Stenungsund behöver inte starta från noll. Vi har redan ett kommunalt energibolag — Stenungsunds Energi och Miljö AB — vars uppdrag är att producera, distribuera och sälja energi. Genom ett tydligt ägardirektiv kan vi låta bolaget bygga lokala solparker och erbjuda hushåll och företag att teckna sig för andelar av elen, på samma sätt som flera västsvenska kommuner nu gör. Som närliggande exempel byggdes nyligen en solpark med knappt 8 000 paneler och en produktion på cirka 6 GWh per år i grannkommunen Lysekil.

Solel byggs snabbt, kräver inga utdragna tillståndsprocesser och håller mer av värdet kvar i kommunen. Parallellt sätter vi solceller på kommunens egna tak och mark — förskolor, skolor och idrottsanläggningar — där elen sänker kommunens egna kostnader direkt. Lokal produktion gör oss mindre sårbara och avlastar ett elnät som redan är hårt belastat.

Lagra energin lokalt med batterier

Sol- och vindel kommer när vädret ger den, inte när behovet är som störst. Därför hör lagring ihop med produktion. Kommunens egna solanläggningar producerar redan el — med batterier tar vi tillvara mer av den och kapar effekttopparna när elen är som dyrast.

Batterilager gör också nytta för hela systemet: de stabiliserar nätet och kan leverera effekt i de lägen då den behövs mest. Det är ingen avlägsen idé. I väntan på ett förstärkt stamnät arbetar Vattenfall redan med batterilager och gasturbiner för att få fram mer effekt till Stenungsund i närtid. Kommunen och dess energibolag bör vara en aktiv part i det arbetet, inte en åskådare. Kostnaderna för batterier sjunker år för år, och kombinationen sol plus lager betalar sig över tid samtidigt som den stärker försörjningstryggheten för kommunens viktigaste verksamheter.

Ta vara på den lokala biogasen för trygg, planerbar energi

El från sol och vind är billig men oregelbunden. Ett robust system behöver också el som går att planera — och där har Stenungsund en egen resurs i biogasen. Kommunen råder över avfall och avlopp, som är substrat för biogas, och tillsammans med lantbruket i Jörlanda, Spekeröd och Ucklum finns råvara för mer lokal produktion.

Biogas kan driva planerbar, fossilfri elproduktion i gasturbiner eller kraftvärme — precis den typ av styrbar effekt som industrin och nätet efterfrågar, och som ger trygghet när det blåser lite och solen är borta. Vår linje är att biogasen ska användas där den gör mest nytta: som drivmedel, som råvara i industrins omställning — Project Air använder redan biogas i tillverkningen av fossilfri metanol — och som reserv- och spetskraft. Det stärker både beredskapen och den lokala kretsloppsekonomin.

Vindkraft på rätt plats — med lokal nytta och kommunens tillväxt i fokus

Vindkraft är en av de snabbaste och billigaste vägarna till mer fossilfri el. Men den ska byggas på rätt plats och aldrig tvingas på ett lokalsamhälle. Kommunen har två starka verktyg: vi kan peka ut lämpliga områden i översiktsplanen, och vi har sista ordet genom den kommunala tillstyrkan (16 kap. 4 § miljöbalken).

Den tillstyrkan vill vi behålla. Centerpartiet har på riksnivå försvarat det kommunala inflytandet och i stället drivit fram ekonomiska morötter. Från 1 juli 2026 ger en ny lag närboende rätt till del av intäkterna från nya vindparker, skattefritt för privatbostäder, och kommuner som säger ja får dessutom statligt stöd baserat på vindkraftens fastighetsskatt. Det innebär att vindkraft på rätt plats kan ge tillbaka till bygden i stället för att bara påverka den.

Vår linje är tydlig: ingen vindkraft mot lokalsamhällets vilja — men inte heller passivitet när möjligheten finns. Vi vill aktivt leta upp de lägen där vindkraft fungerar väl och driva processen i nära dialog med dem som bor och verkar där.

Korta ledtiderna och var industrins och lokala verksamheters röst för mer energi

Den största enskilda insatsen kommunen kan göra för elen är att undanröja hinder. Mycket av det som bromsar i dag är ledtider — för tillstånd, för planer, för anslutningar. Kommunen kan korta sin egen del: snabb och förutsägbar handläggning, och framförhållning i översikts- och detaljplaner så att mark för transformatorstationer och ledningsstråk finns redo när nätet ska byggas ut.

Lika viktigt är att kommunen är industrins röst uppåt. Besluten om stamnät och effekt fattas av Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution, och här måste Stenungsund driva på hårt och uthålligt för tydliga besked — för utan dem flyttar investeringarna någon annanstans, som redan skett. Genom klustersamarbetet Hållbar Kemi 2030 och med skarpa klimatkrav i kommunens egna upphandlingar kan vi växla upp omställningen tillsammans med företagen. Kommunen bygger inte stamnätet — men vi kan se till att allt annat är på plats den dag elen kommer.

Tillsammans gör vi Stenungsund till en förebild för grön omställning — där industrin kan växa, jobben blir fler och elen räcker till.

Rösta på Centerpartiet — för trygg och grön energi i hela Stenungsund!