Debatt: Valfriheten i Umeås omsorg hotas

Debattartikel publiceras i VK 2018-11-15.

Socialdemokraterna i Umeå driver på för att avskaffa den fria etableringsrätten för utförare av hemtjänst och i stället införa ett system med kommunal upphandling. Makten att välja vilka utförare som får verka inom hemtjänst kommer förflyttas från vanliga människor till politiker. Det är en mycket olycklig utveckling.

Socialdemokraterna i Umeå, under ledning av Hans Lindberg, driver i kommunfullmäktige en linje om att avskaffa den fria etableringsrätten för utförare av hemtjänst, för att i stället införa ett system av kommunal upphandling.

Detta kommer leda till att makten att välja vilka utförare som får verka inom hemtjänst kommer förflyttas från vanliga människor till politiker.

Denna förändring av villkoren för privata utförare i omsorg och hemtjänst som SAP med lierade partier föreslagit kommer åstadkomma långt mer än att slå ut flera små utförare från verksamheten.

Det kommer snedvrida marknaden och framför allt slå till mot kunderna och minska deras inflytande över den hemtjänst de enligt lag har rätt till – det vill säga deras inflytande över sina egna liv.

Syftet med att möjliggöra för privata företag och kooperativ att verka inom hemtjänst handlar inte bara om ökad effektivitet, utan framför allt om ökad kvalitet.

När många utförare testar olika metoder, och marknaden är öppen för nya aktörer bidrar det till en konkurrens som bara kan gynna kunderna på sikt. Dels väljer kunderna de utförare som bäst lyckas tillfredsställa deras behov, dels kan företag lära av varandras rutiner och därmed uppnå högre kvalitet.

Denna dynamik skulle försvinna om mängden utförare minskar, och marknaden skulle bli statisk och byråkratiserad, eftersom företagen inte längre skulle kämpa om kundernas hjärtan, utan i stället om politikernas och de kommunala tjänstepersonernas.

Så småningom skulle de tre till fyra stora företag som konkurrerar om kommunala upphandlingar vara nära nog identiska.

Det finns något perverst i att makten över äldres livsvillkor ska flyttas från dem och till politiska makthavare – människor som i de flesta fall inte är i behov av stöd för att få vardagen att fungera. Vi talar om människor som hela livet arbetat och bidragit till samhället, för att på sin ålders höst utsättas för risken att inte kontrollera sin egen omsorg.

Att begränsa deras valfrihet till några få alternativ berövar dem möjligheten att utforma sina egna livsvillkor.

Det är absolut centralt att vi tillvaratar den erfarenhet våra äldre har samlat, respekterar dem och ser till deras tillgång till mänsklig värdighet som medborgare i ett demokratiskt samhälle tillgodoses. Att minska denna grupps valfrihet är inget annat än att trampa på demokratins anda och fatta beslut över huvudet på sårbara människor.

Åtminstone borde Hans Lindberg och dennes hejdukar sätta sig ner och lyssna på de människor vars valfrihet de drastiskt och hänsynslöst vill minska. Det skulle åtminstone vara en viss anständighet.

Delia Zadius