Längre arbetsliv krävs för att pensionen ska räcka

Yrkeslivet måste förlängas i bägge ändar, och även på mitten. Annars går inte ekvationen ihop. Det skriver Solveig Zander på SVT Opinion.

Vi är friskare och lever längre än någonsin, vilket är väldigt bra, men vi går fortfarande i pension vid 65. Samtidigt börjar unga människor arbeta allt senare i livet. Dessutom är vi under våra yrkesverksamma år borta från arbetsmarknaden en hel del i form av föräldraledighet, sjukskrivning och deltidsarbete.

En ojämställd arbetsmarknad, där kvinnor tar ut största delen av föräldraledigheten och arbetar mer deltid, minskar antalet arbetade timmar ännu mer. Det här håller inte i längden. Sverige skriker efter fler arbetade timmar om vi ska klara vår välfärd, vilket har påpekats av bland annat Pensionsåldersutredningen. Yrkeslivet måste förlängas i bägge ändar, och även på mitten. Annars går inte ekvationen ihop. Som om utmaningen inte vore stor nog driver regeringen en politik som både Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet och Ekonomistyrningsverket har varnat för kan leda till färre jobb och därmed färre timmar. Man har för få eller inga förslag alls på hur fler studenter tidigare ska komma ut på arbetsmarknaden, hur kopplingen till arbetslivet ska stärkas och hur matchningen ska förbättras.

Regeringen gör det också svårare att både få sitt första jobb och arbeta längre än 65, genom att återställa den höga arbetsgivaravgiften för unga och slopa det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre. I flera kommuner där Socialdemokraterna styr går man i stället åt andra hållet och experimenterar med sex timmars arbetsdag. Vi vet redan, både från forskning och från länder där detta prövats, att det är extremt kostsamt och negativt för BNP-utvecklingen, vilket i förlängningen drabbar både sysselsättningen och välfärden. Centerpartiet har en lång rad förslag för att öka antalet arbetade timmar.

Vi vill skapa ett flexibelt terminssystem där studenter kan läsa en extra termin istället för att ha sommaruppehåll. Det skulle höja hastigheten i utbildningarna och fler skulle komma i arbete tidigare. Sverige har i dag världens högsta etableringsålder på arbetsmarknaden och examensåldern i högskolan är bland de högsta i OECD. Det är slöseri med skattemedel och människors kompetens.

Vi vill också att yrkesutbildningarna bättre svarar på företagens efterfrågan på kompetens. Stärk lärlingsutbildningarna så att de tilltänkta arbetsgivarna får en större roll i utvecklingen av utbildningen. Inför lärlingsråd, öppna upp för branschskolor och bygg ut yrkeshögskolan. Nästan nio av tio får jobb efter avslutad utbildning på yrkeshögskolan.

Även som vuxen måste man kunna utbilda sig, såväl på gymnasial- som högskolenivå, men också på en lärlingsutbildning. Slutligen måste pensionsåldern höjas och förutsättningarna för att arbeta i högre ålder måste förbättras.

Sverige behöver fler som arbetar längre, inte färre som arbetar kortare. Med den rödgröna regeringens politik hamnar vi tyvärr ännu längre ifrån lösningen på denna svåra ekvation.
 
Läs hela debattartikeln här.