Under de senaste månaderna har rekordmånga människor i Sverige anmält sig till hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. Kapaciteten i det svenska försvaret behöver stärkas brett, så även cyberförsvaret. I en digitaliserad värld ökar också sårbarheten vid cyberattacker i händelse av kris eller krig. Därför vill Centerpartiet nu inrätta en frivillig cyberkår.

- Sverige måsta ta tillvara på den stora vilja som finns att bidra till försvaret av vårt land. Människor med stor IT-kompetens kommer vara särskilt viktiga, men idag finns det för dåliga möjligheter att ta tillvara på deras förmåga i det frivilliga försvaret, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen

Förslaget innebär ett uppdrag och finansiering till de frivilliga försvarsorganisationerna att utbilda och förbereda frivilliga i att stödja Försvarsmakten och andra myndigheter vid cyberangrepp. Det skulle innebära en kraftig manskapsförstärkning av det svenska cyberförsvaret och göra oss mer motståndskraftiga.

- Vid större cyberattacker, exempelvis mot mobilnätet, vattenförsörjningen eller elnätet, kommer vi behöva kunna mobilisera så mycket kompetens som möjligt. I den kommande upprustningen av försvaret bör cybersäkerhet vara av högsta prioritet, säger Niels Paarup-Petersen.

Totalförsvarets Forskningsinstitut konstaterade i en rapport från 2017 att frivilliga IT-tekniker skulle kunna spela en viktig roll vid större insatser. Det statliga bolaget Teracom som bland annat har ansvar för mobilnätet för samhällsviktiga funktioner har också uttalat att mer frivillig kompetens kommer behövas.

För att rusta cyberförsvaret vill Centerpartiet:

• Etablera en IT-haverikommission
  Det behövs ett mer systematiskt arbete med it-säkerhet inom offentlig sektor och andra samhällsviktiga organisationer. CERT-SE bör därför ges i uppdrag att utreda IT-relaterade incidenter och i samarbete med myndigheter som redan idag hanterar incidentrapporter, tex baserat på NIS-direktivet, och där det är lämpligt, offentliggöra rapporter om det som inträffat för att möjliggöra lärande även utanför den drabbade organisationen.
• Stärka samarbetet mellan myndigheter och näringsliv
  I Sverige anger 55 procent av företagsledare cyberrisker som det största hotet mot sin verksamhet. Näringslivet är avgörande för en hög cybersäkerhet och näringslivets säkerhet är en del av samhällets säkerhet.
• Initiera en översyn av cybersäkerhetsområdet
  Sveriges cybersäkerhetsstrategi från 2017 behöver utvecklas utifrån den nya säkerhetspolitiska situationen. Med etableringen av cybersäkerhetscentret och utveckling av både teknologier och hotbilder motsvarar strategin inte dagens behov. Samtidigt saknas en tydlig ledningsstruktur från regeringen i cybersäkerhetsfrågor.
• Kartlägga sårbarheter i den digitala infrastrukturen
  På nationell nivå finns i Sverige idag ingen samlad kunskap om hur säkra våra digitala nät och vår digitala infrastruktur är. Det finns en osäkerhet hur väl kommunikation är möjlig för samhället som helhet. Post- och Telestyrelsen bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning om risker och sårbarheter i fibernäten och noder.
• Förtydliga sektormyndigheters ansvar, även för digital funktionalitet
  Respektive sektorsmyndighet måste ställa krav på bättre kontinuitetsarbete. Till exempel bör Finansinspektionen kunna ställa krav på att de internetbaserade tjänster som ligger under Finansinspektionens tillsyn har god tillgänglighet.