Centerpartiet lokalt

Välfärd

Bild

Den offentligt finansierade välfärden ska vara av hög kvalitet, jämlik och jämställd samt vara tillgänglig för alla i hela landet. Det är positivt att både företag, offentliga institutioner och civilsamhället är med och utvecklar välfärden.

Oavsett om den offentligt finansierade välfärden utförs av kommuner, landsting, företag, kooperativ eller föreningar måste berörda människors behov och valfrihet stå i centrum. Genom den dynamik som många olika utförare skapar kan såväl offentligt som ideellt och privat drivna verksamheter utvecklas. Detta skapar också en mer attraktiv arbetsmarknad med fler karriärvägar och arbetsgivare att välja på, vilket förbättrar förutsättningarna för medarbetare att utvecklas.

Allt fler människor lever och får vara friska längre. Det är mycket positivt, men det ställer krav på välfärdens utformning och finansiering. Centerpartiet vill se en välfärd som är gemensamt finansierad men som ger valfrihet och där fler aktörer bidrar till ökad innovation, effektivitet och kvalitet. Vårdpeng, skolpeng, omsorgspeng och jobbpeng är nycklar för att förena rättvisa med självbestämmande. Utformandet av dessa bör underlätta välinformerade val och fokus på kvalitet.

Det som det offentliga finansierar ska vara likvärdigt för alla och med samma goda kvalitet till alla. Möjligheten att snabbt få vård i den offentligt finansierade sjukvården ska ges efter behov och inte efter betalningsförmåga. Människors rätt till valfrihet är det som ska trygga att den offentligt finansierade välfärden anpassas till individens behov. Samtidigt ska människor ha stor frihet att, utöver det offentliga vård-, omsorgs- och välfärdsåtagandet, själva investera i sin egen hälsa och sin egen utveckling.

Vård och omsorg

God vård och omsorg i hela landet, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, är viktigt för den enskilda människan. Sjukvården bör ta hänsyn till att människor är olika och att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet, men alla ska vara trygga med att få en likvärdig vård. Utvecklingen av ny teknik och nya metoder för att bedriva vård och omsorg bör uppmuntras.

Alla ska kunna få en trygg ålderdom med hög livskvalitet och värdighet. Personer med funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller missbruksproblem måste ha inflytande över sitt liv och få det stöd som behövs. Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar. Vi vill därför skapa en vardag och ett samhälle med full tillgänglighet. Olika typer av boendeformer behövs för att kunna erbjuda alla människor trygghet, gemenskap och god omvårdnad.

Samhällets aktörer ska inta individens perspektiv. Av största betydelse är då barnens rättigheter och perspektiv. Alla ska ha inflytande över sina egna liv också när det gäller välfärdstjänster. Valfrihet är viktigt för människors självbestämmande i livets alla skeden. Genom att uppmuntra många olika aktörer inom vården kan också vården utvecklas för att möta lokala och individuella behov.

En förutsättning för en hållbar välfärd är ett förebyggande förhållningssätt. Folkhälsoperspektivet måste genomsyra hela samhället för att ge resultat. God folkhälsa är en grundsten i en hållbar välfärd. Samhället ska ge förutsättningar för att individer ska kunna ta ansvar för sitt välbefinnande, sin hälsa och livsstil. En förbättrad folkhälsa är en viktig del i att klara välfärdens finansiering.

Utbildning

Utbildning är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Det är det starkaste verktyg individen besitter för att utöka sina möjligheter oavsett social och ekonomisk bakgrund. Från förskola till forskning utgör utbildningen grunden för jobb, företag och vårt lands konkurrenskraft.

En skola med eleven i centrum är den enskilt viktigaste reformen för att fler unga människor ska börja vuxenlivet med goda kunskaper och ett arbete. Alla barn har rätt att få de kunskaper som gör dem till delaktiga samhällsmedborgare. Bra förskolor, skolor och fritidshem ska finnas i hela landet.

Förskolan ska bygga på en bra pedagogik och en mångfald av utförare som tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära. Föräldrar ska ha rätt att välja de lösningar som passar familjen bäst.

Grundskolan ska ta vara på varje barns kreativitet och energi. Skolan måste se varje elevs möjligheter och utmaningar att nå sina mål. Professionella lärares kompetens och pedagogik är avgörande. Att tidigt ge grundläggande färdigheter – som att kunna läsa, skriva och räkna – måste prioriteras, eftersom de är förutsättningen för allt annat lärande. Det är viktigt att utgå från varje barns behov, inte minst för den tidiga språkinlärningen.

Det offentliga ska garantera att utbildningen lever upp till höga krav på kvalitet och ge alla elever rätt till det stöd och den tid som krävs för att kunna lämna skolan med fullgoda kunskaper och uppnådda mål. Skolan måste vara i ständig utveckling och kunskap inhämtas med nya redskap, modern pedagogik och teknik. Även återkopplingen från skolan till elever och föräldrar kan ske på nya sätt. Utbildningens grund är kunskapsinhämtning och inte vilken tid som tillbringas i klassrummet. Elevhälsan är viktig för barn och ungas fysiska och psykiska välbefinnande.

Alla barn har rätt till en bra utbildning oavsett var de bor. Lagstiftning och regelverk måste erbjuda stor frihet att lokalt lösa denna uppgift på bästa sätt. Föräldrarnas och barnens rätt att välja skola är central, samtidigt som föräldrarna och eleverna bör få ett ökat ansvar och inflytande i skolan.

Gymnasieskolan ska utgå från det livslånga lärandet och anpassas utifrån de enskilda studenternas behov och förutsättningar. Möjligheten för elever och studenter att fritt välja utbildning ska vara så stor som möjligt. Lärlings- och yrkesutbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov är viktigt.

Högre utbildning och fria lärosäten ska självständigt kunna bedriva högkvalitativ forskning och utbildning. Fria universitet och högskolor gynnar både forskning, utbildning och tillväxt i ett långsiktigt perspektiv. Ökad innovationskraft och konkurrenskraft förutsätter att utbildningen är attraktiv för utländska studenter och internationella forskare, och att samverkan med näringslivet förstärks.

För att säkra kvaliteten och möjligheterna till högre utbildning behövs det en mångfald av lärosäten i hela landet, med frihet att själva utforma utbildningen, som en del av ett samhälleligt ansvar. Lokala, regionala och privata initiativ bidrar till att stärka dessa möjligheter. De mindre högskolorna och nyare universiteten är en viktig motor för regional tillväxt genom sin nära koppling till det omkringliggande näringslivet. En ökad kommersialisering av forskningens resultat stärker Sveriges innovationskraft.

För den som förlorat arbetet, eller vill byta inriktning senare i livet, måste studiesystemet erbjuda möjligheter till teoretisk eller praktisk omskolning eller vidareutbildning. Folkhögskolorna och studieförbunden med sin koppling till civilsamhället, liksom de mer yrkesorienterade utbildningarna med sin koppling till näringslivet, spelar här en särskild roll. Möjligheten till bildning och ett livslångt lärande är berikande både för individen och samhället. Staten bör uppmuntra och gynna enskildas och arbetsgivares investeringar i, och sparande till, fortbildning och kompetensutveckling.

Sociala skyddsnät

Välfärden ska innefatta sociala skyddsnät som förmår skapa en god ekonomisk grundtrygghet. Tryggheten ska vara utformad så att ingen faller igenom samtidigt som den stimulerar till arbete och egen försörjning. Detta ska också omfatta företagare och studenter. Samtidigt får inte bidragsfällor och trösklar göra det olönsamt att återgå till arbete och egen försörjning.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en allmän och tydlig omställningsförsäkring. Sjukförsäkringen ska hjälpa den enskilda att tillfriskna och få den rehabilitering som krävs för att kunna återgå i arbete. Föräldraförsäkringen ska utformas efter familjens och barnens bästa. Pensionssystemet ska vara långsiktigt hållbart och säkerställa en god inkomstnivå. Samtidigt ska förutsättningarna förbättras för dem som vill fortsätta arbeta och vara företagare även efter den allmänna pensionsåldern