunen kan jobba mer förebyggande och fånga upp behov tidigare hos de äldre.
I Stockholm Stad är Trygghetsjouren öppen för alla äldre som behöver akut omsorg. De tar emot larmanrop och kan även fatta biståndsbeslut på kvällar, nätter och helger om en invånare akut behöver äldreomsorg. De finns tillgängliga för medborgarna för att vid behov ge råd och stöd och förmedla hjälp. Och de samverkar med andra myndigheter och organisationer som SOS Alarm, sjukvården, polis och andra aktörer.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar Centerpartiet att kommunfullmäktige beslutar
att utreda förutsättningar för en Trygghetsjour öppen för alla äldre som behöver akut
äldreomsorg
Karin Thalén (C)
2024-11-05