1. En nulägesbild av skolan i Knivsta kommun

Ekonomi och kvalitet
Knivstas skolor och förskolor har i dag goda ekonomiska förutsättningar. De politiskt beslutade målen upplevs generellt som rimliga och möjliga att följa upp. Förskoleverksamheten får mycket goda omdömen från vårdnadshavarna och brukarundersökningar visar också positiv respons från skolans elever och föräldrar. Meritvärdet bland Knivstas elever är bra, även om det ligger något under det predikterade värdet givet befolkningssammansättningen. Nio av tio elever går ut högstadiet med behörighet till yrkesprogram – vilket är över riksgenomsnittet.

Lärartäthet och undervisningskvalitet
Lärartätheten är låg i Knivsta i jämförelse med många andra kommuner. Trots detta finns ingen tydlig koppling till försämrad kvalitet – det beror delvis på hur man räknar. Till exempel har förskolegruppernas storlek minskat, men det beror främst på att en ny mätmetod använts.

Platsbrist och befolkningsprognoser
Flera skolor i kommunen är i dag fulla, men det finns ännu inga tydliga prognoser som motiverar nybyggnation. I nuläget hanteras ökningar via baracklösningar, främst i Lagga och Långhundra, vilket fungerar bra. Utemiljöer och parkeringslösningar kan dock behöva ses över om baracklösningar fortsätter. Samtidigt prognostiseras det redan med färre barn i förskolan de närmsta åren, vilket kommer leda vidare till mindre skolkullar. Det är därför viktigt att inte dra på sig för stora lokalkostnader i dagsläget, utan hellre ha det lite trångt i dag för att vara korrekt dimensionerade inför morgondagen.

2. Landsbygdsskolor och likvärdighet

Bakgrund
Skolorna i Lagga och Långhundra är populära och välfungerande, men utrymmet
är begränsat. Det är viktigt att barn i hela kommunen har likvärdig tillgång till
undervisning – oavsett om de bor i Alsike, Knivsta tätort eller i
landsbygdsområdena.

Ställningstagande
Centerpartiet värnar om de små skolorna på landsbygden. Vi anser att deras
fortlevnad är viktig, både för elevernas trygghet och för bygdens livskraft.

Politiska förslag

• Fortsatt stöd till landsbygdsskolorna för att säkerställa långsiktig
  hållbarhet och kvalitet.
• Utreda ett riktat ekonomiskt stöd (”landsbygdsskolebidrag”) som
  kompensation för mindre elevunderlag.
• Säkra god utemiljö och parkeringslösningar vid barackutbyggnad.
• Verka för att elever i landsbygdsskolor får samma tillgång som i tätorten
  till ämneslärare och extraresurser såsom specialpedagogtimmar.

3. Gymnasieskola i Knivsta

Bakgrund
Sjögrenska gymnasiet i Knivsta erbjuder yrkesutbildningar och individuellt
program för elever som saknar gymnasiebehörighet. De gör ett mycket viktigt
arbete för att förbereda barn med extra behov inför vuxenlivet samt att inkludera
elever som riskerar utanförskap. Gymnasiet står precis i startgroparna att flytta
sin verksamhet från lokalerna på Thunmanskolan till nya lokaler i CIK. De nya
lokalerna skulle räcka för en viss ytterligare expansion, men inte för starta ett
fullskaligt gymnasium.

Ställningstagande
Centerpartiet anser att det inte är lämpligt att i nuläget fokusera på att etablera
en ny gymnasieskola med teoretiska program i Knivsta. Fokus bör i stället ligga
på att förstärka det fina arbete som redan fungerar i Sjögrenska gymnasiets regi.

Politiska förslag

• Ingen nybyggnation av gymnasieskola i närtid.
• Satsa på att utveckla Sjögrenska gymnasiets nuvarande verksamhet.
• Möjliggör på sikt ytterligare ett praktiskt program – exempelvis
  kockutbildning eller energihantverkare.

4. NPF, särskilda behov och tidiga insatser

Bakgrund
Knivsta kommun har ungefär lika stor andel hemmasittare som rikssnittet.
Behoven hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är
stora. I dag är vägen till särskilt stöd lång, även om bra insatser görs längs vägen
i form av åtgärdsprogram osv. I Knivsta finns i dagsläget en resursklass för elever
med AustismSpektrumTillstånd (AST-klassen), men det är viss skillnad på
förutsättningarna mellan en resursklass och en renodlad resursskola. Det är inte
utrett om det finns tillräckligt underlag för att etablera en resursskola. Inte heller
de ekonomiska konsekvenserna av att etablera en sådan.

Ansvaret för handlingsplan för elever som definieras som hemmasittare (dvs,
uppnår gränsen för problematisk skolfrånvaro) delas mellan skola, elevhälsa och
uppsökandegruppen. Arbetssättet och ansvarsfördelningen måste följas upp
och föräldrarna måste få tillgång till en kontinuerlig kontaktperson.

Det ligger en extrasatsning i kommunbudgeten sedan några år tillbaka på
elevhälsan och tidiga insatser, sammanlagt på 3 miljoner kronor. En ökning av
resurserna skulle kunna möjliggöra tidigare insatser och att skolan kopplar in
specialpedagog tidigare samt frigör fler timmar där specialpedagog kan arbeta
med barn i det tidiga utvecklingsskedet så att de inte halkar alltför långt efter.
Dessutom skulle elevhälsan kunna kopplas in tidigare, vilket leder till tidigare
utredning och, vid NPF som ofta är en (del)problematik, även tidigare remiss till
BUP, så att inte hela lågstadiet och halva mellanstadiet går innan barnet har
hunnit igenom kedjan och fått hjälp för sin grundproblematik. De ökade
anslagen kan eventuellt också göra det möjligt att koppla logopediresurser till
elevhälsan.

Ställningstagande
Tidiga insatser är avgörande. Ju tidigare man kan identifiera och stödja ett barn
med särskilda behov, desto bättre för barnets framtida skolgång och psykiska
hälsa.

Politiska förslag

• Fördubbla anslagen till elevhälsan och tidiga insatser (från 3 till 6
  miljoner kronor totalt).
• Möjliggöra att specialpedagoger kopplas in i ett tidigare skede.
• Möjliggöra logopedinsatser utifrån skolans behovsbedömning för att
  arbeta tidigt med läs- och språkutveckling.
• Utreda behov och kostnader för att inrätta en resursskola i kommunen.
• Kontinuerligt utvärdera kommunens arbetssätt med hemmasittare.
• Följa upp och utvärdera flytten av Anpassad Grundskola och AST-klassen
  till Valloxskolan.

5. Elevrörlighet, skolstruktur och skolskjuts

Bakgrund
Alsikes skolstruktur innebär att elever flyttas ett flertal gånger mellan olika
skolor under grundskoleperioden. Framför allt påverkar detta elever på
Brännkärrskolan och St:Maria, men det får också effekter i Alsike skola och
Adolfsbergsskolan. Den nuvarande modellen innebär vissa utmaningar i
trygghet och kontinuitet.

I Knivsta är det fria skolvalet viktigt, men det finns oklarheter kring skolskjuts för
elever som väljer annan skola än den närmaste. Frågan om busskort för elever
som gjort ett aktivt skolval har tidigare varit uppe – och togs bort under ett
besparingsbeting.

Ställningstagande
Det fria skolvalet är grundläggande – men rätten till skolskjuts ska inte begränsa
den möjligheten för familjer. Vi måste ta ansvar för otydliga beslut i det förflutna
och rätta till det som blivit fel.

Politiska förslag

• Elever som gör ett aktivt skolval inom kommunen ska få möjlighet till
  busskort.
• Följ utvecklingen av skolstrukturen i Alsike tillsammans med
  förvaltningen med målet att minimera antalet skolbyten för eleverna.
• Säkerställ att barn i hela kommunen har rimliga skolskjutslösningar.