Demokratin firar 100 år - men pandemin har försenat jämställdhetsarbetet

Demokratin firar 100 år i Sverige, men Centerkvinnornas ordförande Sofia Jarl menar att pandemin innebär en backlash för jämställdheten. Innan pandemin var prognosen att det skulle dröja knappt 100 år innan man uppnått jämställdhet mellan män och kvinnor - nu är prognosen drygt 135 år, visar ny rapport från Världsekonomiskt forum.

Att den ekonomiska jämställdheten har tagit flera kliv bakåt under det senaste året, visar bland annat organisationen Världsekonomiskt forum, som i en stor internationell studie jämfört kvinnors och mäns villkor när det gäller utbildning och hälsa. Studien har även undersökt ekonomiska och politiska möjligheter. Rapporten visar att det kommer att dröja 135 år innan vi har uppnått jämställdhet, jämfört med den uppskattning som gällde före pandemin på 100 år.

Även i Sverige, ett av världens mest jämställda länder, har jämställdheten fördröjts, säger Sofia Jarl.

Fler kvinnor och barn har utsatts för våld och sexuella övergrepp i tider av isolering. Anställda i kvinnodominerade sektorer som vård och omsorg har dragit ett stort lass. Företagande kvinnor har drabbats hårt. Enligt en rapport på uppdrag av Tillväxtverket slår Företagarna och Almi i Mälardalen fast att kvinnors företagande riskerar att drabbas extra hårt av pandemin på grund av bristande tillgång på finansiering.

Sofia Jarl menar att det borde vara självklart att kvinnor och män ska ha samma tillgång till makt och inflytande samt möjlighet till företagande, utvecklingsmöjligheter och ekonomisk självförsörjning, men att pandemin blottlägger ett stort strukturellt problem i samhället där vård- och omsorgspersonal nu står i frontlinjen.

Sjuksköterskor har flera års akademisk utbildning och de har ansvar för andras liv och hälsa, men de har alldeles för låga löner i förhållande till sina arbetsuppgifter. Om vi inte har råd att betala för den vård och omsorg vi behöver prioriterar vi fel. Detta har blivit smärtsamt tydligt under pandemin.

Yrkesverksamma inom den offentligt finansierade sektorn har lägre löner och sämre möjligheter till karriär, och i Västra Götaland likt alla regioner runt om i Sverige är den sektorn kvinnodominerad. Bra löner och arbetsvillkor i offentliga verksamheter är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna att arbeta med. I Västra Götaland har regionen arbetat med kompensation för medarbetare som arbetat nära patienter med covid-19.

Vi behöver också göra det enklare att starta och driva företag inom skola, vård och omsorg. Lagen om valfrihet - LOV - gör det möjligt för privata aktörer, ofta kvinnor, inom välfärden. Det innebär att kvinnor som arbetar inom offentlig sektor lättare kan byta arbetsgivare och därmed påverka sin lön.

Hundra år med kvinnlig rösträtt - men få kvinnor på ledande positioner

Sofia Jarl anser att det behövs en politik som främjar kvinnors ekonomiska frihet.

Det behövs fler kvinnor på maktpositioner – såväl i näringslivet som inom politiken - som arbetar för jämställda löner och kvinnors företagande. Med det sagt handlar det inte om att hålla män tillbaka.

Kvinnors och inte minst unga kvinnors representation i politiska församlingar behöver bli större. Vi som arbetar inom politiken behöver ge kvinnor förutsättningar att verka som politiker och möjliggöra för fler kvinnor att axla tunga politiska förtroendeposter i våra kommuner.