Ingen kvinna ska behöva planera sin vardag efter apotekens lagersaldo, eller få sitt arbetsliv, sin ekonomi och sin livskvalitet begränsad därför att vården saknar kunskap eller läkemedlen är slut. Det skriver Centerpartiet Hallands riksdagskandidat #2 Jenny Håkansson, Halmstad i en debattartikel.

Att gå igenom klimakteriet är en naturlig del av livet. Att behöva ringa runt mellan apotek, byta behandling eller stå utan läkemedel är det inte.

Ändå är det precis vad tusentals kvinnor tvingas göra när den galopperande bristen på hormonläkemedel fortsätter. Kvinnor i Halland vittnar om hur de tvingas ringa runt mellan apotek, byta behandling utan trygg medicinsk uppföljning när läkemedlen inte går att få tag på. För många har vardagen förvandlats till en östrogenjakt.

Det är inte värdigt ett land som säger sig ha en jämställd vård. Regeringen kan inte nöja sig med att hänvisa till pågående arbete medan kvinnor står utan behandling. Den akuta läkemedelsbristen måste lösas nu. Samtidigt behöver vi ta itu med orsaken till att kvinnors hälsa så länge hamnat i skymundan.

Den galopperande bristen på hormonläkemedel handlar om mer än en tillfällig leveransstörning. Den blottlägger ett vårdsystem som fortfarande inte tar kvinnors hälsa på samma allvar som mäns.

Under lång tid har medicinsk forskning och vård utgått från mannen som norm. Kvinnors hormonella hälsa har behandlats styvmoderligt och många får fortfarande vänta orimligt länge på rätt hjälp. Trots att sex av tio kvinnor mellan 40 och 60 år haft klimakteriebesvär det senaste året upplever färre än hälften av dem som sökt vård att de faktiskt fått den hjälp de behöver.

Enligt Socialstyrelsen behandlades nästan 380 000 kvinnor över 45 år med hormonbehandling mot klimakteriebesvär under 2025. Samtidigt konstaterar Jämställdhetsmyndigheten att brister i klimakterievården påverkar kvinnors hälsa. Vården är fortfarande ojämlik. Kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden får betydligt mer sällan hormonbehandling än kvinnor i mer välmående områden. Varken postnummer eller plånbok ska avgöra vilken vård kvinnor får.

Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer är ett steg på vägen. Men riktlinjer hjälper inte den kvinna som står på apoteket och inte kan hämta ut sitt ordinerade läkemedel. Rätt vård måste också finnas i praktiken.

För vilka andra patienter med kroniska tillstånd accepterar vi att läkemedlen gång på gång tar slut? Varför ska kvinnor i klimakteriet acceptera det?

Bristen på hormonläkemedel handlar om mer än vallningar. Den påverkar sömn, koncentration, arbetsförmåga, psykisk hälsa och livskvalitet. Den påverkar familjelivet, arbetsplatserna och samhällsekonomin. En kvinna utan medicin riskerar att bli en sjukskriven kvinna.

Som regionpolitiker i Halland har jag arbetat för en bättre klimakterievård. Som riksdagskandidat vill jag fortsätta driva frågan nationellt. Sverige behöver säkra tillgången till viktiga hormonläkemedel och bygga upp en bättre beredskap. Därför vill jag:

• Genomföra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för klimakteriebesvär fullt ut.
• Genomföra ett nationellt kunskapslyft om klimakteriet.
• Låta hormonbehandling vid klimakteriebesvär omfattas av högkostnadsskyddet, så att ingen kvinna avstår behandling av ekonomiska skäl.
• Ge arbetsgivare bättre kunskap om klimakteriet.
• Bygga upp en robust nationell beredskap för hormonläkemedel.

Ingen kvinna ska behöva planera sin vardag efter apotekens lagersaldo, eller få sitt arbetsliv, sin ekonomi och sin livskvalitet begränsad därför att vården saknar kunskap eller läkemedlen är slut.

Det är dags att stoppa östrogenjakten och ta kvinnors hälsa på samma allvar som mäns.

Jenny Håkansson (C)

riksdagskandidat och regionpolitiker i Halland