
Motion om mindre barngrupper och klasser
Satsa tidigt – mindre barngrupper och klasser för långsiktig kvalitet och social hållbarhet
Bakgrund
Forskning inom pedagogik, psykologi och miljöpsykologi visar samstämmigt att barngruppers storlek har stor betydelse för barns trygghet, lärande och utveckling. Samtidigt konstateras att det saknas exakta generella riktvärden, eftersom kvaliteten i verksamheten beror på flera samverkande faktorer – såsom personalens kompetens, gruppens sammansättning och den fysiska miljön.
Trots detta är en slutsats tydlig:
mindre grupper ger bättre förutsättningar för att varje barn ska bli sett, få stöd i tid och utvecklas optimalt.
Stora barngrupper och klasser medför ökade risker:
- barn får inte tillräcklig språklig, kognitiv och social stimulans
- barn i behov av särskilt stöd upptäcks senare
- stress och arbetsbelastning ökar hos personal
- relationer blir svagare och otrygghet kan uppstå
Samtidigt visar både svensk och internationell forskning att mindre grupper i tidiga år:
- förbättrar skolresultat
- ökar sannolikheten att fullfölja utbildning
- stärker etablering på arbetsmarknaden
- minskar risken för social utsatthet
Effekterna är särskilt stora för barn från socioekonomiskt svagare bakgrund.
Problembild
I dagens styrning väger ofta kortsiktig ekonomisk effektivitet tungt. Större barngrupper och klasser ses som ett sätt att hålla nere kostnader.
Men detta är ett alltför snävt perspektiv.
Det riskerar att leda till:
- ökade kostnader för särskilt stöd senare
- sämre skolresultat
- ökad psykisk ohälsa
- större behov av sociala insatser
Med andra ord:
det som sparas kortsiktigt riskerar att bli betydligt dyrare långsiktigt.
Ett annat synsätt – investering i framtiden
Att satsa på mindre barngrupper i förskola och mindre klasser i lågstadiet ska inte ses som en kostnad – utan som en investering i kommunens framtid.
Internationella exempel, liksom aktuella politiska initiativ i våra grannländer, pekar på en tydlig riktning:
tidiga insatser ger bäst effekt.
Ett riktmärke som lyfts i debatten är att de yngsta barnen i skolan bör möta betydligt mindre grupper (exempelvis omkring 15 elever i lågstadiet), just för att skapa trygghet, studiero och goda lärandeförutsättningar från start.
Landsbygdsperspektivet
Mindre enheter och mindre grupper skapar också bättre förutsättningar att:
- behålla byskolor
- stärka hela kommunens attraktivitet
- möjliggöra att hela kommunen lever
Detta är avgörande för inflyttning, näringsliv och långsiktig demografisk utveckling.
Slutsats
Barnens första år i utbildningssystemet är avgörande.
Misslyckas vi där blir kostnaderna – mänskliga såväl som ekonomiska – betydligt större längre fram.
En politik som sätter barnets bästa i första hand är också den mest ansvarstagande ekonomiska politiken på lång sikt.
Avslutning
Det handlar ytterst om vilket samhälle vi vill bygga.
Ett samhälle som reagerar när problem uppstår –
eller ett samhälle som bygger styrka från början.
Att investera i våra yngsta barn är inte bara rätt.
Det är klokt.
Och det är nödvändigt.
Yrkanden
Jag yrkar att kommunfullmäktige beslutar:
- att KF ger BUN uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för minskade barngrupper i förskolan och minskade klasstorlekar i lågstadiet
- att strategin utgår från forskning om barns lärande, trygghet och utveckling – inte enbart kortsiktiga ekonomiska överväganden
- att särskilt prioritera tidiga insatser i förskola och lågstadium som ett led i att förebygga framtida behov av stödinsatser
- att analysera de långsiktiga samhällsekonomiska effekterna av mindre grupper.
- att beakta landsbygdsperspektivet, där mindre enheter och grupper kan bidra till att stärka byskolor och hela kommunens utveckling
Gislövshammar 27 mars 2026
Carl-Göran Svensson C