Liberalerna svarar att de inte behöver bevisa att ett förstatligande förbättrar skolan. Där skiljer vi oss åt. Den som vill genomföra en av de största organisatoriska förändringarna av svensk skola på decennier bör kunna visa hur den leder till bättre undervisning.

Vi är överens om problemet. Svensk skola behöver bli mer likvärdig och staten ta ett större ansvar för tydliga kunskapsmål, uppföljning och goda förutsättningar i hela landet. Att resultaten var bättre före kommunaliseringen visar att något gick förlorat, men inte att huvudmannaskapet ensamt förklarar utvecklingen. Därifrån följer inte att staten måste ersätta kommunerna som huvudman.

Det blir tydligt i Liberalernas egen modell. De vill att staten tar över huvudmannaskapet för kommunala skolor, samtidigt som fristående skolor fortsatt ska ha andra huvudmän. Om nationella regler, finansiering och kvalitetskrav kan skapa likvärdighet för fristående skolor, varför inte också för offentligt drivna?

Finland visar att kommunalt huvudmannaskap kan kombineras med starka nationella ramar, hög ambition om likvärdighet och stort professionellt handlingsutrymme. Sverige och Finland har i grunden en liknande ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Det avgörande är inte bara vem som är huvudman, utan hur ansvar, styrning och professionell frihet utformas.

Här går den verkliga skiljelinjen.

Liberalerna vill börja med huvudmannen. Vi vill börja med eleven.

För Centerpartiet handlar skolpolitik om det som gör skillnad i klassrummet. Elever som riskerar att halka efter ska få stöd tidigt. Fler lärare och pedagoger ska finnas nära eleverna. Lärare ska få mer tid till undervisning, planering och kollegial utveckling och mindre administration. Rektorer ska få bättre möjligheter att bygga starka arbetslag och använda kompetensen där den gör störst skillnad.

Liberalerna lyfter mindre klasser, bättre fortbildning, läromedel och tryggare klassrum. Bra. Men inget av detta kräver i sig att staten blir huvudman.

Likvärdighet kräver tydliga nationella ramar, inte ett statligt övertagande. Staten ska ta ansvar för mål och uppföljning, medan professionen ska ha frihet att utveckla undervisningen.

Målet måste vara en skola som ger varje elev bättre möjligheter att lyckas, oavsett var i landet man bor.

Mattias Andersson, Centerpartiet Kronoberg

1:a namn riksdagslistan