Centerpartiet säger nej till regeringens nya straffrättsliga proposition. Skälet är att det saknas förutsättningar inom rättsväsendet att införa lagstiftningen och att ingen vet med säkerhet när det kan ske. Centerpartiet har ställt sig bakom de flesta av regeringens straffskärpningar under mandatperioden. De nu aktuella förslagen är i sig inte orimliga, men riksdagen bör inte fatta beslut om omfattande lagändringar som sen inte kan börja gälla inom överskådlig tid.

Förslagen rör ändrad mängdrabatt, slopade billighetsskäl, användande av hela straffskalan samt nya och ändrade påföljder. De föreslagna lagändringarna kommer leda till fler utdömda fängelseår och påverkar framför allt Kriminalvården och landets domstolar. Kriminalvården bedömer att myndigheten tidigast kan hantera förslagen omkring år 2040. Domstolsverket varnar för att förslagen kan orsaka kompetensbrist, längre handläggningstider, och längre domstolsförhandlingar samt att annan lagstiftning behöver komma på plats först.

– Nya lagar måste vara väl utredda och införas i en takt som domstolar, Kriminalvården och övriga delar av rättskedjan klarar av. Det är en grundläggande förutsättning som regeringen nu misslyckats med, säger Ulrika Liljeberg, Centerpartiets rättspolitiska talesperson.

Regeringen skriver själv i propositionen att det i dagsläget inte går att säga när rättsväsendet kommer att ha kapacitet att genomföra förslagen i propositionen. Regeringen föreslår därför att de själva ska få besluta om när lagstiftningen ska träda i kraft. Centerpartiet anser att det är ett oacceptabelt sätt att lagstifta.

– Vi föreslår att propositionen avslås och att den får fortsätta beredas och återkomma när det finns förutsättningar för att införa de nya reglerna, säger Ulrika Liljeberg

Regering bör säkerställa att rättsväsendets kapacitet stärkts innan det beslutas om nya omfattande reformer. För ett fungerande rättsväsende är en förutsättning för att ny lagstiftning ska få avsedd effekt.

– Politiken ska bygga på långsiktiga lösningar och planer som fungerar i praktiken, inte på förslag som skapar rubriker och checkar av vallöften som sen inte går att genomföra, säger Ulrika Liljeberg.

För att bekämpa brottsligheten krävs en stark rättskedja från polis och åklagare till domstolar och Kriminalvården. Det kräver resurser, kapacitet – men också ett politiskt ledarskap som säkerställer att reformer faktiskt kan genomföras av myndigheterna. Där har regeringen brustit i sin senaste proposition.