Att söka hjälp för sin gynekologiska hälsa kräver mod. Frågorna om fertilitet, graviditet och gynekologisk hälsa hör till de mest personliga en kvinna kan bära. För många är det avgörande att kunna välja en mottagning man känner förtroende för. Utan den tryggheten väljer många att vänta eller att aldrig söka. Besvär som påverkar hälsa, arbetsförmåga och livskvalitet förblir då obehandlade.

Tillgängligheten till gynekologisk vård brister. Inte bara i väntetider, utan också geografiskt.

Frågan om vårdval inom gynekologi har tidigare varit på tapeten i Västra Götalandsregionen, men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna säger nej. Konsekvensen är enkel och orättvis: de som har råd betalar hela kostnaden ur egen ficka och väljer fritt. De som inte har råd får vänta i kön.

Tillgången till gynekologisk vård ska inte avgöras av plånbokens tjocklek. I Västra Götalandsregionen är mönstret tydligt: de styrande partierna begränsar valfriheten för kvinnor och stänger dörrar i stället för att öppna dem.

Valfrihet ska inte vara en lyx

Centerpartiet vill att regionen öppnar för fler vårdgivare inom den offentligt finansierade vården, offentliga, privata och idéburna aktörer, genom att använda lagen om valfrihetssystem (LOV) eller offentlig upphandling (LOU). På så vis kan fler kvinnor få möjlighet att välja en vårdgivare de känner förtroende för.

Kvinnosjukvård är inte en punktinsats. Det är en vårdkedja som följer kvinnor genom hela livet, från ungdomsårens frågor om sexualitet och preventivmedel, vidare till fertilitet och IVF, genom graviditet och mödrahälsovård, till klimakteriet och bortom det. Forskning visar att kvinnor i genomsnitt väntar längre än män på vård.

Centerpartiet vill öppna dörrarna, inte stänga dem. Närhet, tillgänglighet och trygghet är inte för mycket att begära. Det är en rättighet.