DEBATT. Vi i Centerpartiet har länge drivit på för att stärka den civila beredskapen på Västerås landsbygder. Erfarenheterna från vår omvärld, inte minst Ukraina, visar vad som händer när samhällets yttersta gräns prövas. Men vi behöver inte gå så långt för att förstå allvaret. Även här i Sverige har vi sett hur sårbart samhället kan bli när krisen slår till. Då måste hjälpen finnas nära.

Därför är vi mycket stolta över att Västerås stads landsbygdsberedning – en beredning som skapats på vårt initiativ och där vi innehar ordförandeposten – tillsammans med bygdegårdsföreningar och det lokala föreningslivet nu har etablerat tolv trygghetspunkter på kommunens landsbygder.

Landsbygden har andra villkor än tätorten med längre avstånd, större sårbarhet och färre alternativ när något slutar fungera. Just därför måste beredskapen finnas nära människor, där de bor och verkar.

Att det nu finns trygghetspunkter i hela kommunen är ett konkret svar på detta. Trygghetspunkter är platser dit invånare kan vända sig vid samhällsstörningar, exempelvis elavbrott, vattenbrist eller störningar i kommunikationer, för att få information, värme, vatten och enklare stöd. Fler trygghetspunkter innebär att fler kan få hjälp nära, utan att först behöva ta sig långa sträckor i en redan utsatt situation.

Trygghetspunkterna är en del av Västeråsmajoritetens (S, KD, C, V) satsningar på civil beredskap. Men detta är mer än ett politiskt beslut, det är ett exempel på vad som händer när vi vågar lita på kraften i civilsamhället och ger den rätt förutsättningar.

I Kungsåra, Haraker, Sevalla, Skerike, Barkarö, Kärrbo, Dingtuna, Rytterne, Lillhärad, Romartuna, Tidö-Lindö och Ängsö har föreningslivet klivit fram. Ideella krafter, lokalt engagemang och en vilja att ta ansvar har burit arbetet framåt.

Och det är just här styrkan i allt detta finns.

För i en kris är det inte bara resurser som räknas, utan också tillit, kännedom och gemenskap. När kommunen och civilsamhället arbetar tätt tillsammans kring beredskapsfrågorna skapas därför en trygghet som inga centrala lösningar kan ersätta.

Trygghetspunkterna behöver fortsatt stöd, utbildning och långsiktiga resurser för att fungera över tid. Här har både kommunen och regeringen ett ansvar. Den civila beredskapen kan inte vara ett projekt, den måste vara en självklar del av samhällsbygget i hela landet.

Vi i Centerpartiet kommer att fortsätta driva på för att landsbygdsberedningen får en stark roll även framåt och att fler konkreta åtgärder blir verklighet.

Trygghet kan inte centraliseras. Den måste byggas där människor bor. Och den måste byggas tillsammans.

Monica Stolpe-Nordin (C), ordförande i landsbygdsrådet och toppkandidat i kommunvalet