Den Bekväma Staden
Att bo i centrala Knivsta ska vara bekvämt. Rekreation och utbud ska finnas på gångavstånd, samtidigt som det ska vara lätt att ta sig till och från centrumområden. Eftersom staden samtidigt ska rymma grönytor och främja sociala möten och aktiviteter gäller det att tänka nytt kring mobilitet och stadsplanering. Det ska vara enkelt att ta sig dit man vill till fots, på cykel eller med kollektivtrafik. Samtidigt ska det upplevas enkelt att använda bil till vardags, utan att biltrafik för den sakens skull tränger ut det gröna och mänskliga från stadskvarteren.
Centerpartiet vill
- att parkeringsgarage/mobilitetshub ersätter ytkrävande parkeringsfält. Se fler detaljer nedan.
- att alla detaljplaner ska ha hög ambitionsnivå gällande tillgänglighetsanpassning och att skapa en inkluderande miljö där alla kommunens invånare ges likvärdiga förutsättningar att ta del av
områdets utbud och kultur. - att bilfria gator planeras i täta stadskvarter. Detta är en förutsättning för att lyckas med förslag listade under ”den gröna staden” samt ”den roliga staden”. Bilfria gator betyder dock inte en bilfri stad, utan att stadsplanering tar hänsyn till vissa gator blir bilfria medan andra främjar bil. Det kan exempelvis ske så enkelt som genom att ta hänsyn till att entrésidan på fastigheter planeras utifrån ett kvartersperspektiv.
- att framtidens mobilitetslösningar, såväl i privat som offentlig regi planeras in i stadsbyggnadsplanen så att livet för boende och företagare blir bekvämt även utan bilparkeringar i direkt anslutning till huset. Detta görs med fördel genom innovativa partnerskap i planeringsstadiet (se mer under ”den innovativa staden”).
Specialfokus: Parkeringsgarage!
Ytparkering är det allra billigaste sättet att bygga parkeringsplatser på. Åtminstone om fokus ligger på iordningställandet av platserna. I områden där markyta finns tillgänglig i överflöd är varken kostnaden för markanspråket, eller alternativkostnaden något större problem. Det är den situation som är vanligast i små pendlarkommuner eller landsbygdskommuner. Det är också den situation som Knivsta befann sig i när dagens pendlarparkering etablerades.
Men allteftersom stadskvarter har vuxit upp runt dagens pendlarparkering har centrala ytor blivit alltmer värdefulla i Knivsta, både monetärt och i termer av alternativanvändning. Det är därför dags för Knivstas parkeringsstruktur att växa upp och växa ikapp omgivningen.
Vårt förslag är att Knivsta bygger ett mobilitetshus i flera våningar vid dagens Gredelbybro, så att infart kan ske både från bron och från markplan. Markytan där används inte till något annat än parkeringsplatser i dag, och den rymmer inte några större estiska värden. Dessutom är det tillräckligt till tågstationen och de allra mest centrala delarna av Knivsta att sträckan kan täckas av en promenad på 2 – 3
minuter.
På bottenvåningen av garaget/mobilitetshuset kan det beredas plats för service såsom biltvätt, gym, postboxar, kvartersbutik etc. Tanken med parkeringshuset är att det både ska ge fler parkeringsplatser än i dagsläget, samt frigöra delar av den yta som i dag upptas av parkeringar. Dessa delar skulle kunna användas till många olika saker:
o Fler bostäder centralt
o Trevligt grönområde vid en uppfräschad Knivstaå
o Central lekplats
o Verksamhetslokaler (har ex funnits intresse av hus för dagskonferenser)
Kostnaden då? Skulle inte detta kunna bli dyrt? Kraven på parkeringshus är lägre än för bostäder vilket gör att uppförandet av en sådan byggnad inte behöver bli speciellt dyr. Framför allt inte när den uppförs på kommunens egen mark.
I stadsdelen Rosendal i Uppsala har ett stort och påkostat mobilitetshus nyligen
byggts. Deras avgifter är följande:
Besöks-/korttidsparkering, alla dagar 08-18: 18 kr/tim, 18-08: 8 kr/tim
Tillståndsplatser: 1200 kr/mån.
Både markvärdet i Uppsala liksom ambitionsnivån på denna mobilitetshub indikerar att detta borde vara ett max-estmat för avgifter i Knvista. Eftersom Knivsta Kommun äger dagens ytparkeringar finns eventuellt också möjlighet att subventionera byggandet av mobilitetshus med exploateringsvinster från frigjorda ytor och på så sätt minska behovet för hög driftskostnad. Det skulle dock vara ett politiskt beslut.