Så stoppar vi förlusten av biologisk mångfald

Skogarna, kusterna, våtmarkerna och odlingslandskapet är livsviktiga förutsättningar för livet på vår planet och en hållbar utveckling. Förlusten av arter och ekosystem är ett av de mest akuta miljöproblemen i världen i dag och Sverige är inget undantag.

2022-05-22 - Internationella dagen för biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden minskar i en accelererande takt över hela världen. Djur- och växtlivet hotas av såväl mänsklig påverkan som konsumtion. I en FN-rapport från 2019* varnade forskare för att 1 miljon av totalt beräknade 8 miljoner arter hotas av utrotning. I Sverige klassificeras 4 746 arter som rödlistade, varav 2 249 som hotade. Urbaniseringen bidrar i hög grad till att växter och djur trängs undan och att den biologiska mångfalden minskar.

Förlusten av biologisk mångfald är lika akut likväl som en del av klimatfrågan. Utan fungerande ekosystem kollapsar klimatet. Inom Agenda 2030 - De globala hållbarhetsmålen, har målet varit att senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser. Tyvärr är vi långt ifrån det målet. För att stoppa förlusten av biologisk mångfald krävs därför ett ökat internationellt samarbete, men också att mer görs lokalt och regionalt av fler parter här i Sverige.

Sverige står bakom att införa mål för att skydda 30 procent av jordens land och hav, ett minimum enligt internationella forskare, för att säkra den biologisk mångfalden. Men det räcker inte, vi behöver även konkreta åtgärder och mål som minskar trycket på och återställer den biologiska mångfalden i de övriga 70 procenten natur.

Urbaniseringen är en av de främsta anledningarna till att den biologiska mångfalden minskar. Vi bygger helt enkelt bort viktiga ekosystem och biotoper utan att ersätta dem. Under våren 2020 presenterade EU-kommissionen, som en del av den europeiska gröna given, en strategi för biologisk mångfald till 2030. En viktig del av strategin är att alla städer med minst 20 000 invånare ska ha en ambitiös stadsförgröningsplan. Detta är inget som kommer att hända av sig själv. Det krävs både politisk vilja och privata initiativ som jobbar mot samma mål. Det positiva i sammanhanget är att verktygen för att nå målet redan finns.

Det är hög tid att bygga ett samhälle som säkrar och förbättrar den biologiska mångfalden. Med naturbaserade lösningar i samhällsbygget går det att båda skydda biologisk mångfald samtidigt som vi anpassar våra städer för ett klimat i förändring.

Ett land som tagit ett stort steg i rätt riktning är Storbritannien. I november 2021 togs det avgörande beslutet genom The Environment Bill, att kravställa att alla exploateringsprojekt ska generera minst 10% ökning av biologisk mångfald jämfört med utgångsläge innan byggnation.

Detta verktyg, att räkna på biologisk mångfald, finns redan utvecklat och är nu alltså ett krav i Storbritannien. Det borde vara en självklarhet även i Sverige och för resten av EU att ta in denna biologiska mångfaldskontroll som en obligatorisk del även i våra planläggningsprocesser. Det är inte rimligt att kunna förstöra ekosystem utan att ersätta dem. Därtill är ett nationellt kreditsystem för åtgärder som stärker artrikedomen, likt EU:s system för utsläppsrätter, en lovande väg framåt att applicera även på biologisk mångfald. I Storbritannien har dessa krediter inte lanserats fullt ut än men det är hög tid att naturen får ett monetärt värde så att ekosystemens verkliga betydelse äntligen synliggörs.

Många parter inom näringslivet redan ser nyttan i att själva styra sin verksamhet mot en ökad biologisk mångfald. Det är positivt men det måste bli en självklarhet. Många företag är med på tåget och ser nyttan i detta men kopplingen till politiken att genomföra dessa konkreta förändringar i varje kommun, i varje land, behöver bli lika naturlig som frågan om åtgärder för klimatet och utsläppen.

Enighet och samsyn är den enda vägen framåt för hur vi strategiskt ska bygga våra städer för att skapa det ekologiskt hållbara samhället. Där behöver staten gå in som en samordnande och vägledande kraft för att stötta upp alla städer med minst 20 000 invånare för att kunna införa en stadsförgröningsplan. Den nedåtgående biologiska mångfalden, och i förlängningen klimatkrisen, behöver en snabb övergång och vändning. Därför är det dags att sätta faktiska värden på naturen och säkerställa att nedgången vänder och ökar, med minst 10% för varje nybyggnation.

* https://news.un.org/en/story/2019/05/1037941

Freija Carlstén (C), riksdagskandidat #2