Folkhälsan i Stockholms län blir generellt bättre, i takt med att såväl inkomst- som utbildningsnivåerna ökar. Men hälsoskillnaderna består.

Det finns stora skillnader i folkhälsa mellan åldersgrupper och mellan personer med olika livsvillkor. Det visar Region Stockholms Folkhälsorapport, som har gjorts av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm.

- Pandemin blev en tydlig illustration av hur mycket socioekonomi påverkar folkhälsan, då människor med lägre utbildningsnivå och socioekonomiskt utsatta grupper drabbades väldigt mycket hårdare. Vi ser också generellt en mindre andel vaccinerade i dessa områden. Det här visar att vi behöver jobba mycket mer med riktade insatser och att sprida kunskapen på fler sätt, säger Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd.

Rapporten visar att medellivslängden ökar och invånarna i länet skattar sin hälsa som god i allt högre grad. Men den visar också att skillnaderna i livslängd är så pass stora att den femtedel av befolkningen som har högst inkomst när de är 30 år kan förväntas leva mer än 6,5 år mer än den femtedel som har lägst inkomst.

- När skillnaderna ökar i samhället riskerar det att minska tilliten för välfärden, vilket gör att de som har störst risk för ohälsa uppsöker vården i mindre utsträckning. Det här leder till sämre folkhälsa och ökad risk för sjukskrivningar, arbetslöshet och ett ännu större utanförskap som följd. Vi som region har ett viktigt uppdrag att värna tilliten för vården, bland annat genom att förbättra samverkan med civilsamhället, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Folkhälsoberedningen.

Hjärtinfarkt och stroke är de sjukdomar som orsakar störst sjukdomsbörda i länet, följt av olika smärttillstånd. Dessa sjukdomar kan till stor del förebyggas genom uppföljning av riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker, kolesterol och övervikt. Riskfaktorerna är i hög grad underdiagnostiserade.

- Folkhälsorapporten är ett viktigt underlag för oss beslutsfattare. Den belyser betydelsen av både generellt folkhälsoarbete och av riktade hälsofrämjande insatser så att människor kan slippa drabbas av allvarlig sjukdom. Därför är den långsiktiga förstärkning av vårdcentralerna och den ökade ersättningen till vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden som vi nu gör så viktig, säger Christine Lorne (C), primärvårdsregionråd.