#1 Riksdagslistan Västerbotten

Här kan du läsa om de frågor som Madelaine vill jobba med

Madelaine Jakobsson, Mullsjö Nordmaling
Jag toppar Centerpartiets riksdagslista i Västerbotten och jag är beredd att göra jobbet – både i valrörelsen och efter valet, i riksdagen. Jag vill vara en stark röst för barnen, företagen och kommunerna. För landsbygden, de små orterna och hela Västerbotten. För de frågor som påverkar människors vardag på riktigt.

Sedan början av året har jag mött många länsbor i alla åldrar för att samtala om Västerbotten och framtiden, om orosmoln och möjligheter. Vi har diskuterat kring köksbord och i bygdegårdar, i skolor och på föreningsmöten, vid ladugårdar och i företag runt om i länet. Många idéer och förslag har väckts.

Här är några frågor jag särskilt vill jobba med om jag får äran att representera Centerpartiet i Riksdagen.

• Regler som fungerar för de små fungerar också för de stora

Alltför många lagar och regler utformas för stora organisationer. Det som är enkelt för ett stort företag, en stor kommun eller skola kan bli en tung börda för den lilla verksamheten. Vänd på perspektivet. Utforma regler så att även småföretag, små skolor och mindre kommuner klarar dem. Det som fungerar i liten skala fungerar oftast också i den stora – men inte alltid tvärtom. Mindre detaljstyrning och administration frigör tid och pengar till kärnuppgifterna: företagande, undervisning och välfärd. Låt professionen ta ansvar och lokala behov styra. Mindre krångel ger mer kraft till verksamheten.

• Det klimatpositiva Västerbotten

Västerbotten har ett unikt klimatförsprång. Skog och mark binder drygt 5,6 miljoner ton koldioxid, medan länets territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp tillsammans uppgår till drygt 2,9 miljoner ton. Med ett 60-tal vattenkraftverk och omkring 540 vindkraftverk producerar länet dessutom stora mängder fossilfri el. Västerbottens position som klimatpositivt län kan stärkas ytterligare.

• Klimatförsprånget ger framtidskraft

Klimatstyrkan ska skapa jobb, företag och utveckling i hela länet. Det kräver bättre villkor för investeringar i fossilfri energi och bränslen, hållbart skogsbruk, gruvnäring, livsmedelsproduktion och naturturism. En fortsatt utbyggnad av fossilfri el kan bidra till låga och stabila elpriser, stärka industrins konkurrenskraft och locka nya etableringar. Västerbotten ska inte bara bidra till den gröna omställningen – länet ska också få del av jobb, investeringar och växande välstånd. Ersättningen till närboende, lokalsamhälle och kommuner vid utbyggnad av vindkraft, vattenkraft och gruvor skall öka och garanteras långsiktigt.

• Västerbotten behöver fler händer

Välfärden och företagen behöver fler som kan och vill arbeta. Sluta utvisa människor som redan arbetar och bidrar. Den som arbetar, följer reglerna och har lön i nivå med kollektivavtal ska få stanna.

Samtidigt måste små och växande företag få bättre möjligheter att rekrytera. Sänk kostnaderna för att anställa så att fler jobb kan skapas och kompetensen säkras i hela länet.

Kompetensförsörjning handlar både om att hitta nya medarbetare – och om att behålla dem vi redan har. Västerbotten har inte råd att göra sig av med kompetens samtidigt som vi säger att vi saknar den.

• Låt inte postnumret stoppa investeringen

Livskraftiga företag ska kunna investera oavsett var i landet de finns. Med statliga kreditgarantier och särskilda landsbygdslån kan fler företag få tillgång till kapital även där fastighetsvärdena är låga. Ett permanent jordbruksavdrag stärker lantbrukets lönsamhet och möjligheter att investera. Samtidigt behöver mikrolån och statligt riskkapital nå även småföretag och familjeföretag på landsbygden – inte bara startupföretag i storstäderna.

• Jämställdhet i hela livet

Kvinnor ska kunna stå på egna ben ekonomiskt, få en vård som bättre tar hänsyn till kvinnors kroppar och kunna leva utan rädsla för våld. Jämställdhet handlar både om sakpolitik och värderingar!

Skatten för låg- och medelinkomsttagare behöver sänkas, kvinnors företagande stärkas och föräldraförsäkringen bli mer jämställd. Forskningen om kvinnosjukdomar som endometrios och klimakteriebesvär behöver öka. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld måste bekämpas kraftfullt, bland annat genom ett nationellt lämnaprogram med ekonomiskt stöd, skärpta straff och obligatorisk fotboja vid kontaktförbud. Begränsningen ska ligga på förövaren – inte på den utsatta.

• Fånga upp barnen innan de faller

Allt fler barn och unga mår psykiskt dåligt, men det är inte deras eget fel. För många märks problemen först i skolan – genom frånvaro, svårigheter att klara undervisningen och betyg som inte räcker till gymnasiet. När stödet kommer för sent kan följderna bli stora: psykisk ohälsa, utanförskap och förlorade framtidsmöjligheter.

Det krävs därför ett historiskt starkt omtag där skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar och psykiatri hänger ihop. Hjälpen måste finnas tidigt, nära och utan långa väntetider.

Målet måste vara enkelt: inget barn ska falla mellan stolarna och ingen ung människa ska behöva förlora sin framtid därför att hjälpen kom för sent.

• Likvärdig skola – oavsett postnummer

Barns utbildningsmöjligheter ska inte avgöras av var de bor. I glesbygd är det ofta svårare att rekrytera behöriga lärare, avstånden är längre och skolpengen tar för liten hänsyn till små elevunderlag. Likvärdig skola betyder samma chans att lyckas – oavsett bostadsort.

Därför behövs en rättvis skolpeng, särskilda lönetillägg för lärare i glesbygd och större användning av fjärr- och distansundervisning. Yrkesprogram ska också finnas i hela landet och vara möjliga att nå genom fler vägar.

• Bildning och kultur för hela länet

Raserandet av stödet till folkbildningen gör att länet förlorat viktiga lokala mötesplatser för bildning och kultur. Ett återställande av anslaget till folkbildningen bygger vårt län starkare. Ett levande kulturliv och ett starkt civilsamhälle gör Västerbotten attraktivare att bo, arbeta och leva i.

• Låt fler bo nära vatten

Modernisera strandskyddet. Tillåt mer byggande nära vatten också på landsbygden - utan att särskilt värdefulla naturmiljöer äventyras.

• Inlandet behöver sitt BB

Lycksele BB handlar om mer än förlossningar. Det handlar om tryggheten att kunna leva, bilda familj och se en framtid i inlandet. När grundläggande samhällsservice försvinner försvagas också orternas attraktionskraft, befolkningsunderlag och framtidstro. Lycksele BB är en nödvändig del av hela inlandets långsiktiga livskraft. Statens pengar till vården måste i högre grad ta hänsyn till att det är dyrare att driva vård i glesbefolkade områden. Systemet ska belöna småskalighet och närhet.

• Rättvisa åt det finmaskiga vägnätet – det räcker inte med grindslantar

Landsbygden behöver bättre vägar – inte mörkare. Sverige har inte råd att behandla samhällsviktig infrastruktur som om den bara angick dem som råkar bo längs vägen. Statens stöd måste fördubblas!

För tiotusentals länsbor och många företag är enskilda vägar den första länken till resten av samhället. Här börjar skolskjutsen, ambulansen, hemtjänsten och transporterna från skog och jordbruk. Ändå går bara omkring 2 av statens 100 transportkronor till enskilda vägar. Och nu hotar staten dessutom att släcka vägbelysningen längs många av dem.

• Äganderätten är grunden

Förkorta tillståndsprocesserna och säkerställ att markägare får full ersättning när samhällets beslut begränsar möjligheten att använda den egna marken.

• Alpingymnasiet – en satsning på topp

Säkerställ finansieringen av Tärna Alpina gymnasiums fjärde år. Den är en nationell tillgång som utvecklar framtidens elitåkare och stärker vår ställning inom alpin skididrott.