Inför årets första kommunfullmäktige 27 januari har Centerpartiet lämnat in fyra interpellationer som lyfts på kommunfullmäktige den 24 februari.

Interpellationerna finns att läsa nedan:

Interpellation om kvinnojourernas finansiering

Våld i nära relationer är ett av de största folkhälsohoten i dagens samhälle. Behovet av stöd och hjälp är konstant, vilket kräver flera oberoende organisationer och insatser som kan möta dessa behov. Många barn som bevittnar och upplever våld blir själva utsatta, vilket innebär stora risker för både deras fysiska och psykiska hälsa

Att minska våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är inte bara en moralisk skyldighet, utan även en samhällsekonomisk investering. Enligt studier uppskattas de direkta kostnaderna för vård och samhällsinsatser till följd av våld mot kvinnor i Sverige till 2,5–3,5 miljarder kronor årligen. Denna siffra inkluderar dock inte de långsiktiga samhällsekonomiska effekterna, såsom arbetsbortfall vid sjukskrivning, sociala insatser och konsekvenser för barn som bevittnar eller själva utsätts för våld.

Kvinnojourerna erbjuder en lågtröskelverksamhet där stöd kan fås anonymt och utan journalföring, vilket gör det enklare för många att söka hjälp hos dem istället för hos en myndighet. Dessa verksamheter utgör ett viktigt komplement till det stöd som kommunen erbjuder. Därför borde det ligga i Uppsala kommuns intresse att säkerställa att kvinnojourerna har goda förutsättningar att fortsätta sitt arbete, särskilt med tanke på det ökande behovet av stöd.

Uppsala kommun har dessutom en så kallad nollvision för våld i nära relationer. Denna vision borde rimligtvis återspeglas i de ekonomiska prioriteringar som görs i kommunens budget.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till socialnämndens ordförande Hanna Victoria Mörck (V):

1. Varför har det politiska styret (S-V-MP) inte prioriterat att ge Uppsala kvinnojour och övriga kvinnojourer full finansiering för deras verksamhetsbehov i Mål och budget för 2025?
2. Uppsala kommun har en nollvision för våld i nära relationer. På vilket sätt är beslutet att inte ge full finansiering till de kvinnojourer som verkar i kommunen förenligt med denna vision?

Ehsan Nasari (C), 2025-01-21

INTERPELLATION OM BUDGETMEDEL AVSATTA FÖR KULTURHUVUDSTADSÅRET 2029

Trots långa och många förberedelser står det nu klart att Uppsala kommuns planer på att bli Europas Kulturhuvudstad 2029 gått om intet. Den 6 december tilldelades istället Kiruna kommun arrangemanget.

Beskedet ändrar förutsättningarna för några specifika anslag som fullmäktige beslutat om i Mål och budget för 2025 och 2026. Ursprungligen avsattes totalt 14 miljoner kronor, fördelat på 6 miljoner 2025 och 8 miljoner 2026, till posten ”Kulturlyft inför kulturhuvudstadsåret 2029”, med plan för att 2027 fylla på med ytterligare 10 miljoner kronor.

Men trots den nya situationen, har styret ombett Kultur- och fritidsförvaltningen att gå vidare med de satsningar och projekt som planerats med sikte på Kulturhuvudstadsåret. Projektledaren för ansökningsprocessen utses nu till projektledare för ”Kulturlyftet” kommande två år, vars konkreta inriktning hittills endast är ”att använda kulturens kraft i stadsutvecklingen”.

Givet att Uppsala inte blir Europas Kulturhuvudstad 2029, vore det långt rimligare om styret prioriterade på annat sätt. De extra anslagen om 14 miljoner, borde självfallet användas för att i viss mån kompensera de nedskärningar som skett i de ordinarie verksamheterna inom förvaltningen de senaste åren. Vänge bibliotek finns inte mer, biblioteksbussarna på landsbygden har minskat i turtäthet, Stenhagens Kulturcentrum stängs helt under 2025 och vakanser inom Kulturskolan samt vid fritidsklubbarna tillsätts ej – för att ta några exempel. Därutöver har lokalt förankrade kulturarrangemang, såsom Uppsala internationella gitarrfestival, Music in the Garden och Uppsala Internationella Litteraturfestival fått minskade bidrag från kommunen.

Jag vill därför fråga kommunstyrelsens ordförande och ansvarigt finanskommunalråd Erik Pelling (S):

1. Varför går styret vidare med satsningarna på ett Kulturlyft tänkt för ett arrangemang kommunen ändå inte kommer att stå värd för samtidigt som man genomfört nedskärningar i de ordinarie kulturverksamheterna?
2. Har styret gjort någon analys av hur det 14 extra miljonerna kan användas i kärnverksamheterna inom Kultur- och fritidsförvaltningen, exempelvis biblioteken, fritidsklubbarna och Kulturskolan

Mattias Johansson (C), 2025-01-21

Interpellation om elevhälsan

Enligt skollagen (2010:800, kap. 2 § 25) ska alla elever i grundskolan och gymnasieskolan ha tillgång till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och syfta till att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. En stark och fungerande elevhälsa är avgörande för att säkerställa att alla elever ges likvärdiga möjligheter att nå sin fulla potential, både akademiskt och personligt.

Trots skollagens krav framkommer det att grundskolan i Uppsala kommun endast med stor ansträngning klarar av att uppfylla lagens intentioner gällande tillgången till elevhälsa för samtliga enheter. Detta utgör en betydande risk för elevernas välbefinnande och deras möjlighet att klara av sin skolgång. Brister i elevhälsan kan leda till ökade studieavbrott, försämrad psykisk hälsa och ökade kostnader för kommunen i form av framtida insatser.

Det är dessutom alldeles för få skolor som har tillräckliga resurser för att säkerställa att elevhälsan kan utföra sitt hälsofrämjande arbete, särskilt inom grundskolan.

Det är av yttersta vikt att Uppsala kommun inte bara lever upp till sina skyldigheter enligt skollagen, utan också strävar efter att bli ett föredöme inom det hälsofrämjande arbetet. En fullgod elevhälsa är inte bara en rättighet för eleverna, utan också en investering i kommunens framtid.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S):

1. Vilka är de huvudsakliga orsakerna till att grundskolan i Uppsala kommun har svårt att fullt ut uppfylla skollagens krav på tillgång till elevhälsa?
2. Vilka konkreta åtgärder planeras eller genomförs för att säkerställa att alla elever i kommunen får tillgång till den elevhälsa de har rätt till enligt lag?
3. Varför säkerställer inte ni i kommunens politiska styre (S-V-MP) att elevhälsan har resurser och förutsättningar för att fullt ut klara av det hälsofrämjande uppdraget?

Olle Romlin (C), 2025-01-21

Interpellation angående vägunderhåll

Ändamålsenliga gator och vägar är en förutsättning för att medborgarnas vardag ska fungera och kommunens övriga verksamhet utföras enligt plan. Bristande underhåll av gator och vägar medför därmed risk att kommunen inte fullgör sitt uppdrag, både ur ett ekonomiskt- och ett verksamhetsperspektiv. Därför är det viktigt att kommunen säkerställer att underhållsbehovet av gator och vägar tillgodoses. I detta ingår att vidmakthålla gatu-/vägnätets funktion och prestanda.

En granskning av kommunens underhåll av gator och vägar genomfördes år 2022 av kommunrevisionen. Resultatet av den granskningen visade att gatu-och samhällsmiljönämnden inte uppfyllde ett ändamålsenligt underhåll.

I den uppföljande granskningen som har gjort under 2024 är den samlade bedömningen att gatu- och samhällsbyggnadsnämnden fortfarande inte säkerställer ett ändamålsenligt underhåll av gator och vägar.

Med anledning av ovan ställer jag följande frågor till gatu-och samhällsmiljönämndens ordförande Rafael Waters (S):

1. Varför klarar nämnden fortfarande inte av att säkerställa ett ändamålsenligt underhåll av gator och vägar?
2. Medborgarundersökningen om skötsel av gator och vägar visar ett sjunkande index i Uppsala, från att tidigare ha legat något över genomsnittet för större städer till att nu ligga något under. Hur planerar du att vända denna utveckling?
3. När kan Uppsalaborna förvänta sig att Uppsala kommun uppfyller sina åtaganden vad gäller underhåll av gator och vägar?

Jonas Petersson (C), 2025-01-21