Satsa på grön textilomställning med hubb i Västsverige

Den globala textilindustrin är resurskrävande, orsakar stora växthusutsläpp, miljöförstöring och dålig arbetsmiljö. Den genererar dessutom stora mängder avfall. Ett plagg används i snitt sju gånger, några plagg används flitigt och under många år med andra blir hängande i garderoben. Uttjänta t-shirts slängs i soporna och eldas upp. Varje svensk slänger igenomsnitt 7 kg textil per år. Tjugofem procent av de kläder som tillverkas säljs inte utan blir svinn direkt. Så kan vi inte fortsätta.

Svensk mode- och tekoindustri omsätter 380 miljarder kronor och exporterar för 32 miljarder kronor, antalet företag är ca 13000 (2019). Det är många företag är små men med stor innovationsförmåga. Borås, med sin textila historia ligger även idag i framkant och är Sveriges textilmecka, bland annat tack vare de satsningar som Västra Götalandsregionen gör på Borås Science Park.

Svensk textilindustri har gått ifrån krisande låglönebransch till en innovations och kunskapsdriven bransch. I textilbranschens hjärta, i Borås, finns spetskompetens på internationell nivå. Det också ett samarbete mellan näringslivets aktörer och lärosäten nationellt och internationellt.

Branschen är förberedd för en konkurrenskraftig uppskalning för cirkulära metoder för att minska växthussläpp, miljöförstöring och dålig arbetsmiljö. Regeringen behöver dock ta beslut om satsningar som förbereder gröna investeringar i cirkulär textil systemomställning.

En återvinningshubb i Västsverige

Europa har ett tydligt fokus på textilsektorn och diskuterar satsningar på avancerad återvinning av textil. Från 2025 ställer EU krav på separat insamling av textilavfall. Fler länder i Europa är i full färd med att färdigställa storskaliga anläggningar för textil återvinning. I Sverige saknas fortfarande beslut för att komma i gång med återbruk och återvinning.

Regeringen talar väl om det gröna och revolutionerade omställningen som sker i norra Sverige inom gruvnäringen och ibland nämns också den stora omställning som sker här i Västsverige inom fordonsindustrin.

Med bakgrund av den stora miljö- och klimatpåverkan som den globala textilindustrin åstadkommer borde textilsektorn omfattas. EUs resurser för omställning som fördelas av regeringen går idag främst till statliga företag med gruvor och fossilfri stålproduktion. En anläggning för det textila avfallet borde omfattas av stödet.

EU har ett tydligt mål och det diskuteras storskaliga investeringar i industriell infrastruktur, s.k. återvinningshubbar för avancerad återvinning. Minst en sådan hubb bör ligga i Västsverige då den kan skapa jobb i flera led.

Textil återvinning kan ge nya jobb

Det finns en stor potential av tillväxt i den cirkulära ekonomin men det krävs en storskalig industriell modell. Återvinning och cirkulariet kan ge möjligheter till nya affärsmodeller, men det krävs stora volymer och stora anläggningar för att få tillräcklig lönsamhet och effektivitet.

Textilsektorn har traditionellt sett en stor andel kvinnor, där lönsamheten i den globala konkurrensen kommer från länder med låga löner. Det tillsammans med många små företag med stor bredd är inte sektorn lika tydlig som stålbranschen. I näringen finns dock en stor vilja att gå mot att arbeta mer cirkulärt och hållbart. En satsning på ny teknik ger fler, kvalificerade jobb i nya sektorer i Sverige.

En positiv utveckling med textil återvinning och handel leder yrkesutveckling i en kvinnodominerad bransch som idag har 47.000 anställda och som lätt ger nya svenskar möjlighet att etablera sig.

Gröna jobb växer inte fram av sig själv, både industrins gröna omställning och en mer hållbar handel kräver stora insatser för att hantera nya kompetensbehov. Inom hela värdekedjan finns behov av relevant kompetensutveckling och validering. Det krävs storskalig återvinning för att lyckas men om textilråvara samlas till Västsverige, kan det ge jobb inom sortering, produktion, logistik och handel. Då stärks det textila klustret i Västsverige och vi kan dra ännu större nytta av vår kompetens.

Bild fr. v;
Maria Andersson, regionkandidat, Lysekil, (C)
Roland Karlsson, kommunalråd/regionkandidat, Ulricehamn, (C)
Aida Karimli, regionkandidat, Ale, (C)
Cecilia Andersson, regionkandidat, Borås (C)
Kerstin Hermansson, kommunalråd, Borås, (C)

Artikeln i sin helhet finns att läsa i BoråsTidning>>