Ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare slår undan benen för många branscher, inte minst vård, omsorg och bygg. Centerpartiet uppmanar nu regeringen att skrota förslaget.

- Om förslaget genomförs kommer tre av fyra arbetskraftsinvandrare inom vård och omsorg förlora sina arbetstillstånd. Det får katastrofala konsekvenser för svensk välfärd och ekonomi, säger Jonny Cato, arbetsmarknads- och migrationspolitisk talesperson.

Regeringens förslag om att höja lönegolvet till 33 200 kronor för arbetskraftsinvandrare är direkt skadligt för svenska företag, svensk arbetsmarknad, välfärden, och inte minst för Sveriges ekonomi. Tittar man på statistik från 2019 skulle förslaget innebära att hälften av alla som hade arbetstillstånd i Sverige utvisas. Över 12 700 personer skulle förlora sina arbetstillstånd.

- Arbetskraftsinvandring är en positiv kraft för vår ekonomi, och faktiskt också avgörande för att våra företag ska växa. Det bidrar med hela 34 miljarder till vår BNP och 12 miljarder i skatteintäkter, säger Jonny Cato.

Regeringen säger att man genom förslaget vill attrahera högkvalificerad arbetskraft, men ett lönegolv på 33 200 kommer göra precis tvärtom om. Ingångslöner i de flesta branscher är ofta lägre än regeringens lönegolv och över 450 ingenjörer och omkring 700 IT-arkitekter och systemutvecklare tvingas då lämna sina jobb.

Dessutom skickar förslag i Tidövtalet generellt en signal om att skuldbelägga invandringen för olika samhällsproblem vilket kommer påverka viljan att komma hit och arbeta även för de som når upp till lönekravet.

- Ingen vill leva och bo i ett land där de inte känner sig välkomna. Branscher där arbetskraftsinvandringen är viktig har nu uttryckt en stor oro över hur förslaget kommer påverka möjligheten att få hit den kompetens de behöver, säger Jonny Cato.

Idag finns redan krav om att den som kommer som arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som är kollektivavtalsenlig. Kollektivavtalen är det primära instrument som används for lönereglering på̊ arbetsmarknaden. Så att införa en politiskt bestämd lön på̊ den svenska arbetsmarknaden riskerar att påverka hela den svenska lönebildningsmodellen. Förslaget kommer inte heller att stoppa fusket, som regeringen påstår.

- Att ställa betydligt högre krav på̊ lönenivån kommer inte att minska fusket, utan bara leda till att företag får svårare att hitta rätt kompetens. Effekten blir att bristen på arbetskraft inom många yrkesgrupper kommer öka, säger Jonny Cato.