I Lilla Edets kommun når allt fler elever bättre resultat i skolan både i årskurs nio och i årskurs sex – det visar betygsresultaten från juni. Årets trygghetsmätning i årskurs åtta visar också att eleverna känner sig tryggare i skolan.

Fler elever som gick ut Fuxernaskolan i våras når betygskriterierna i alla ämnen och meritvärdena i både årskurs sex och nio ökar. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har ökat rejält och ligger nu i nivå med, eller något över, rikssnittet.

Mycket goda betygsresultat i årskurs sex

Även i årskurs sex syns en mycket positiv utveckling. Fler elever når målen i alla ämnen och resultatet placerar Lilla Edets kommun bland gruppen topp 20 procent i Sverige.

— Där har Lilla Edets kommun gått från bra resultat till mycket goda resultat. Det är väldigt glädjande och skapar naturligtvis också en stark grund även för elevernas fortsatta skolgång i högstadiet, säger Anders Nordgren, verksamhetschef grundskola, Lilla Edets kommun.

Strukturerat arbete ger resultat

Bakom vårens fina siffror ligger ett långsiktigt och strukturerat arbete i skolorna. Genom kompetensutveckling, kollegialt lärande, tydligare strukturer för eleverna, mer strukturerade arbetssätt för personal, högre förväntningar på eleverna, kontinuerlig återkoppling mellan lärare och elev och riktade stödinsatser har skolorna skapat bättre förutsättningar för elevernas lärande.

— Arbetssättet har gjort att lärare har fått reflektera mer över sin egen undervisning. Vad kan jag själv förändra för att göra undervisningen lite bättre? De reflektionerna har vi kunnat jobba vidare med och skruva på kollegialt tillsammans i arbetslagen - det är klart att det är nyttigt och ger goda effekter i förlängningen, säger Helena Segerfeldt, biträdande rektor årskurs 7-9.

Junita Eklund, rektor Fuxernaskolan årskurs F-6 om resultaten:

— Vi gläds åt årets fina resultat, men för oss är det viktigaste inte ett enskilt års resultat. Det som verkligen betyder något är den utvecklingsresa som skolan gör över tid. Vårt fokus ligger på undervisningen, eftersom det är där vi har störst möjlighet att påverka elevernas lärande och utveckling. Vår övertygelse är att alla medarbetare kan bidra till förbättring genom att utveckla det som ligger inom den egna påverkanszonen. Därför riktar vi blicken mot sådant vi kan påverka varje dag: kvaliteten i undervisningen, relationerna till eleverna, våra förväntningar och hur vi möter elevers olika behov.

Eleverna i centrum

En viktig del i arbetet är att hela tiden sätta eleverna i centrum och arbeta tillsammans.

— Elevhälsan är mer närvarande ute bland eleverna och pratar med eleverna där de är, ungdomscoacherna jobbar nära och uppsökande och lärare arbetar tillsammans kring eleverna – jag upplever att alla professioner tar ett gemensamt ansvar på ett fint sätt och vi är inne på en god väg där, säger Tommy Bergestig, rektor årskurs 7-9.

Skolan har även byggt upp ett närmare samarbete med vårdnadshavarna.

— Det är otroligt viktigt att vi har vårdnadshavarna med oss och kan arbeta tillsammans kring eleverna med tillit och förtroende - det är en framgångsfaktor som ibland kan vara avgörande, säger Helena Segerfeldt.

Arbetat med läsförståelse

En del i arbetet har varit att jobba särskilt riktat med läsförståelse i svenska. Det har haft en positiv påverkan för elevernas resultat, eftersom kunskapen att ta till sig vad man läser på ett bra sätt har spillt över positivt även i andra ämnen.

— Vi har undervisat i hur man läser texter, hur man kan ta sig an text och hur man sammanfattar och analyserar dem. Att modellera på det viset ser vi har gett resultat, säger Emma Johansson, förstelärare i svenska på Fuxernaskolans högstadium.

Positiva förväntningar är viktigt

Eleverna i låg- och mellanstadiet har i ett par års tid övat på förväntat beteende – hur man beter sig i olika situationer när man är i skolan.

— Eleverna är fem eller sex år när de börjar och då börjar vi med att visa dem ”så här gör vi när vi är i klassrummet”, ”så här gör vi i matsalen” eller ”det här gäller på rasten”. Och så tränar vi på det och följer upp. Det ser vi effekt av nu, det är lugnare i klassrum och korridorer, säger Junita Eklund.

Elever känner sig tryggare i skolan

Elevernas upplevda trygghet i skolan har också ökat, en utveckling som hänger nära samman med skolans målmedvetna arbete för att stärka både kunskaper och motverka mobbning och kränkningar.

Årets trygghetsmätning i årskurs åtta visar att resultaten har återgått till de höga nivåer som kommunen hade 2022 och att de nu ligger i nivå med genomsnittet i Göteborgsregionen.

— Arbetssättet med att sätta eleverna i centrum bidrar nog mycket i sig till det. Något som lyftes fram var bland annat att skolpersonalen tar sig tid; till exempel en lärare som stannar kvar lite extra efter en lektion för att förklara något när det behövs eller stannar upp och fångar något i korridoren. Sådant betyder mycket för både motivationen och tryggheten - det hänger ihop, säger Tommy Bergestig.

Innehåll hämtat från: Fler elever når målen – och fler känner sig trygga i skolan - Lilla Edets kommun Länk till annan webbplats.