Madelaine Jakobsson, riksdagskandidat och Lars Tängdén, oppositionsråd Robertsfors skriver i en debattartikel om utmaningarna när statliga beslut kostar pengar för kommunen.

Konflikten kring små vattenkraftverk i Sverige speglar en bredare spänning mellan nationell miljöpolitik och landsbygdens utvecklingsintressen. Drivkraften bakom de pågående omprövningarna är EU:s ramdirektiv för vatten, som kräver att vattendrag ska uppnå god ekologisk status. I Sverige genomförs detta genom den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften, där alla kraftverk successivt ska få nya tillstånd enligt miljöbalken. I vissa fall innebär det miljöåtgärder som fiskvägar, men i andra fall utrivning av dammar.

Miljöorganisationer ser detta som ett viktigt steg för att stärka ekosystem och biologisk mångfald. I många landsbygdskommuner uppfattas dammarna däremot också som en del av ortens historia, landskap och infrastruktur.

I Robertsfors riskerar tre vattenkraftverk att rivas. Men konsekvenserna stannar inte vid kraftverken. När dammarna försvinner kan också flera broar i centralorten påverkas. I värsta fall kan tre av fyra broar över Rickleån behöva rivas.

Det skulle få mycket konkreta konsekvenser för invånare, företag och samhällsservice. Broarna är avgörande för transporter, räddningstjänst och näringsliv. Försvinner de kan ambulans, brandkår och polis få längre utryckningstider, och företag tvingas ta långa omvägar via mindre vägar. Kommunen kan samtidigt ställas inför nya kostnader för vägar, snöröjning och trafikanpassningar.

Särskilt problematiskt är situationen kring Bruksforsbron, nära den planerade stationen för Norrbotniabanan. Om bron försvinner försvåras planeringen av framtida transporter och regional tågtrafik.

Konflikten förstärks av att kraftbolag kan få stöd från Vattenkraftens miljöfond, medan kommunerna – som kan drabbas av stora följdkostnader – inte får något motsvarande stöd. Om staten genom lagstiftning driver fram rivningar måste staten också ta ansvar för konsekvenserna. Kostnaderna kan inte vältras över på lokala skattebetalare.

Robertsfors – liksom andra kommuner i samma situation – behöver använda sina resurser till utveckling och tillväxt, inte till att betala för beslut som fattas i Stockholm.

Madelaine Jakobsson (C), riksdagskandidat

Lars Tängdén (C), oppositionsråd i Robertsfors