För godsflödena är närmsta hamn bästa hamn

I dagarna har vi välkomnat en historisk händelse i Sverige och för Mälarhamnar – det första i sitt slag, ett mindre EU-klassat fartyg. Med inlandsfartygspendeln knyter vi nu ihop den nya containerhamnen i Norvik utanför Stockholm med Mälardalen och Västerås hamn. En trafikering som med två avgångar per vecka har potential att avlasta vägnätet med 1 000 lastbilar.

I vår starkt växande Mälardalsregion finns stora volymer export- och importgods, men också nationella och lokala flöden. Sjöfarten har till skillnad från vägar och järnvägar ledig kapacitet. En ökad trafikering på Mälaren kan därmed vara med och skapa förutsättningar så att vi alla har bättre tillgång till regionens vägar och järnvägar. Sjöfarten är också klimatsmart. För varje ton/km som lyfts från väg till sjöfart minskar CO2-utsläppen med 50 procent med dagens teknik.

Samtidigt pågår arbetet med Mälarprojektet, Södertälje sluss, farled och hamnarna i Västerås och Köping. Med det följer ansvar som parterna, staten, Västerås, Köping och Region Västmanland, i avtalet om projektets innehåll och genomförande överenskommits om. Västerås och Köping är snart klara med sina investeringar som kommer att uppgå till drygt 1,2 miljarder och utgör därmed en stor utgift för en kommunal budget.

Statens arbete kommer att fortsätta några år till men saknar fortfarande en avgörande pusselbit för att få full effekt – Hjulstabron. Bron finns med som namngivet objekt i vårt avtal med staten. Vi förutsätter därför att när ny nationell plan för transportsystemet fastställs för 2022–33 finns Hjulstabron med som finansierat objekt.

Redan 2009 såg regeringen kapacitets- och klimatnyttan i en ökad Mälarsjöfart. Genom att välja vattenvägen till och från Mälarhamnar avlastas hela 320 km landinfrastruktur. Vi ser att intresset för det alternativet växer, men måste påminna staten om ytterligare en förutsättning i vårt avtal om Mälarprojektet.

I den avsiktsförklaring som skrevs 2009 tydliggjorde staten ambitioner att ge näringslivet bättre förutsättningar. ”Den huvudsakliga åsyftade effekten är att sänka transportkostnaderna för företag som transporterar gods via hamnarna i Mälaren.”

På EU och nationell nivå finns sedan länge mål och strategier som uttrycker tydlig nödvändighet med överflyttning av transporter från väg till järnväg och sjöfart. I snart tio år har vi genom Trafikverkets kapacitetsutredning haft kunskap om att vi inte kommer att kunna bygga oss till den landinfrastruktur som person- och godstransporter skulle behöva, varken nu eller framåt. Nationen Sverige har helt enkelt inte råd med det.

Vi måste därför med bättre smartness i kombination använda det som finns, det vill säga sjöfart, vägar och järnvägar. För ett fungerande transportsystem och för möjligheterna att nå klimatmålen. Ändå har vi fortfarande inte uppnått konkurrensneutralitet mellan och inom trafikslagen.

Sjöfarten avgiftsfinansieras medan vägar och järnvägar är starkt subventionerade. För trafiken på Mälaren tar det sig uttryck i absurda proportioner. 2020 var statens avgiftsuttag på handelssjöfarten till Mälarhamnar 60 Mkr, samtidigt som Mälarhamnars omsättning låg på 132 Mkr. Ett avgiftsuttag som sedan 2016 till i år kommer att ha haft en prisökning på 72 procent. Under samma period har till exempel tjänsteprisindex utvecklats med 7,1 procent. Det rimmar illa med statens åsyftade effekt med Mälarprojektet.

Sjöfarten är energieffektiv, men kan utvecklas för fossilfrihet och mindre utsläpp. Vi välkomnar därför pågående arbete med att fortsätta utveckla miljöincitamenten i sjöfarten. Men det måste kombineras med långsiktig tydlig politik och konkurrensneutralitet mellan trafikslagen.

Från styrelse och ledningen i Mälarhamnar vädjar vi till beslutsfattare på alla nivåer, att gå från ord till handling och ge sjöfarten välbehövliga incitament att avlasta väg och järnväg. Vi ställer inte trafikslagen mot varandra. Alla behövs. Men för en väsentlig del av godsflödena är närmsta hamn bästa hamn.

Lars Kallsäby

ordförande Mälarhamnar AB

Anna Eriksson

vice ordförande Mälarhamnar AB

 

Läs debattartikeln i VLT