Madelaine Jakobsson, riksdagskandidat och Niels Paruup-Petersen, migrationspolitisk talesperson skriver om migrationspolitiken och att invandringsdebatten inte bör förenklas.

Invandringsdebatten har vänt – men politiken står kvar

Under ett drygt decennium har invandringen fått bära skulden för snart sagt varje samhällsproblem. Vårdkris, låga pensioner, bostadsbrist, kriminalitet och otrygghet har ofta beskrivits som olika uttryck för samma grundproblem. Den berättelsen har haft stort genomslag, men nu märks allt fler tecken på att opinionen håller på att förändras.

Inte därför att människor blundar för integrationsproblem, utan därför att verkligheten blivit svårare att förena med den förenklade bilden. Svenskar möter varje dag invandrare som undersköterskor, läkare, busschaufförer, industriarbetare och företagare. De håller vården, äldreomsorgen, kollektivtrafiken och delar av näringslivet igång. När väl etablerade yrkesarbetare utvisas på grund av administrativa misstag eller lönegolv som inte ens många svenskfödda kollegor når upp till, reagerar människor. När barn riskerar utvisning trots att familjen byggt hela sitt liv här uppfattas det av många som orimligt.

Denna omsvängning är inte unik för Sverige. I flera europeiska länder växer insikten om att ett åldrande samhälle inte bara behöver fungerande gränskontroll utan också människor som kan bemanna välfärden och arbetsmarknaden. Arbetskraftsbristen inom vård, omsorg, industri och transporter är idag ett av Europas största tillväxthinder. Demografin har blivit en politisk realitet. Det är därför debatten förändras. Frågan är inte längre om invandring är bra eller dålig. Frågan är vilken invandring som behövs för att ett åldrande samhälle ska fungera och hur den kan förenas med rättssäkerhet, integration och tydliga krav.

Samtidigt fortsätter den svenska regeringen att agera som om samhällsdebatten fortfarande befann sig i 2022. Politiken är alltjämt inriktad på att minska invandringen, även när den slår mot människor som redan arbetar, betalar skatt och fyller funktioner där arbetskraft saknas. Självklart behöver vi utvisa kriminella, men vi behöver inte utvisa vårdbiträden för att vi vill utvisa våldtäktsmän. Politikens uppgift är inte att vinna gårdagens debatter. Den är att lösa morgondagens problem. Därför behöver Sverige en migrationspolitik som utgår från dagens verklighet – inte från gårdagens konflikter.

Sverige riskerar att bli det land som upptäcker arbetskraftsbristen först när vi redan har utvisat dem som skulle ha hjälpt oss att lösa den. Det måste till en förändring, vi kan inte låta detta fortsätta, det är inte så här vi bygger Sverige starkt.

Madelaine Jakobsson (C) riksdagskandidat #1

Niels Paarup Petersen (C) migrationspolitisk talesperson