1940-talet

Vid världskrigets utbrott krävde bondeförbundet en samlingsregering och en sådan bildades i december 1939 efter Sovjets anfall på Finland. Alla de demokratiska partierna var med (dvs alla i riksdagen utom kommunisterna).

Bramstorp var jordbruksminister och K G Westman justitieminister. Efter Westmans sjukdom 1943 blev Axel Rubbestad konsultativt statsråd. Efter kriget blev det generationsskifte i flera av partierna. Per-Albin Hansson dog och ersattes av Tage Erlander. Bramstorp drabbades i valrörelsen 1948 av ett slaganfall och efterträddes av den relativt okände Gunnar Hedlund, juris doktor från Ångermanland och aktiv inom skogsägarrörelsen.

Inom partiet fanns under hela 40-talet en opposition mot det nära samarbetet med socialdemokraterna. Till denna mer borgerliga linje hörde Erik von Heland, som konkurrerade med Hedlund om att bli vice ordförande och efterträda Bramstorp.

Inom centerpartiet präglades debatten alltmer av frågor kring landsbygdens utveckling allmänt – inte bara jordbrukets problem.

Decentraliseringsbegreppet kom in i debatten, som dessutom handlade mycket
om rättvisa villkor mellan land och stad när det gällde ekonom (dyrortstilläggen, pensionerna), utbildning, kultur, kommunikationer mm.

Bondeförbundet vände sig allt mer till hela landsbygdsbefolkningen och bytte 1943 namn till Landsbygdspartiet Bondeförbundet. Medlemsantalet ökade kraftigt i partiet, men SLU hade redan slagit i taket – allt fler ungdomar flyttade till städerna, och man talade mycket om flykten från landsbygden.

SLU växte som en väckelse

Under början av 30-talet växte SLU, Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (nuvarande CUF) explosionsartat, närmast som en ungdomsväckelse. Avdelningar bildades i varenda socken i landet och medlemsantalet steg från omkring 10 000 medlemmar 1927 till över 100 000 medlemmar 1942.

Ordförande från starten 1919 ända till 1937 var Gillis Olsson i Kullenbergstorp, son till gamla Kullenbergstorpar`n! Andra ledande personer var förbundssekreteraren Bernhard Glans, riksombudsmannen Rickard Hesslefors och kamreren Alice Ekelund. Förbundsexpeditionen låg 1927-1942 i Nässjö, därefter i Stockholm. SLU startade SLU-bladet, förlaget By&Bygd, Landsbygdens jul (där många kända författare medverkade, t ex Astrid Lindgren och Wilhelm Moberg), hade en omfattande studie-, tävlings- och kulturverksamhet, med bland annat amatörteater. Många av senare generationers centerpartister fick sin skolning i SLU, bland annat vid föreningsgården Mem i Östergötland som inköptes 1948.

SLS Svenska Landsbygdens Studieförbund

SLS växte fram ur SLU:s studieverksamhet och detta bildningsförbund bildades 1930. Under de kommande åren växte en mycket omfattande studiecirkelverksamhet fram. SLS slogs 1967 samman med Liberala Studieförbundet LiS till Studieförbundet Vuxenskolan.

Ministrar i samlingsregeringen

Bramstorp fortsatte som jordbrukminister, K G Westman som justitieminister, men avgick p g a sjukdom 1943. Då blev Axel Hansson-Rubbestad konsultativt statsråd.

Årtal

1945 Gerda Svensson, Långås (Halland) blir partiets första kvinnliga
riksdagsledamot.

Gunnar Hedlund, partiledare 1949-1971, juris doktor som vid sidan av politiken var ledare i skogsägarrörelsen. Var besjälad av tanken att skogsägarna måste skaffa sig egna industrier och byggde upp Norrlands Skogsägares Cellulosa AB NCB.

Erik von Heland, godsägare och vice partiordförande. Konkurrent till Hedlund om makten i partiet. Var mindre tilltalad av samarbete med socialdemokraterna.

Fyrklövern

Partiet antog 1942 fyrklövern som symbol. Den kom närmast från Finlands agrarparti, som i sin tur hämtat inspiration av det stora polska landsbygdspartiet PSL (som än idag har fyrklövern som symbol). Klövern har från tid till annan ändrat utförande, men hela tiden varit en fyrklöver.