Så trycker vi tillbaka gängen – lär av New York
Lär av New York istället för att sätta in militären.
Det är budskapet när Annie Lööf och Johan Hedin i dag presenterar fem förslag för att komma tillrätta med gängkriminalitet och grov brottslighet.
”Sverige ska vara ett land där vi sätter hårt mot hårt mot brottslingar, samtidigt som vi på allvar tar tag i de problem som gör att människor söker sig till kriminalitet”, skriver de på DN Debatt.
Stefan Löfven skapade rubriker när han efter årets första riksdagsdebatt inte uteslöt att regeringen sätter in militär mot den grova organiserade brottsligheten.
Det är förstås inte rätt väg att gå. Militären är till för att försvara vårt territorium mot yttre fiender, inte sättas in mot kriminella i hemlandet.
"Det krävs att vi lär av goda exempel där man brutit destruktiva våldsspiraler och minskat den grova, organiserade brottsligheten genom ett förändrat och disciplinerat arbetssätt från samhällets sida. Bara så kan vi på allvar stärka tryggheten i hela landet". "Ett sådant känt exempel är New York, en stad där man jobbat effektivt och väldigt framgångsrikt med att göra gatorna säkra igen."
"Polisen behöver bättre arbetsvillkor, fler kollegor, och bättre verktyg." <b>Annie Lööf</b> och Centerpartiets rättspolitiska talesperson <b>Johan Hedin</b> presenterar därför i dag fem skarpa förslag, inspirerade av de senaste decenniernas tydliga framgångar i New York, för att effektivisera polisens arbete i kampen mot den grova kriminaliteten.
Nolltolerans mot småbrott. Centerpartiet vill, med start i vissa utsatta områden, ställa krav på snabba och precisa ingripanden även mot småbrott och vardagsbrottslighet. Eftersom brottskarriärer i de allra flesta fall inte inleds med grova brott kan nolltolerans även mot småbrottslighet på längre sikt stoppa och backa utvecklingen. Att säkerställa en lokalt förankrad polis med fler och synliga poliser och med mer resurser är en absolut förutsättning.
Tydlig resultatuppföljning. Det bristande resultatrapporteringssystemet inom den svenska polisen bidrar till otydlighet och bristande förutsättningar för att fördela resurser rätt. I andra länder har man lyckats pressa tillbaka brottsligheten rejält genom tydlighet och uppföljning. Ett exempel är Compstat, som var en central del i New York-modellen, och som sedan 1990 bidragit till att man lyckats mer än halvera antalet våldtäkter och mord, samt reducerat stöldbrotten med över 80 procent.
Utveckling av områden. Centerpartiet vill att kunskapen om och användningen av BID-samarbeten (Business Improvement Districts) ökar. Det är en internationellt etablerad metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Även detta har med framgång använts i New York för att få bukt med ökad brottslighet. Genom praktiskt stöd från bland annat kommuner kan fastighetsägare, handlare, ideella aktörer och andra samverka för att ta ansvar för sitt närområde och skapa en levande och attraktiv miljö.
Ansvarsutkrävande av chefer. Ett bra ledarskap är både en framgångsfaktor och en nödvändighet. En del i New York-modellen innebär att man lägger ett tungt och utpekat ansvar hos ledningen, på deras ansvar att skapa förutsättningar för poliser att göra ett bra arbete och nå resultat. Ett tydligt ledarskap är grunden för ökad effektivitet och snabbare beslutsvägar, men också nödvändigt för ansvarsutkrävande. Under de senaste åren har det blivit tydligt att ledarskapet inom Polismyndigheten behöver förändras.
Minska utanförskapet. En stor del av befolkningen i de områden som är särskilt utsatta lever i utanförskap där låg utbildningsnivå, arbetslöshet och krigstrauman är bidragande faktorer. Ska Sverige långsiktigt kunna vända utvecklingen med ökade våldsbrott måste utanförskapet i dessa områden minska. Det handlar om att kraftigt markera mot brotten och brottslingarna, att samhället återtar kontrollen från de gäng som sprider rädsla, men också jobba mer systematiskt för att komma åt själva roten till problemet: utanförskapet, arbetslösheten och bristen på framtidstro. ¨
Vid frågor kontakta
Hannes Hervieu, pressekreterare hos Annie Lööf.
E-post: hannes.hervieu@riksdagen.se
Tel: 0736-85 44 59