Lööf och Yngwe synar regeringens klimatpolitik

När riksdagen öppnar i dag har den rödgröna regeringen suttit halva mandatperioden. Men man är långt ifrån att infria sina vallöften på klimat- och miljöområdet. "Utsläppen har faktiskt ökat sedan den rödgröna regeringen tillträdde", skriver Annie Lööf och Kristina Yngwe i Expressen.

I dag öppnar riksdagen, vilket innebär att den rödgröna regeringen går in i andra halvlek. Men trots att halva mandatperioden passerat är regeringen långt ifrån att infria sina vallöften på klimat- och miljöområdet.

Innan valet var tonläget högt, inte minst från Miljöpartiet som satte sin gröna heder i pant på att allt skulle bli så mycket bättre om bara Sverige fick en rödgrön regering.

Så blev det inte. I stället har bakslagen och löftessveken avlöst varandra. Ett exempel är solskatten.
- Vi var många som blev både förvånade och besvikna när regeringen införde en skatt på solenergi. Att straffbeskatta en förnybar energi går stick i stäv med målet om en svensk elproduktionen på 100 procent förnybart till år 2040. Efter massiv kritik och påtryckningar från Centerpartiet har man nu tvingats backa, vilket är bra, säger Kristina Yngwe, miljöpolitisk talesperson och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.

Hon skriver i dag tillsammans Annie Lööf i Expressen, där de kritiserar regeringens brist på effektiv klimat- och miljöpolitik.

Regeringen har nyligen lagt fram ett paket av åtgärder som de kallar den "största investeringsbudgeten på klimat- och miljöområdet i Sveriges historia”.

Men satsningen är inte så storslagen som regeringen vill påskina.

Här är några exempel:

  • Hela 75 procent av satsningen på 12,9 miljarder ska ske efter valet. Regeringen lovar alltså åtgärder som kanske inte kan genomföras. Några satsningar ligger så långt bort som 2040.
  • Regeringen räknar samma siffror flera gånger för att blåsa upp den totala summan. Bland annat räknar man in biståndsmedel som miljösatsning. Även kommunikationer, forskning och moms räknas in, ”investeringar” som också kommer räknas in på andra områden.
  • Det finns många osäkra siffror i satsningen. Till exempel är de 5,9 miljarder som läggs på järnvägsunderhåll, nästan hälften av hela satsningen, en ”preliminär bedömning kring behovet av resurser till järnvägsunderhåll”.
  • 700 miljoner kronor på en fortsatt supermiljöbilspremie är i själva verket en följd av regeringens slarv. Om man infört ett självfinansierande och mer effektivt bonus/malus-system, som man lovat i två år, hade man sluppit lägga pengar på en förlängd supermiljöbilspremie.

Läs debattartikeln i Expressen