“Så grant står Östergyllen i sommarfager prakt och skördarna, de gyllene, de bölja.” Så inleds Östgötasången, som också inleder varje distriktsstämma för Centerpartiet här i länet. Men det är just dessa gyllene skördar som nu hotas, när regeringen driver en politik som riskerar både klimatmålen och lokalbefolkningens röst. Vi står inför ett historiskt vägskäl. Klimatkampen är inte längre en debatt på avstånd – den utspelar sig här och nu, mitt ibland oss. Frågan är enkel men avgörande: vill vi odla liv eller bryta uran?

När jag ser ut över det östgötska slättlandskapet kan jag inte låta bli att känna en djup oro. De bördiga fälten, som i generationer har fött oss och skapat livskraft i vår bygd, hotas av en politik som verkar sakna både framtidsvision och respekt för det som är vår sanna rikedom. Det är en politik som talar om stordåd men som i praktiken hotar att fylla våra åkrar med urangruvor i stället för gyllene sädesfält.

Jag tänker på vilken värld vi lämnar efter oss? Jag ser inte längre bara en politisk debatt, utan en djup existentiell fråga som berör vårt liv här och nu, och i generationer framåt. Vi står vid ett vägskäl, och det är ett vägskäl som kräver mer av oss än att bara vara tysta åskådare.

Ett historiskt svek mot klimatet

Kampanjen “Rädda klimatmålen!”, som Centerpartiet nu driver, är inte bara ett slagord – den är ett nödrop. Ett rop från en del av det politiska Sverige som fortfarande ser klimatfrågan som den absoluta ödesfrågan, inte bara en bricka i ett politiskt spel.

För det är precis vad det känns som att den har blivit. En cynisk bricka för en regering med partiet Liberalerna i spetsen som aktivt motarbetar de åtaganden vi har gjort. Denna regerings agerande är ett historiskt svek, inte bara mot de svenska klimatmålen, utan mot en hel planet. Våra utsläpp ökar, och det sker inte av misstag, utan som ett resultat av medvetna politiska beslut.

Vad är det då som står på spel? Det är inte bara utsläppssiffror på ett papper. Det är torka som hotar vår förmåga att producera mat. Det är stigande livsmedelspriser som slår hårt mot redan utsatta familjer. Det är flyktingströmmar från platser som inte längre är beboeliga. Det är nya sjukdomar som sprider sig snabbt i ett varmare klimat. Allt detta sker, mitt framför våra ögon, samtidigt som den svenska regeringen blundar och sätter sitt hopp till en utbyggnad av kärnkraft som ligger långt in i en dimmig framtid, tidigast i mitten av 2030-talet.

Kärnkraftsmytens pris: Urangruvor i Östergötland

Regeringens fixering vid kärnkraften är inte bara en kostsam och långsam omväg. Den hotar också att förstöra vårt unika kulturarv här i Östergötland. Vårt bördiga slättlandskap, med sina djupt historiska rötter och sin avgörande roll för Sveriges livsmedelsförsörjning, riskerar att förvandlas till ett industriellt landskap.

När regeringen nu vill tvinga igenom en urangruva vid Storsjön i Jämtland, helt utan att lyssna på lokalbefolkningen, ringer varningsklockorna extra högt här i Östergötland. Kommer de köra över oss också? Kommer vår röst, vårt nej, att räknas, eller kommer Tidöpartiernas maktbegär att tvinga fram en beslutsprocess som skadar vårt arv för all framtid?

Centerpartiet står fast vid en enkel princip: säger Östergötland nej, då är det ett nej. Vi vill inte byta bort bördiga jordar mot urangruvor. Vi vill ha en trygg livsmedelsförsörjning, rent vatten och en levande landsbygd. Det är grundpelare i ett hållbart samhälle.

När ett liberalt parti förlorar sin kompass

Jag har alltid sett tron på individens frihet, den fria marknaden och ett samhälle som bygger på valfrihet och ansvar som några av liberalismens grundstenar. Men det vi ser idag från partiet Liberalerna är en urholkad form av liberalism, en liberalism som har förlorat sin kompass och börjat vandra ut i högerpopulismens träskmarker.

Vår nuvarande miljö- och klimatminister, som representerar partiet Liberalerna, vägrar att göra sitt jobb. Det är en sorglig insikt. Hon är inte ensam om att ducka för ansvar. Samma parti har en arbetsmarknadsminister som ser på medan Sveriges företag desperat söker kvalificerad arbetskraft, samtidigt som vi har en av EU:s högsta arbetslöshetssiffror.

Det är inte en politik som skapar framgång. Det är en politik som skapar stagnation. Sverige behöver ett riktigt liberalt parti som vågar se de stora utmaningarna i vitögat. Ett parti som förstår att en stark ekonomi och en hög sysselsättning går hand i hand med ett ansvarsfullt och ambitiöst klimatarbete. Vi behöver inte politiker som duckar för sanningen – vi behöver politiker som agerar.

Vägen till ett bättre klimat

Klimatkrisen är vår tids största utmaning, och den gröna omställningen är avgörande för vår framtid. Men vi kommer aldrig att lyckas om vi kör över lokalbefolkningar och förstör närmiljön för flera generationer framöver. En rättvis och effektiv klimatpolitik måste bygga på dialog, inte på toppstyrning. Den måste bygga på respekt för de lokala förutsättningarna, inte på en centraliserad makt som ignorerar vår bygd.

Sverige behöver Centerpartiet. Ett parti som inte bara pratar om klimatet, utan som förstår att den gröna omställningen är en möjlighet för hela Sverige, från stad till land. Ett parti som sätter klimatfrågan och landsbygdens framtid i centrum, och som vågar stå upp mot en regering som verkar ha förlorat sin väg.

Sverige behöver vara ett föregångsland, inte ett land som har backat. Vi måste nå våra egna mål, och det är inte för att vara bäst i klassen, utan för att det är avgörande för vår gemensamma framtid. Sverige behöver en regering som tar ansvar för miljön, för klimatet, för jobben och för landsbygden. Sverige behöver en regering som innehåller Centerpartiet, ett parti som fortfarande har en liberal kompass!

Christoffer Rosendahl, ledamot i kommunfullmäktige och vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden