Reza Zarenoe är 57 år och bor tillsammans med sin familj i Brotorp. Till vardags arbetar han som enhetschef för arbetsterapi på Mölndals sjukhus, vilket innebär många timmar på tåget mellan Sundbyberg och Göteborg. Han har bott i Sundbyberg sedan 2017, men engagemanget för människor och samhälle sträcker sig betydligt längre tillbaka. I över 20 år har han varit politiskt förtroendevald.

I Sundbyberg är det däremot något helt annat som har fått många att lära känna Reza. Under pandemin började hans promenader runt Lötsjön få en särskild betydelse.

”Under pandemin blev mina tidiga söndagspromenader runt Lötsjön något mer än bara en egen stund i naturen. Jag började dela bilder och texter i Facebookgruppen Vänliga Sundbyberg, mest för att ge en glimt av årstidernas skiftningar till dem som inte kunde ta sig ut. Många som satt isolerade hemma hörde av sig och berättade att de följde promenaderna hemifrån. Då blev det tydligt för mig hur mycket omtanke, gemenskap och hopp kan betyda, även i det lilla.”

Det som började med några bilder från Lötsjön blev uppskattat av många. Genom promenaderna kunde Reza dela med sig av en liten del av Sundbyberg till människor som själva inte kunde vara där. År 2024 röstades han fram till Årets Vänligaste Sundbybergare och berättelsen om hans engagemang uppmärksammades också av Radio Stockholm. För Reza finns det en tydlig koppling mellan omtanken om människor i vardagen och det samhälle han vill vara med och bygga. Hans yrkesliv inom vården och hans långa politiska erfarenhet har också format vilka frågor han särskilt vill engagera sig i.

”Jag brinner för en vård med hög kvalitet, en skola där varje barn får möjlighet att utvecklas och en bättre psykisk hälsa för barn och unga. Jag vet också vilken kraft kultur, litteratur och natur kan ha för människors välmående och framtidstro.”

Reza var under många år engagerad i Liberalerna och hade flera ledande politiska uppdrag i Östergötland. Efter flytten till Sundbyberg 2017 fortsatte han sitt politiska engagemang och valdes bland annat in i kommunfullmäktige. Med tiden upplevde Reza att Liberalerna inte längre stod för de värderingar som en gång fått honom att engagera sig. Till slut valde han att ta steget till Centerpartiet och ställer nu upp i kommunvalet som ankarnamn.

”Politik handlar ytterst om värderingar och prioriteringar. Därför valde jag att lämna mitt tidigare parti när jag inte längre kände att det speglade min övertygelse om ett öppet och medmänskligt samhälle.”

För Reza blev steget till Centerpartiet därför naturligt. Här känner han sig hemma i en varm socialliberalism som alltid står upp för varje människas lika rätt och värde. Det är en människosyn där frihet går hand i hand med ansvar och där samhället blir starkare när alla människor får möjlighet att växa och bidra.

”Jag tror på en politik som förenar medmänsklighet med ansvar. Ett samhälle där människor som behöver skydd får en rättssäker prövning, där fler får möjlighet att arbeta och bidra och där vi tar till vara människors vilja, kunskap och drivkraft.”

Det är i det lokala som mycket av detta blir konkret. I Brotorp, runt Lötsjön och på andra håll i Sundbyberg möts människor med olika erfarenheter och bakgrund. För Reza är ett starkt lokalsamhälle ett samhälle där människor både får möjlighet att forma sina egna liv och känner ansvar för varandra. På sätt och vis går det en linje från söndagspromenaderna runt Lötsjön till hans politiska engagemang. Politik kan handla om stora beslut, men ett samhälle består ytterst av människor och de möjligheter vi ger varandra.

”Jag vet hur avgörande det kan vara att någon tror på dig och ger dig en chans. Därför vill jag arbeta för ett Sundbyberg där fler människor får den möjligheten, ett Sundbyberg som kan mer.”

För Reza är Sundbybergs gröna miljöer viktiga både som en inspirationskälla och för välmående. Ibland blir intrycken från promenaderna också till poesi.

”Luften vilar i stillhet. Nattens regn dröjer kvar, som pärlor på marken och som ett flyktigt flor i luften. Den mjuka morgonbrisen bär fukten som en smekning över min hud, varsamt, nästan ömt.

De första småfåglarna låter sina röster glittra genom gryningen, som om de vill öppna porten till den nya dagen med sång. Solen breder ut sina strålar med en generös hand, och värmen som följer känns redan som en efterlängtad vän i luften.

Högt över sjön ropar gässen, deras vingslag ekar kraftfullt och väcker världen ur drömmen. Att gå miste om en sådan morgons prakt vore nästan en förlust.

Och jag, mitt i allt detta, känner en stilla tacksamhet. För att jag får vara här och andas in denna skönhet och låta rofylldheten fylla mig.”