Det har bara gått fem år sedan den extremt torra sommaren 2018, men redan nu är vi där igen, då brann omkring 25 000 hektar skog, med långvariga svåra konsekvenser, spannmålsskörden blev 45 procent mindre än normalt likaså vallskörden kraftigt reducerad. Många erfarna lantbrukare i länet vittnar nu om att man aldrig upplevt en lika besvärlig situation när det gäller grovfoder till djuren. Skörden har hittills i år blivit 50% eller lägre jämfört med ett normalår.

På grund av de små skördarna blev det brist på foder vilket i sin tur ledde till utslaktning av djur och långa köer till slakterierna. Många lantbrukare drabbades hårt och en del lever fortfarande med konsekvenserna. Nu är det åter lång kö till slakterierna samtidigt som många inte ens har mat till djuren i väntan.

2018 var Sverige oförberett på torkan, men det kan vi inte säga 2023. Även om vi ännu inte vet hur långvarig årets torka blir, så har det redan fått konsekvenser för landets bönder både på vall och spannmål.

Centerpartiet kräver att det inrättas en torkstödsgaranti, det vill säga ett garanterat ekonomiskt stöd om torkan blir långvarig som ska betalas ut så snabbt som möjligt. 2018 dröjde det i många fall över ett år innan pengarna kom, vilket ledde till att en del drabbade bönder redan hunnit lägga ner sin verksamhet när utbetalningen gjordes. Regeringen måste redan nu förhandla och förankra ett kommande stöd hos EU-kommissionen eftersom det kräver ett så kallat gruppundantag.

Dessutom bör regeringen tidigarelägga utbetalningen av andra stöd och även undersöka möjligheten att betala ut jordbruksstödet tidigare genom att staten förskotterar pengarna tills dess att de kommer ifrån EU i oktober. Jordbruksverket måste omgående få i uppdrag att förbereda en snabb utbetalning av kommande stöd.

Tyvärr måste vi nog vänja oss vid tanken på att extremväder kommer att bli allt vanligare i framtiden på grund av klimatförändringarna. Detta gör att vi även måste fundera över hur vi använder vårt vatten och hur vi kan säkra upp vattenresurser i odlingslandskapet med hjälp av våtmarker och bevattningsdammar. Detta bör bli ett viktigt område att titta på i Blekinges arbete med Regional fysisk planering framöver.

Även på kommunal nivå bör man omgående se på vilka möjligheter som finns att stötta det lokala lantbruket. Att inventera och ge lantbrukare möjlighet att ta rätt på hö från kommunal mark är ett sätt. Det är viktigt att kommunen har tät dialog med såväl LRF som de enskilda lantbrukarna för att veta hur situationen och behoven ser ut. Det är dessutom viktigare än någonsin att handla närproducerat och svenskt till de offentliga köken.

Lantbruket har en central plats i Blekinge och under Ukrainakrisen har fler och fler fått upp ögonen för hur viktigt det är även för vår säkerhet. Redan innan torkan har lantbruket varit hårt ansatt genom höga priser på insatsvaror. Nu krävs det akuta åtgärder och snabba förberedelser för att möta årets torka.

Samtidigt krävs det en medvetenhet från hela samhället om att vi gemensamt måste arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser. Fortfarande finns det faktaresistenta politiker som påstår att klimatförändringarna bara är påhittade och som därför motarbetar nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen. Det räcker att besöka en lantbrukare var som helst i Blekinge för att förstå att detta är på allvar och att vi inte har tid att vänta.

För Centerpartiet i Blekinge

Magnus Larsson, Distriktsordförande

Ingrid Hermansson, vice ordförande

Rolf Jönsson, vice ordförande