Utan lantbruket svälter Sverige

Det som händer i världen nu med pandemi, oljepriser och ett skarpt och tydligt hot mot världsfreden sätter ljuset på ett lands svagheter. Om vi inte längre kan klara transporter och maskiner på grund av bränslebrist, höga priser på bränsle eller att de som skall sköta dessa är sjuka eller inte längre har kvar sina jordbruk och marken har byggts bort, faller ett land, sakta eller fort som dominobrickor.
Priser på gödning, tillgång på utsäde, tillgång på yrkeskunnighet faller fortare är möjligheterna att bygga upp nytt och lära nya generationer.
Vi är idag i mycket beroende av importer för att klara vår egen försörjning. För att kunna göra det behöver Sveriges bönder bättre villkor. Det handlar om att öka andelen svenskproducerad mat. Då måste svenskt jordbruk bli mer konkurrenskraftigt. Det behöver bli billigare att driva jordbruk, så att bönderna kan konkurrera med låga priser från utlandet och producera mer. Det handlar också bland annat om att öka lagerhållningen av nödvändiga livsmedel och andra viktiga varor. Det behövs också en plan för hur livsmedel ska komma ut i butikerna, när det exempelvis råder brist på personal, lastbilar eller elen är borta.
För att se till att det fungerar måste vi i kommuner och regioner tänka och handla lokalt och närodlat. Om alla som handlar som privatpersoner eller upphandlare i kommuner och regioner bara ser till de låga priserna och importerar det mesta slår vi ut vår egna inhemska produktion och avvecklar kunskap och erfarenheter. Vi vill också att det ska bli lättare för oss konsumenter att göra medvetna val när vi köper mat. I Sverige är vi bland de bästa i världen på att använda lite antibiotika i djurproduktionen och samtidigt ha friska djur. Det minskar risken för utveckling av antibiotikaresistens. Att köpa närproducerad mat innebär också mindre påverkan på klimatet. Genom att byta ut importerad mat mot närproducerad mat med hög miljö- och klimathänsyn, kan vi ta ansvar för både bättre djurhälsa och miljö. Med bättre och tydligare märkningar på maten, exempelvis ursprungsland, blir det lättare att välja.
På samma sätt vill att det ska bli lättare för dem som köper in mat till offentliga kök att ställa krav på miljöhänsyn, djurskydd och antibiotikaanvändning. Extra viktigt är det att servera hållbar mat i skolor, förskolor och äldreboenden. Därför måste vi öka kunskapen bland personal som köper in, tillagar och serverar mat i offentlig sektor. För säkra och sunda måltider. Att sedan maten tillagas där den serveras, i skolor, på boenden och sjukhus gör ju att maten ser ut, luktar och smakar gott. På boenden och i skolor kan man ta tillvara på mat och använda till någon ny rätt dagen efter.
Svenska potatisar, jordgubbar, får, ägg, renar och fiskar, det är bara några exempel på vad som finns i den svenska primärproduktionen. De görs av det som kommer från jorden och naturen, genom odling, jakt och fiske.
9 av 10 jordbruk har lagts ner i slättbygderna de senaste 25 åren. Svenska bönder har fått hitta nya strategier för att överleva. Man har centraliserat och skapat jordbruksfabriker men som också är sårbara på grund av sin storlek. Det svenska lantbruket är viktigare än vi tror. Den skapar jobb och företagande på landsbygden, 2020 var det ca 166 300 personer, vilket är 5 100 färre än 2016, enligt jordbruksverket. Den ser också till att hålla landskapen öppna av betande djur. Tack vare bland annat stränga djurskyddskrav för att djuren ska ha det bättre kan du äta sund och säker svensk mat.
Näringslivet kommer att vara viktigt när vi stärker livsmedelsberedskapen. Det är ju bönderna som äger jorden där maten produceras, det lilla åkeriet som transporterar maten och butiksägaren som säljer den. Var och en av oss måste fundera på hur vi ska kunna tillaga maten, om det till exempel blir elavbrott, men också hur vi hanterar vår föda. Det kastas allt för mycket som går att återanvända. Kunskapen om hur vi hanterar grönsaker och kött är tyvärr allt för dålig.
Den svenska maten behövs i hela landet. Vi behöver fler matföretagare, öka den svenska matexporten och skapa fler jobb i de gröna näringarna. För att hela landet ska växa behövs regelförenklingar för lantbruket och fortsatta satsningar på Sverige som matland. Bland annat genom att satsa på unga bönder, stärka den biologiska mångfalden genom att ha fler betande djur och att tillåta gårdsförsäljning.
Men, det börjar med dig och mig och det krav vi ställer på den mat vi köper och äter. Men också på oss som politiker, att vi kräver närproducerat där det är möjligt vid upphandlingar för att stödja det svenska lantbruket.
Jane Larsson (C)
Kandidat till Regionfullmäktige