Gå till innehåll

Är alla elevers lika värde något som är viktigt för regionen?

Interpellation inlämnad 2019-09-17 av [gallrad].

Är alla elevers lika värde något som är viktigt för regionen?

I Västerbotten finns det fem folkhögskolor. Fem som drivs av olika delar av civilsamhället, de så kallade RIO skolorna. Dessutom bedriver Region Västerbotten egen verksamhet i Storuman och Vindeln. Det har nu kommit till min vetskap att RVs egna skolor får betydlig mer i ersättning per deltagar/elevvecka än RIO- skolorna. Ersättningen är nästan dubbelt så hög och detta utan att uppdraget på något sätt skiljer sig. Detta är anser jag fullständigt oacceptabelt, och innebär dessutom att man som elev i en av de sju folkhögskolorna behandlas olika av anslagsgivaren vilket ju inte kan vara korrekt. Då RIO-skolorna finansieras vi RUNs budget så ställer jag följande frågor till dess ordförande.

Centerpartiet vill utifrån ovanstående ställa följande frågor till regionala utvecklingsnämndens ordförande:

  • Anser du att det är korrekt att RV betalar olika mycket i ersättning för olika elever?
  • Om nej på fråga ett, vad avser du göra åt det?

[gallrad], Centerpartiet

Ärendeuppdatering

Interpellationen anmäldes vid regionfullmäktige 2019-09-17 med ärendenummer Interpellation nr 50-2019 och besvarades vid sammanträdet av regionala utvecklingsnämndens ordförande med följande svar.

”Folkhögskolan är en utbildningsform som främst riktar sig till vuxna. Det finns 156 folkhögskolor i Sverige i dag. Av dessa drivs 114 av idéburna organisationer och övriga av regioner. Skolformen har funnits sedan 1868 och betraktas som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet. Det är en fri skolform där varje skola själv bestämmer över sina kurser och i vilken omfattning som skolan kan engagera sig i särskilda uppdrag.

Folkhögskolorna har olika huvudmän med självständiga styrelser. De finansieras huvudsakligen av statliga och regionala medel. För eleven är skolan avgiftsfri.

I Västerbotten finns två folkhögskolor som ägs och drivs av Region Västerbotten; Vindelns folkhögskola sedan år 1905 och Storumans folkhögskola sedan 1959. Därutöver finns fem rörelsedrivna folkhögskolor i länet till vilka Region Västerbotten fördelar årliga anslag, nämligen Dalkarlså (60-tal), Edelvik (1941), Medlefors (1949), Solvik och Strömbäcks (1955) folkhögskolor.

De regioner i Sverige som är huvudmän för egna folkhögskolor har under de senaste åren avsatt i genomsnitt mellan fyra till fem gånger så mycket till de egna skolorna som till de rörelsedrivna i den regionala budgeten. Varje skola har olika förutsättningar och kostnadsbilder. Antal elever, kurser och uppdrag varierar mellan åren.

I 2019 års budget avsatte Västerbotten 9 420 tkr till de egna folkhögskolorna och 7 253 tkr till de rörelsedrivna. Därutöver budgeterades 2 562 tkr till mobilitetsstöd för elever som läser på folkhögskolor i andra regioner. Folkhögskolorna i Västerbotten erhöll i sin tur sammanlagt knappt 3 300 tkr år 2018 för elever från andra regioner.

Regionmajoriteten anser att folkhögskolorna utgör en viktig resurs genom sitt arbete med bildning och demokratiutveckling. För oss är en fortsatt dialog viktig med de olika huvudmännen, som alla är representerade i samverkansorganisationen Folkbildning Västerbotten, för att fortsatt tydliggöra och stärka folkbildningens roll i det regionala utvecklingsarbetet.”

Från Centerpartiet yttrade sig [gallrad] i ärendet.

Prenumerera på
Centerpartiets nyhetsbrev!

Max 400 tecken
Max 400 tecken
Obligatorisk Ogiltig e-postadress