Vi använder kakor (cookies)

1. Bakgrund och utmaningar

Knivsta är en kommun där både yngre och äldre invånare har behov av trygg, tillgänglig och nära vård och omsorg. Vi ser flera utmaningar:

• Primärvården är överbelastad. Som allra värst under de senaste fyra åren hade Knivstas vårdcentraler över 2 000 listade patienter per läkare. Detta påverkar både tillgänglighet, arbetsmiljö och kontinuitet i vården. Centerpartiet har tillsammans med kollegorna i styret i Region Uppsala satsat stora resurser för att tillgängligheten till primärvården ska förbättras. Det har givit resultat och Knivsta Vårdcentral har i den senaste statistiken nått målet om maximalt 1 100 patienter per läkare. Men det finns mycket kvar att göra för att hålla i denna utveckling samt se till att alla invånare i Knivsta får samma tillgång till vården.
• Knivsta saknar en plan för ny offentlig vårdcentral, trots att befolkningen växer. Det riskerar att skapa en ohållbar situation för både patienter och vårdpersonal.
• Landsbygden halkar efter i tillgång till både vård och sociala sammanhang. Det saknas vårdpunkter utanför centralorten och avstånden blir långa för äldre eller personer utan bil. Samtidigt finns goda exempel på befintliga insatser:
  
  - För vårdbehov i form av Hemsjukvården och mobila närvårdsteamet som samarbetar väl, där hemsjukvården ansvarar för planerad och daglig vård och teamet, som har läkarkompetens, hanterar mer akuta insatser. Vi vill säkerställa att denna samverkan fortsatt utvecklas så att fler vårdinsatser kan ske i hemmet och onödiga sjukhusinläggningar undviks.
  
  - För sociala sammanhang i form av Lyckträffen som har roterande möten på bygdegårdar, som skapar gemenskap. Lyckträffen samarbetar också med bygdegårdar och kyrkan för att ordna lokala aktiviteter och bussresor från centralorten – något vi ser som positivt och vill utveckla vidare. Däremot är det fortfarande osäkert hur många på landsbygden som kan ta del av lyckträffens ordinarie utbud av aktiviteter vilket skapar ett fortsatt behov av att säkerställa sociala sammanhang för äldre på landsbygden.
• Platser för äldreboenden är otillräckliga, vilket skapar köer. Många äldre måste flytta från kommunen för att få plats på äldreboende. Dock har nya platser för äldreboenden nyligen upphandlats, vilket vi ser positivt på. Kommunens kapacitet måste kontinuerligt ses över.
• Behovet av tidiga sociala insatser för barn och unga ökar, men kräver mer förebyggande samverkan mellan skola, socialtjänst och vård för att fånga upp i tid. Uppsökandegruppen i Knivsta kommun är ett exempel på ett fungerande samverkansarbete mellan skolkurator, fritidsledare och
  familjebehandlare. Uppsökandegruppen är en samverkansmodell, inte socialtjänst i formell mening. Det gör att gruppen kan arbeta flexibelt och relationsskapande utan myndighetsutövning – samtidigt som socialtjänstens medarbetare omfattas av relevanta sekretessregler. En styrka i modellen är att medarbetarna endast använder del av sin tjänst i det uppsökande arbetet. Den som möter en ungdom i gruppens arbete kan vid behov också erbjuda behandling inom socialtjänstens ordinarie
  verksamhet. Denna koppling skapar trygghet och kontinuitet. Vi ser detta arbetssätt som framgångsrikt och föreslår att nuvarande resurser bibehålls, men kan fördelas på fler personer för ökad närvaro och hållbarhet – utan att skapa en ny heltidstjänst eller myndighetsstruktur.
• Färdtjänsten har blivit betydligt mer kostsam på senare år. Den är också svår att utveckla utan direkt koppling till ytterligare kostnader. Samtidigt är färdtjänsten en kritisk insats för att brukarnas möjlighet att leva självständigt. Undermålig färdtjänst riskerar att avsevärt försämra
  livskvaliteten för äldre och personer med funktionsnedsättning. En jämförelse med näraliggande kommuner visar att Knivsta inte särskiljer sig nämnvärt gällande tillgänglighet till färdtjänst.
• Utbetalningar av försörjningsstöd är i praktiken ofta jämställda, men det saknas tydlig struktur och information till invånare om att de kan begära delade utbetalningar, vilket är särskilt viktigt vid ojämlika maktförhållanden eller våld i nära relation.

2. Våra värderingar och ställningstaganden

Centerpartiets politik inom vård och omsorg i kommunen bygger på en decentralistisk, medmänsklig och lösningsfokuserad grundsyn. Vi tror på kraften
i lokalsamhället, på att varje individ har rätt till trygghet oavsett var man bor, och
på att samhället blir starkare när människor får vara delaktiga. Närhet, tillgänglighet och valfrihet i välfärden är centrala principer för oss – men också
att vi gemensamt tar ansvar för att ingen lämnas efter.

Vårt mål är att skapa en effektiv och nära vård och omsorg som håller hög kvalitet, bygger på respekt för individens behov och förutsättningar, och där resurserna används där de gör mest nytta – nära människor.

Centerpartiet i Knivsta arbetar för:

• en effektiv och nära vård, oavsett om du bor centralt eller på landsbygden.
• att förebygga ohälsa och socialt utanförskap, genom tidiga insatser och samverkan.
• att möta äldre personers behov med respekt, både vad gäller vård, trygghet och social gemenskap.
• att utveckla omsorgen med invånarnas delaktighet, till exempel via brukarråd.
• att satsa på primärvården och minska trycket på sjukhusen.
• att göra det möjligt att åldras på landsbygden genom boendeformer och
  gemenskap.

3. Våra konkreta politiska förslag

Sjukvård och vårdcentraler

• Minska antalet listade patienter per läkare till 1 100 i hela Knivsta genom prioriteringar i regionens budget och förändringar i ersättningssystemen. Vi verkar för att minst 25 % av hälso- och sjukvårdsbudgeten går till primärvården.
• Verka för etablering av en ny vårdcentral i Alsike. Detta sker genom att ge möjlighet till vårdverksamhet i kommande detaljplaner och att i översiktsplaner och kommunövergripande strategier säkerställa att Alsike långsiktigt har ett tillräckligt kundunderlag för vårdaktörer.
  Samtidigt vill vi bevara Alsikes karaktär som ett välmående bostadsområde med grönska och närhet till Knivsta centrum. Vi välkomnar både offentliga och privata initiativ och vill underlätta
  etablering genom ett öppet och stödjande planeringsarbete.
• Kontinuerligt utvärdera hemsjukvårdens och mobila närvårdsteamets arbete och vid behov komplettera med närvårdspunkter på landsbygden, till exempel i bygdegårdar eller med enklare "pop-up"-vårdcentraler.
• Stödja äldre genom äldremottagningar på vårdcentralerna, där personer över 75 år kontaktas för hälsosamtal. Detta görs redan inom den offentliga verksamheten. Med hjälp av smarta ersättningssystem (som inte enbart fokuserar på kapitering) vill vi underlätta för privata aktörer
  att påbörja detta framgångsrika koncept.

Äldreomsorg och landsbygden

• Bevara Lyckträffen och andra befintliga mötesplatser för äldre, och stödja vidareutveckling av samarbeten med bygdegårdar, kyrkan och ideella krafter.
• Verka för bildandet av en Ideell Resursgrupp (IRG) mot ensamhet på landsbygden, samt för äldre med begränsad rörlighet.
• Stärk den sociala aspekten vid beslut om särskilt boende för äldre – inte enbart medicinskt behov ska avgöra.
• Arbeta långsiktigt för att skapa möjlighet att etablera ett trygghetsboende för äldre på landsbygden, gärna i närhet av en servicenod.
  
  

Tillgänglighet och färdtjänst

• Utvärdera användningen av brukarråd vid upphandling av exempelvis färdtjänst.
• Följ utvecklingen i andra kommuner för att kunna ta vara på framtida lösningar.
  
  

Förebyggande socialt arbete

• Stärkt socialtjänststöd till pedagoger i förskolan för att tidigt identifiera barn i riskzon.
• Bevara uppsökandegruppens samverkansmodell utan att skapa ny myndighetsstruktur. Vi ser att gruppen fungerar väl i nuvarande form och vill stödja förvaltningens kontinuerliga utvecklingsarbete av konceptet.
  
  

Jämställdhet och trygghet

• Främja jämställda utbetalningar av försörjningsstöd, där båda vuxna i hushållet involveras i beslut och utbetalningar. Vi vill att Knivsta ska informera tydligare om rätten till delade utbetalningar, särskilt i
  situationer där det finns risk för ekonomiskt eller fysiskt våld.
• Öka informationen till invånare om möjligheten att få försörjningsstöd delat, för att minska risker vid våld i nära relation.