Julia Algotsson - I stövlar till riksdagen

Julia Algotsson står på plats 2 på Västerbottens riksdagslista. Hon driver frågor kopplade till skog, stärkt beredskap och ett levande Västerbotten. Till vardags jobbar hon som tjänsteperson inom de gröna näringarna.

Julia Algotsson, 30 år med ursprung i Lycksele kommun, bor idag i Umeå med sin sambo och dotter. Hon är utbildad civilekonom och har en skoglig examen från SLU. Hon arbetar som näringspolitiskt sakkunnig med fokus på skog och jordbruk på Sveriges största företagarorganisation. Hon har varit aktiv i politiken i nästan tio år, och är idag vice ordförande för Centerpatiet i Västerbotten. Nu hoppas hon kunna kryssa sig in i riksdagen och ta över efter Helena Lindahl.

Läs mer om mig (länk till annan webbplats)

Följ mig på sociala medier

Tre hjärtefrågor

Skogen och skogsägarens perspektiv behöver lyftas fram i rikspolitiken. Skogen behövs i den gröna omställningen, och skogsägaren behöver långsiktiga spelregler.
Livsmedelsproduktionen behöver öka i hela landet, inte minst i norra Sverige. Bönderna håller landskapen öppna, och stärker Sveriges beredskap vid kris eller krig.
Pengar från vind- och vattenkraft måste stanna där de skapas. Årligen genereras hundratals miljarder kronor från norra Sverige, trots det saknas resurser för att finansiera grundläggande service för människor som bor här.

Så kan det bli verklighet

För att komma in i riksdagen behöver Julia ditt kryss på valdagen. Om du vill rösta på någon som har en stark förankring i landsbygden och anser att det behövs fler politiker som är kunniga inom de gröna frågorna ska du lägga din röst på Julia Algotsson.

Sakpolitik

Vi måste stärka svensk beredskap

Det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt. Förutom att rusta upp försvaret måste vi öka vår självförsörjningsgrad så att mat för djur och människor finns tillgängligt vid kris eller krig. Därför måste jordbruket stärkas, inte minst i norra Sverige där gårdar lägger ner i större utsträckning än det startas upp. Här behövslönsamhet och viktig infrastruktur som mejerier och slakterier måste finnas i hela landet.

Pengar från vind- och vattenkraft ska stanna där dom skapas

Årligen genereras hundratals miljarder kronor från norra Sverige - från skog, gruvbrytning, vind- och vattenkraft. Trots det saknas resurser för att finansiera grundläggande service för människor som bor här. Det är dags att Sverige följer efter Finlands modell och låter en liten andel av de pengar som skapas här stanna lokalt. Det hade gjort skillnad på riktigt.

Träråvaran behövs i den gröna omställningen

För att klara klimatomställningen måste skogens råvara användas. Vi måste fasa ut den svarta kolatomen och byta ut den mot det fossilfria. Men här krävs långsiktiga spelregler från politiken som skapar trygghet för viktiga investeringar. Klimatpolitiken måste vara stabil och ambitiös, och äganderätten får inte ifrågasättas.

Full ekonomisk ersättning och en stark äganderätt

Skog med stora biologiska värden måste avsättas på ett schysst sätt. Det måste byggas på frivillighet och alltid utgå full ersättning till skogsägaren, allra helst 150%. Det är en viktig förutsättning i en liberal demokrati.

Kort om Julia

Ålder: 30 år.

Familj: Förlovad, har en dotter som är 1 år.

Bor: Backen, Umeå.

Kommer från: Hornmyr, en liten by söder om Lycksele.

Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan vid Umeå universitet, och en skoglig kandidatexamen från Jägmästarprogrmamet vid SLU.

Jobbar: Näringspolitiskt sakkunnig med fokus på skog och jordbruksstöd på den partipolitiskt obundna företagarorganisationen LRF.

Därför kandiderar jag till riksdagen: För att för få politiker kan något om skog.

Min politiska övertygelse

Jag tror på den lilla människan och dess förmåga att forma det liv som den vill. Möjlighet att få välja själv - vad man ska bli när man blir stor, var man ska bo, vem man ska älska, eller om man ska förverkliga den där idén som kliar i bakhuvudet. Frihet stärker samhället, och våra olikheter gör att vi utvecklas.

Det är statens ansvar att se till att friheten finns för alla, inte bara de som har god ekonomi eller som föds med rätt efternamn. Alla ska ha tillgång till en trygg vård och en bra utbildning, och det måste gå att leva i hela landet.

Den frihetliga principen är basen i min politiska övertygelse. När byråkrati inskränker så att den lilla människan drabbas, bara för att det stora systemet är krångligt, tänds min gnista att göra skillnad. Lantbrukare ska inte tvingas lägga ned på grund av att regelverket tar för mycket arbetstid, kvinnor ska inte tvingas lämna inlandet för att BB inte kan vara öppet.