När stad och landsbygd växer tillsammans blir Kristianstad starkare.

Kristianstad är en kommun med många styrkor. Här finns en stark stadskärna, viktiga basorter och levande mindre samhällen. Det ger vår kommun särskilda förutsättningar, men det ställer också krav på politiken. Vi behöver utveckla Kristianstad på ett sätt som håller ihop hela kommunen, där stad, basorter och landsbygd stärker varandra istället för att ställas mot varandra.

Jag har inte vuxit upp i politiken. Mitt engagemang kommer från en annan plats: från landsbygden, från gården och från arbetet med miljö, vatten och hållbarhet. Jag är uppvuxen fem kilometer öster om Vånga, nästan så långt från centralorten man kan komma i Kristianstads kommun. Idag driver jag min föräldragård och vet hur svårt det kan vara att få lönsamhet och framtidstro att gå ihop på landsbygden. Samtidigt arbetar jag som docent i miljövetenskap och forskare inom vattenkvalitet och hållbarhet vid Högskolan Kristianstad.

För mig blev politiken konkret när jag flyttade hem och ville bilda familj. Då handlade det inte om stora ord, utan om något så grundläggande som att det måste finnas barnomsorg och skola i närheten. När både förskola och skola hotades i flera omgångar blev det tydligt för mig hur viktigt det är att hela kommunen håller ihop. En stark stadskärna, växande basorter och levande mindre samhällen är inte varandras motsatser. De är beroende av varandra.

En satsning på landsbygden är inte ett bidrag. Det är en investering i hela kommunens framtid.

Kristianstad behöver en levande stadskärna, starka basorter och mindre samhällen där människor känner framtidstro. För att det ska bli möjligt behöver vi bättre kollektivtrafik, fungerande infrastruktur och en kommunal service som gör det möjligt att bo, arbeta, driva företag och bilda familj i hela kommunen.

Motorn i både staden, basorterna och på landsbygden är densamma: företagandet. Det är ofta de små och mindre företagen som skapar arbetstillfällen, service, utveckling och framtidstro. Därför behöver hela den kommunala organisationen genomsyras av en företagsvänlig anda. När en företagare vänder sig till kommunen ska utgångspunkten inte vara hinder, utan: hur löser vi detta?

Som forskare har jag lärt mig att vara både skeptisk och analytisk. Det är egenskaper jag tror behövs i politiken. Kommunala beslut ska bygga på fakta, eftertanke och en vilja att förstå konsekvenserna, inte på gamla låsningar eller enkla slagord. Jag vill bidra med ett arbetssätt där man ställer frågor, lyssnar in och försöker hitta lösningar som fungerar i verkligheten.

Mina hjärtefrågor

• Framtidstro i hela kommunen
  Kristianstad ska utvecklas som en sammanhållen kommun där både stadskärnan, basorterna och de mindre samhällena får möjlighet att växa.
• Bättre kolektivtrafik och infrastruktur
  Det ska vara möjligt att bo och verka i hela kommunen. Då behöver förbindelserna mellan stad, basorter och landsbygd stärkas.
  
• Utvecklade basorter
  Basorterna är viktiga nav för service, företagande, skola, föreningsliv och framtidstro. De behöver ges bättre förutsättningar att växa.
  
• Ett starkare företagsklimat
  Kommunen ska möta företagare med inställningen att problem är till för att lösas. Små och mindre företag är avgörande för hela Kristianstads utveckling.