Centerpartiet lokalt

Emil Källström: Budgetprocessen måste skärpas

Ska Sverige klara de ekonomiska utmaningarna framåt måste vi ha en starkare och stramare budgetprocess. Under en längre tid har en olycklig praxisförskjutning av den processen skett, vilket nu måste tas tag i. Annars riskerar vi ständigt ökade utgifter och en skenande statsskuld.

- Ordning och reda i statens ekonomi är grundläggande. En uppluckring av den ordningen är mycket farlig, säger Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson (C).

Sverige behöver en stramare budgetprocess. Under de senaste åren har en olycklig förskjutning av praxis skett, såsom Socialdemokraternas utbrytning av brytpunkten för inkomstskatten 2013 och Moderaternas extra ändringsbudget strax innan coronakrisen, vilket Finanspolitiska rådet skarpt kritiserade. Samtidigt står vi inför stora utmaningar: en växande statsskuld, en åldrande befolkning, investeringsbehov i infrastruktur och rättsväsende, samt nödvändiga insatser för att återstarta ekonomin efter coronakrisen.

- Har vi inte ordning och reda i ekonomin banar det vägen för ständigt ökade utgifter och en skenande statsskuld. Den läxan lärde sig Sverige dyrköpt under 1990-talskrisen. Nu får vi inte glömma gamla sanningar, säger Emil Källström.

Centerpartiet presenterar nu en rad förslag för hur en starkare svensk ekonomi kan byggas.

Förstärk budgetprocessen.

Budgetprocessen, så som den fungerar idag, bygger dels på lagstiftning och dels på praxis. I och med det förändrade politiska klimatet behöver praxis nu fastställas i lag på ett antal områden. Exempelvis borde vi förbjuda ofinansierade extra ändringsbudgetar, anslagshöjningar och skattesänkningar som inte beretts ordentligt, och även utskottsinitiativ som påverkar budgeten. Om riksdagen behöver göra ett undantag och anta sådana ska det finnas synnerliga skäl och förslagen måste först beredas av finansutskottet. Riksdagen måste dessutom bli tvungna att ange särskilda skäl för att kunna anta finansierade extra ändringsbudgetar, precis som regeringen.

Värna överskottsmålet och skuldankaret.

Sveriges finanspolitiska ramverk har tjänat oss väl. Så sent som förra mandatperioden uppdaterades det med ett nytt överskottsmål tillsammans med ett skuldankare på 35 procent av Maastrichtskulden. Riksdagen har också kommit överens om att ramverket gemensamt ska uppdateras vart åttonde år, vilket är viktigt eftersom alternativet innebär att regeringsskiften kan leda till helt nya prioriteringar, och en väsensskild ekonomiskpolitisk karta gynnar inte någon. Vår låga statsskuld har varit oerhört viktig under coronakrisen, och även kommande generationer av krishanterare förtjänar samma handlingsutrymme.

Skärp lagstiftningen för ändring av utgiftstaket.

När en budget läggs fram föreslår regeringen ett utgiftstak för budgetåret, tillsammans med en prognos för de kommande två åren. Men efter att riksdagen klubbat utgiftstaket finns inga formella hinder för att ändra i det upprepade gånger. Eftersom utgiftstaket är det främsta skyddet mot en allt för vidlyftig finans- och stimulanspolitik bör vi slå fast i lag att utgiftstaket för budgetåret bara kan höjas om det finns synnerliga skäl.

Ge Finanspolitiska rådet större mandat.

För att den ekonomiskpolitiska diskussionen i riksdagen ska bli mer transparent bör Finanspolitiska rådets också granska oppositionspartiernas skuggbudgetar. I ett läge där riksdagen blir en alltmer central spelplan för finanspolitiken måste alla partier granskas på ett seriöst sätt.

Värna pensionsöverenskommelsen.

En av de viktigaste garanterna för en långsiktig och sund ekonomisk politik är pensionsöverenskommelsen och pensionsgruppen. Det har funnits en bred enighet i riksdagen om höjd pensionsålder, men också om att under mandatperioden höja pensionerna för de som arbetat ett helt liv men trots det har låga pensioner. Den kombinationen av samarbete, reformer och långsiktighet är grundläggande och måste vårdas.

Läs mer i en artikel i Di