- Företag som växer skapar jobb och välfärd

När det är lätt att starta och driva företag blir jobben fler och skatteintäkterna starkare. Kommunen ska vara en möjliggörare – inte en bromskloss.

Därför vill vi:

• Fortsätta utveckla en väg in för företag: lots, snabba svar och tydliga besked.
• Höja servicen i tillstånd, tillsyn och handläggning – samma regler, gott bemötande och tempo.
• Göra det enklare för företag att delta i kommunens upphandlingar, så att lokala företag får rimliga möjligheter att konkurrera.
• Arbeta aktivt för etableringar och mer byggklar mark i hela kommunen.

Exempel:

• Snabbare och tydligare processer för bygglov och tillstånd vid etableringar och investeringar.
• Lotsning som hjälper företag att navigera mellan olika kontakter och krav i kommunen.
• Praktiskt stöd som gör det lättare för mindre företag att lämna anbud (t.ex. vägledning och mallar).
• Företagarträffar och dialog i olika kommundelar, så att kontakten med kommunen blir närmare.

- Rätt kompetens på rätt plats - livslångt lärande som funkar

Rätt kompetens stärker både företagen och välfärden. Kommunen ska göra det lättare att utbilda sig, byta spår och matchas till jobb.

Därför vill vi:

• Stärka samverkan mellan skola, vuxenutbildning och arbetsliv.
• Utveckla utbildningar som matchar arbetsmarknadens behov, i samarbete med lokala branscher.
• Göra det enklare att komma i arbete via praktik, språkträning och tydliga vägar till jobb.
• Prioritera insatser som stärker ungas väg in på arbetsmarknaden.

Exempel:

• Vuxenutbildning och omställning kopplad till kommunens och näringslivets behov.
• Yrkesinriktade spår där utbildning kombineras med praktik och handledning.
• Kortare, flexibla utbildningsinsatser som fler kan ta del av, även vid arbete eller familjeansvar.
• Distansvänliga upplägg med studiestöd och handledning via lokala mötesplatser.

- Byggbar mark, boende och utveckling i hela kommunen

För att fler ska kunna bo och verka i kommunen krävs bostäder, planering som fungerar och tydliga prioriteringar.

Därför vill vi:

• Ta fram en samlad inflyttar- och boendeplan: olika boendeformer, byggbar mark, omvandling och en översikt av ödehus och tomma fastigheter.
• Snabba upp plan- och byggprocesser där det är möjligt och skapa tydlighet i vilka projekt som prioriteras först.
• Underlätta utveckling i både tätorter och mindre orter genom en mer serviceinriktad plan- och byggprocess.
• Säkerställa att kommunens investeringar styr mot nytta, långsiktighet och ekonomisk hållbarhet.
• Göra det lättare att bygga och utveckla boenden på landsbygden, bland annat genom att använda och utveckla LIS-områden där det är lämpligt.

Exempel:

• Få fart på fler bostäder och omvandlingsprojekt där behovet är störst, och vara tydlig med var kommunen vill se byggande först.
• Planering som möjliggör boende för både anställda och inflyttare, så att bostadsbrist inte blir ett hinder för jobb och företag.
• Enklare vägledning för att renovera, bygga om eller komma igång med befintliga hus.
• Ett ödehus-/inflyttarspår som gör det lättare att matcha tomma hus med nya boendeidéer.

- Turism och besöksnäring som motor för jobb och inflyttning

Besöksnäringen skapar jobb, företag och liv i många delar av kommunen. Med rätt strategi kan den stärka attraktiviteten och bygga en starkare året-runt-ekonomi. Ofta är besöksnäringen också den första kontakten med vår kommun – och återkommande gäster kan med tiden bli stugägare, nya invånare och ibland även företagare och arbetsgivare.

Därför vill vi:

• Ta fram en handlingsplan för besöksnäring och platsutveckling som gynnar hela kommunen.
• Stärka samverkan mellan kommun, företag och civilsamhälle för evenemang, värdskap och säsongsförlängning.
• Underlätta etableringar och investeringar som stärker lokal nytta och hållbar utveckling.
• Koppla besöksnäringen tydligare till utbildning, kompetensförsörjning och lokalt företagande.

Exempel:

• Utveckla evenemang och mötesplatser som stärker flöden till handel, service och lokalt näringsliv.
• Skapa bättre förutsättningar för säsongsförlängning och investeringar som ger fler helårsjobb.
• Paketera natur, kultur och lokala upplevelser så att fler hittar till fler delar av kommunen.
• Lyfta mindre besöksmål och lokala initiativ genom samverkan, värdskap och kunskapsstöd.

2 - Välfärd nära människor - skola, omsorg och trygghet

- Likvärdig skola i hela kommunen

Skolan ska vara trygg och ge kunskap – oavsett var man bor och vem man är. Tidiga insatser och rätt stöd i tid stärker både hälsa, studieresultat och framtidsmöjligheter.

Därför vill vi:

• Satsa på studiero, närvaro och tidiga stödinsatser.
• Stärka elevhälsa och samverkan runt barn som riskerar att halka efter.
• Säkerställa en god arbetsmiljö i skolan – för elever, lärare och övrig personal.
• Säkerställa att skolbeslut bygger på helhet och kvalitet, med långsiktighet och tydliga konsekvensunderlag.
• Koppla skola och utbildning tydligare till kompetensförsörjning och lokala jobb.
• Verka för högre lärartäthet och fler utbildade lärare.

Exempel:

• Förstärka studiero och elevhälsa där behoven är som störst.
• Säkra fungerande skolvägar och skolskjuts, så att avstånd inte blir ett hinder.
• Skapa stabilitet i skolorganisationen med tydliga planeringshorisonter.
• Införa principen: konsekvensanalys innan större förändringar i skolstruktur beslutas.

- Trygg uppväxt och starkt förebyggande arbete

Förebyggande arbete och tidigt stöd stärker barns och ungas möjligheter – och bygger ett tryggare samhälle över tid.

Därför vill vi:

• Stärka det förebyggande arbetet för barn och unga i samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhälle.
• Satsa på meningsfull fritid och ett starkt föreningsliv som en skyddsfaktor.
• Förbättra arbetet mot psykisk ohälsa och utanförskap genom tidiga och samordnade insatser.
• Säkerställa att stöd finns nära och är lätt att få när familjer behöver hjälp.
• Motverka barnfattigdom genom att tidigt fånga upp familjer i behov och samordna stödinsatser.

Exempel:

• Samordnade insatser runt barn och unga där skola, socialtjänst och föreningar jobbar tillsammans.
• Tydliga mål för kommunens kultur- och fritidssatsningar: vad ska de leda till för barn och unga?
• En enklare väg in för föräldrar som söker stöd – och bättre samordning mellan verksamheter.
  
  

- Tryggt Ljusdal – kommunen fri från våld

Trygghet skapas lokalt, i vardagen. Det kräver förebyggande arbete, tydligt ansvar och stöd till den som utsätts.

Därför vill vi:

• Utveckla ett samlat våldsförebyggande arbete tillsammans med skola, socialtjänst, föreningar och andra aktörer.
• Stärka arbetet mot våld i nära relationer och förbättra stöd till utsatta.
• Arbeta med trygghetsskapande åtgärder i offentliga miljöer: belysning, rörelse, mötesplatser och närvaro.
• Göra trygghetsarbetet mätbart och följas upp regelbundet.

Exempel:

• Trygghetsvandringar och åtgärdslistor i offentliga miljöer.
• Tydliga kontaktvägar och stöd för den som utsätts – oavsett var i kommunen man bor.
• Mobila/uppsökande arbetssätt när avstånd gör att stöd annars riskerar att inte nå fram.
• Lokala initiativ som stärker gemenskap och trygghet, exempelvis olika former av stöd- och samtalsverksamhet.
  
  

- Trygg äldreomsorg och socialt stöd nära människor

Omsorgen ska hålla hög kvalitet och ge trygghet – oavsett var man bor i kommunen.

Därför vill vi:

• Stärka kontinuitet och kvalitet i äldreomsorgen, med fokus på trygghet och bemötande.
• Utveckla välfärdsteknik som förenklar vardagen och frigör tid för omsorg.
• Säkerställa att stöd till personer i utsatthet samordnas bättre och finns tillgängligt i hela kommunen.
• Prioritera insatser som ger värdighet, delaktighet och god livskvalitet.
• Stärka stöd till anhöriga så att fler orkar och får avlastning.

Exempel:

• Öka kontinuitet i hemtjänsten och förbättra samordningen mellan olika insatser.
• Fler möjligheter till aktiviteter och social gemenskap för att motverka ensamhet.
• Arbetssätt som fungerar även med avstånd – planering och digitalt stöd där det hjälper.
• Se över anhörigavlösning och avlastning, med ambition att kunna utöka timmarna.
  
  

- Kommunen som arbetsgivare – minska sjukskrivningar och stärk arbetsmiljön

En hållbar välfärd kräver att kommunen kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. När arbetsmiljön fungerar blir både kvaliteten i verksamheterna och möjligheten att bemanna långsiktigt bättre.

Därför vill vi:

• Sätta in riktat stöd där behoven är störst, med tydligt ansvar och uppföljning.
• Ta fram en handlingsplan för bättre arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro, med mätbara mål.
• Satsa på ledarskap, rimliga scheman och arbetsvillkor som fungerar i praktiken.
• Arbeta mer systematiskt med friskfaktorer, kompetensutveckling och introduktion.
• Göra personalfrågor och kompetensförsörjning till en strategisk del av kommunens styrning.

Exempel:

• Ett mätbart program för att minska sjukfrånvaro i välfärden, kombinerat med ledarskapsstöd.
• Utveckla schemaläggning och bemanningsplanering i verksamheter där det är svårt att rekrytera.
• Kompetensutveckling och karriärvägar som gör att fler vill stanna kvar längre.
• Säkerställa attraktiva tjänster även i mindre enheter och i flera delar av kommunen.

3 - Hela kommunen ska fungera – service, dialog, trafik och platsutveckling

- Närservice utan centralisering

Kommunal service ska finnas nära människor i hela kommunen. När förändringar görs ska beslut bygga på fakta, konsekvensanalys och dialog.

Därför vill vi:

• Införa principen: konsekvensanalys innan service flyttas, förändras eller läggs ned.
• Säkerställa att servicefrågor hanteras med lokal dialog, öppenhet och tydlig återkoppling.
• Stärka kommunens närvaro och tillgänglighet i fler kommundelar, utifrån behov.
• Utveckla digital service som förenklar vardagen – och samtidigt säkerställa fysisk tillgänglighet där den behövs.

Exempel:

• En enkel servicegaranti i kontakten med kommunen: svarstider, bemötande och tydliga besked.
• Regelbunden kommunal närvaro i olika kommundelar, exempelvis via bibliotek och andra lokala mötesplatser.
• Bättre samordning av kommunens service, så att invånare inte bollas mellan olika kontakter.
  
  

- Byaråd och dialog med återkoppling

Bra beslut kräver lokal kunskap. Delaktighet ska ha struktur och leda till återkoppling.

Därför vill vi:

• Införa regelbundna kommunsamtal/byaråd i flera kommundelar.
• Skapa enkel återkoppling: “Det här gör vi” / “Det här gör vi inte – och varför.”
• Ha företagarforum och föreningsdialog som en del av kommunens styrning.
• Bygga en kultur av samverkan och ansvar – där kommunen lyssnar, återkopplar och genomför.

Exempel:

• Återkommande kommunsamtal med bygderåd och andra lokala forum, med en tydlig agenda och uppföljning.
• En digital återkopplingsyta där invånare kan följa vilka frågor som lyfts och vad som händer med dem.
• Tematräffar vid behov, till exempel om samhällsbyggnad, trafik, näringsliv, föreningsliv eller säsongsfrågor.
• En rullande mötesserie i olika delar av kommunen – så att dialogen inte samlas på en plats.
  
  

- Digitalt ska fungera överallt

Digital infrastruktur är en förutsättning för välfärd, företagande och trygghet. När det digitala fungerar blir vardagen enklare – oavsett var man bor.

Därför vill vi:

• Driva på för bättre bredband och mobiltäckning i hela kommunen.
• Ställa krav på att kommunens digitala tjänster ska vara enkla, trygga och tillgängliga för alla.
• Använda digitala lösningar som stärker välfärd och service där det ger verklig nytta.
• Minska digitalt utanförskap genom stöd, utbildning och smarta arbetssätt.

Exempel:

• Digitala tjänster som förenklar kontakt med kommunen: bokning, ärenden och tydliga kontaktvägar.
• Stöd för företag och föreningar i digital administration och kommunikation.
• Förutsättningar för distansarbete och distansstudier genom bättre täckning och lokalt stöd där det behövs.
• Prioritera att åtgärda svaga områden (“svartfläckar”) i bredband och mobilnät.

- Vardagsresor som fungerar – pendling och kollektivtrafik

Människor ska kunna bo och jobba i olika delar av kommunen. Då behöver resor för arbete, skola och vardagsärenden fungera – även utan bil.

Därför vill vi:

• Ta fram kommunens prioriteringar för kollektivtrafik och driva dem i dialog med regionen: tider, anslutningar och helhet.
• Förbättra pendlingsmöjligheter och samordning mellan olika trafikslag.
• Säkerställa att även mindre orter har rimliga resmöjligheter till skola, jobb och vård.
• Arbeta för bättre tillgänglighet, information och trygghet i kollektivtrafiken.

Exempel:

• Bättre tidtabeller och bytespunkter som faktiskt fungerar i vardagen.
• Dialog med regionen om en tydlig minimistandard för resmöjligheter i hela kommunen.
• Fler eller bättre anpassade turer där behoven är tydliga, exempelvis för skol- och arbetspendling.
  
  

- Trafiksäkerhet, framkomlighet och cykel i hela kommunen

Säkra skolvägar, trygga passager och fungerande vägar är grundläggande för vardagen. Vi vill att åtgärder prioriteras där de gör störst skillnad – steg för steg.

Därför vill vi:

• Tydliggöra en prioriteringslista för trafiksäkerhet: skolvägar, passager och riskpunkter.
• Driva på för förbättringar på både huvudstråk och mindre vägavsnitt som används i vardagen.
• Utveckla samverkan med region och statliga aktörer för att få genomslag och medfinansiering.
• Genomföra åtgärder etappvis med tydlig tidplan och uppföljning.

Exempel:

• Åtgärder för säkra skolvägar och passager där många rör sig till fots och med cykel.
• Insatser vid riskpunkter på vägstråk och i bymiljöer.
• Förbättrad framkomlighet där vardagen kräver det, inklusive på enskilda vägar där ansvaret finns.
  

- Cykelstråk som en del av vardagsresorna

Cykel stärker folkhälsa och ger fler möjligheter till vardagsresor. Med etapper kan vi bygga sammanhängande stråk över tid.

Därför vill vi:

• Göra en stråkstudie och prioritera etapper där nyttan är störst.
• Söka medfinansiering och samverka med andra aktörer där det är möjligt.
• Koppla cykelsatsningar till trafiksäkerhet, skolvägar och vardagsresor.
• Bygga sammanhängande stråk över tid – inte lösryckta bitar.

Exempel:

• Säkra cykellösningar för vardagsresor mellan skola, idrott och service.
• Etappvisa stråk som fungerar både för pendling och besök.
• Små men viktiga länkar där många rör sig, som kan ge stor effekt till rimlig kostnad.
  
  

- Levande centrum och mötesplatser

En kommun som känns levande skapas av trygga miljöer, mötesplatser och ett aktivt samspel mellan handel, kultur och föreningsliv. När fler rör sig och möts i vardagen stärks både trivsel och trygghet.

Därför vill vi:

• Ta fram en tydlig plan för centrumutveckling med prioriteringar, ansvar och tidplan – där mötesplatser, gröna ytor och platser för rörelse väger tungt.
• Skapa mer utrymme för möten, evenemang och attraktiva miljöer som gör att fler vill vara ute och delta.
• Stärka trygghet och trivsel i offentliga rum genom smart utformning, belysning och skötsel.
• Underlätta för företag och föreningar att bidra till ett levande centrum och levande bymiljöer.

Exempel:

• Tillfälliga sommar- och eventlösningar som ger plats för människor, handel och aktivitet.
• Fler vardagsnära mötesplatser: sittplatser, gröna ytor, lek och ytor för spontanidrott/utegym.
• Insatser som ökar tryggheten kvällstid: belysning, rörelse och tydligare samspel mellan kommun och lokala aktörer.
• Stöd till lokala initiativ som skapar liv och sammanhållning även utanför centralorten.
  
  

- Lokal mat, mark och robusthet

Ökad motståndskraft byggs lokalt: matproduktion, fungerande service och beredskap i vardagen. När vi stärker lokala kretslopp blir kommunen tryggare både i vardag och vid kris.

Därför vill vi:

• Stärka lokala producenter genom mer lokal mat i skola och äldreomsorg när det är möjligt och upphandlingsmässigt hållbart.
• Värna produktiv jordbruksmark och skapa bättre förutsättningar för lokal livsmedelsproduktion.
• Utveckla kommunens beredskap och robusthet i samverkan med civilsamhälle och företag.
• Förvalta kommunens markinnehav ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart.
• Underlätta egenodling och lokala initiativ som stärker självförsörjning.
• Arbeta aktivt för att förebygga och hantera skador från vildsvin, i samverkan med berörda aktörer.
• Se över livsmedelstillsynsavgifter och arbetssätt, med ambition att förenkla och samordna där det går.

Exempel:

• Öka andelen lokal mat i kommunens kök där det är möjligt.
• Stärka förutsättningar för småskalig produktion och lokala marknader/evenemang som bygger lokal ekonomi.
• Tydligare samverkan kring beredskap: frivillighet, lokala nätverk och praktiska rutiner som fungerar i vardagen.
• Åtgärder mot vildsvinsskador, exempelvis riktade insatser och incitament där det behövs.

Avslutande ord. . .

Det här är vår riktning för de kommande åren.

Ljusdals kommun kan mer – med samverkan, tydliga prioriteringar och genomförande.

Vi vill samla fler kring lösningar som gör vardagen bättre i hela kommunen.