Sömnlösa nätter, värmevallningar, ledvärk, nedstämdhet och hjärndimma som gör arbetsdagen ohållbar är för många kvinnor en del av vardagen. Östrogenplåstret Estradot är restanmält i samtliga styrkor, och bristen väntas pågå in på hösten. Kvinnor tvingas ringa runt till apotek, jaga nya recept eller resa utomlands för att få tag på de hormoner de behöver.
– Kvinnors hälsa har varit underprioriterad under en lång tid. Klimakteriet förtjänar att komma högt upp på agendan, säger Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare

Centerpartiet kräver:

• Att regeringen inför ett nödavtal med läkemedelsbolagen för östrogenplåster och andra viktiga hormonläkemedel.
• Ge Socialstyrelsen, Läkemedelsverketeller TLV ett interimistiskt uppdrag att förhandla direkt med tillverkarna om säkrade leveranser.
• Formalisera en snabbare licensprocess för hormonläkemedel som är godkända i andra länder under bristperioden.
• Att TLV aktivt uppmuntrar parallellimport, och att apoteken lättare kan byta till medicinskt likvärdiga alternativ.
• Införa en nationell klimakteriebehörighet för barnmorskor, med utökad förskrivningsrätt för okomplicerade klimakteriebesvär.

I mitten av augusti var samtliga styrkor av Estradot restanmälda, och även andra östrogenläkemedel är svåra att få tag på. När läkemedlen inte finns på apotekshyllan kommer ofta besvären tillbaka. Dessutom rapporterade DN, den 17 augusti, att tillgången till hormonbehandling skiljer sig åt över landet. Kvinnor med lägre inkomst, kortare utbildning eller som inte är födda i Sverige har svårare att söka och få vård för sina klimakteriebesvär. Det är inte rättvist med en sådan ojämlik tillgång på klimakterievård.

Nästan 380 000 kvinnor över 45 år behandlades 2025 med hormoner mot östrogenbrist, dubbelt så många som för tio år sedan. Regeringen har gett två myndigheter i uppdrag att analysera hur tillgången kan förbättras men kvinnor kan inte vänta månader eller år på lösningar.

Centerpartiet kräver att regeringen inför ett nödavtal med läkemedelsbolagen för östrogenplåster och andra viktiga hormonläkemedel. Med ett nödavtal kan staten snabbt säkra tillgången på läkemedel genom att teckna särskilda avtal med tillverkarna och i utbyte förbinder sig bolagen att leverera till Sverige.

– Om statliga myndigheter skriver ett nödavtal går det att upphandla och få den volym som behövs för att tillverkare ska prioritera Sverige, säger Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare

För läkemedel som inte är godkända i Sverige men i andra länder kan Läkemedelsverket kan redan i dag bevilja licens efter ansökan av läkaren. Det har lett till att patienter själva sökt efter information eller vänt sig till privata mottagningar för att få dessa läkemedel. Vissa patienter har till och med rest utomlands för att få tag på preparaten. Denna för läkemedel som är godkända i andra länder men inte i Sverige, det är så den informella så kallade "östrogenturismen" måste få ett slut. Det är inte värdigt svensk vård, som ska vara jämlik och jämställd. fångas upp i dag. Ett nödavtal skullalisera detta genom Vi vill därför skapa en snabb, transparent och formaliserad are licensprocess specifikt för hormonläkemedel under bristperioden.

Vi vill samtidigt och ge TLV i uppdrag att aktivt uppmuntra parallellimportörer av läkemedel som finns tillgängliga i övriga Europa. Det kan öka tillgången på preparaten redan nu.

Vi vill också att apoteken lättare ska kunna byta till medicinskt likvärdiga alternativ när det är säkert. Det sparar både tid för patienten och vården.

Men lLäkemedelsbristen är inte det enda hindret. Många kvinnor får vänta veckor, ibland månader, på att träffa läkare eller gynekolog för sina klimakteriebesvär. Samtidigt kan en stor del av klimakterievården hanteras utanför specialistvården.

Centerpartiet vill därför ge barnmorskor en större roll i klimakterievården. Med rätt utbildning och stöd ska de kunna bedöma, behandla och följa upp vanliga klimakteriebesvär, och i vissa fall också skriva ut hormonbehandling. För 30 år sedan fick barnmorskor rätt att skriva ut hormonella preventivmedel. I dag står de för omkring 90 procent av förskrivningen. Därför är det ett naturligt nästa steg att låta dem ta ett större ansvar även för kvinnor i klimakteriet.

En klimakteriebehörighet för barnmorskor skulle korta vägen till behandling och frigöra gynekologernas tid för de mest komplicerade fallen. Fler kvinnor skulle få hjälp innan besvären leder till sjukskrivning eller tvingar dem att gå ned i arbetstid. Tillsammans med ett nödavtal för läkemedel skulle det innebära att kvinnor slipper köa till vården och jaga hormonpreparat över landsgränser, och i stället får rätt behandling i tid.

Centerpartiet vägrar acceptera att kvinnors hälsa hamnar sist i kön - rätt behandling ska finnas när den behövs.