Interpellation: När kan Umeå kommun ge alla elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning rätt till stöd under sin skoltid i grund- och gymnasieskolan?
Interpellation inlämnad av Anna-Karin Sjölander och Sven-Olov Edvinsson till för- och grundskolenämndes ordförande Moa Brydsten och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Peter Vigren. Läs den i sin helhet här nedan.
Ungefär tio procent av alla elever i skolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Det inkluderar bl.a. tillstånd som adhd, autism och språkstörning. Det är vanligt med kombinationer av NPF-diagnoser.
Föräldranätverket Rätten till Utbildning har lyckats ta fram och jämföra skolresultat från 2021/22 mellan elever med NPF-diagnos och elever utan NPF samt vårdens patientregister. Nätverkets samlade arbete redovisa nationellt men även läns- och kommunvis.* Resultat för Umeå framgår av följande siffror:
I Umeå kommun (årkurs 9) finns det 110 elever, 7,7% av eleverna i årkursen, med någon diagnosticerad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Gruppen NPF-elever består av autism: 27 st (1,9%), adhd eller add: 97 st (6,8%), lever med både autism och adhd/add: 16 st (1,1%), med dyslexi: 2±1 st (0,1%). En elev kan ha flera diagnoser.
I november 2021 fattade en enig FGN beslut kring stöd och anpassningar i skolan, med syftet att organisera utbildning för elever i områdesbaserade eller kommungemensamma resursskolor/särskilda undervisningsgrupper. Fler särskilda undervisningsgrupper (SU) skulle tillskapas i kommunen redan under 2022. Sammanlagt finns idag 2024 i Umeå kommun tyvärr endast 28 + 5 platser i resursskola = 33 platser. Antalet barn med diagnos + diagnosnära = 1313.
Gymnasiets möjligheter att erbjuda NPF-elever fungerande utbildning är dåligt redovisad. 28% saknar behörighet till några gymnasiestudier alls. Det ska jämföras med 9% av eleverna utan NPF. Behörigheten till högskoleförberedande program är ännu sämre, NPF-eleverna utgör 22% av alla elever som inte klarar grundläggande gymnasiebehörighet.
Att barn inte får det stöd de har behov av i skolan är för det första ett stort personligt lidande. Men många delar av samhället drabbas. Lidandet och kostnaderna för problematisk skolfrånvaro, hot/våld/ mobbing, försenad arbetslivsdebut, utanförskap, bidragsberoende, sjukskrivningar, psykisk ohälsa, självmord, droganvändning m.m. är mycket stora.
Mot ovanstående bakgrund vill vi ställa följande frågor:
- När kan Umeå etablera en nämndsövergripande strategi som möter NPF-elevers stora behov av rätt stöd under sin skoltid i grund- och gymnasieskolan?
- Är för- och grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnderna beredda att genomföra en temaredovisning i kommunfullmäktige om NPF-elevers behov och situation under sin tid i Umeås grund- och gymnasieskola?
Umeå den 13 februari 2024
Anna Karin Sjölander, Centerpartiet
Sven-Olov Edvinsson, Centerpartiet
* https://www.rattentillutbildning.se/statistik