Centerpartet på 1980-talet

Energipolitiken stod på högkant vid 1980-talets ingång: den andra oljekrisen 1979, Harrisburgolyckan 1979 och folkomröstningen 1980 om kärnkraften.

Centerpartiet drev energifrågan så hårt, att partiet av många kom att uppfattas som ett enfrågeparti. Laddningen av Barsebäck 2 1978 tärde på förtroendet. Folkomröstningens resultat innebar visserligen ett stopp för utbyggnaden av kärnkraften, men blev samtidigt ett nederlag för kravet att avveckla snabbt. Efter folkomröstningen bildades Miljöpartiet, som blev en konkurrent om miljörösterna. Valet 1982 förlorade den tredje Fälldinregeringen makten och Olof Palme återkom som statsminister.

Socialdemokraterna devalverade och bedrev expansionspolitik som bäddade för överhettning, fastighetskrasch och ekonomisk kris 1990/91. De införde löntagarfonder, och det polariserade debatten mellan vänster och höger. 1985 hade Centerpartiet valsamverkan med Kristdemokraterna. Valet blev en svår motgång, och Torbjörn Fälldins ställning försvagades. På hösten avgick han – eller fick foten, tolkningarna av vad hänt skilde sig.

Karin Söder efterträdde, och blev landets första partiledare som var kvinna. Efter bara 1,5 år på posten måste hon lämna den av hälsoskäl, och Olof Johansson valdes 1987 till partiledare. Valet 1988 blev ett miljöval, som innebar att Centerpartiet återhämtade en del av förlusten från 1985.