
Fler lärosäten i Västerbotten behövs för att klara kompetensförsörjningen
Fråga inlämnad 2023-11-21 av Carina Sundbom.
Fler lärosäten behövs i Västerbotten för att klara kompetensförsörjningen
I Västerbotten finns det tre etablerade universitet, Luleå Tekniska Universitetet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Umeå Universitet. På universiteten bedrivs utbildning och avancerad forskning inom många olika områden. Men för att klara kompetensförsörjningen och utbildningsnivån, dels för våra invånare men även för att attrahera fler att flytta till Västerbotten, behövs fler högre utbildningar i länet.
Ett sätt att attrahera lärosäten att lägga högre utbildningar i Västerbotten sker nu i Skellefteå, genom Skellefteå Universities Alliance (SUA). Det är en ny modell för Sverige, i syfte att skapa en allians av nationella och internationella lärosäten som verkas tillsammans för att möta det akuta behovet av högre utbildning på plats. SUA ska också fungera som en testbädd för akademisk innovation. Dialog för med ett tiotal lärosäten om både forskning och utbildning placerade i Skellefteå.
Region Västerbotten borde arbeta aktivt med att attrahera fler relevanta och attraktiva utbildningar och lärosäten, att etablera sig i Västerbotten, och inte bara ha dialog med Umeå Universitet. Exempelvis när det gäller platsförlagd sjuksköterskeutbildning. För att klara kompetensförsörjningen och vara ett attraktivt län att flytta till, bo i och verka i behöver Region Västerbotten ha dialog med fler lärosäten för fler högre utbildningar i länet.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till regionstyrelsens ordförande:
- Hur arbetar Region Västerbotten för att attrahera fler lärosäten att bedriva högre utbildning i Västerbotten?
Carina Sundbom, Centerpartiet
Ärendehantering
Interpellationen anmäldes vid regionfullmäktige 2023-11-21 med ärendenummer Interpellation nr 52-2023 och bordlades vid sammanträdet. Interpellationen besvarades vid regionfullmäktige 2024-02-20 av regionstyrelsens ordförande med följande svar.
"Högre utbildning har stor betydelse för länets utveckling och för att klara av kompetensförsörjningen i framtiden. Behovet av arbetskraft med akademisk examen finns inom alla branscher och det är viktigt att det finns goda förutsättningar för högre utbildning i Västerbotten.
Interpellanten nämner satsningen i Skellefteå som bär namnet Skellefteå Universities Alliance (SUA), som är ett initiativ syftande till två mål: det ena handlar om att bedriva den verksamhet som handlar om att stimulera till att få utbildningsplatser förlagda till Skellefteå, men med ett bredare fokus, som avspeglar att kommunen utvecklats till det centrum för grön industriell omställning i Norra Sverige som kommunen, samhället och regional utveckling arbetat tillsammans för. Den andra delen handlar om att sträva efter innovation inom sättet att skapa, bedriva och leda utbildning för omställning till arbetsmarknadens nya behov, men också i linje med livslångt lärande.
SUA leds av kommunen, men i nära samverkan med andra parter, där Region Västerbotten är synnerligen aktiv. Samverkan sker genom det Omvandlingskontor som inrättats för att förstärka och fördjupa samverkan i arbetet med samhällsomvandling och satsningar i grön industriell omställning.
Generellt vid kontakter med lärosäten är Västerbottens demografi en utmaning. Intresse finns för tätare befolkade områden, Skellefteå och Umeå. I Umeå finns redan två universitet (Umu och SLU) vilket gör att intresset för andra lärosäten att tillhandahålla utbildningar utöver nationellt sökbara distansutbildningar är svalt. Ett annat perspektiv är att ytterligare lärosäten skulle späda ut den akademiska lärarkompetensen utöver att det blir ytterligare konkurrens om studenterna i hela norra sjukvårdsregionen. I förlängningen kan det få konsekvensen att de ekonomiska förhållandena för Umeå universitet, SLU, Mittuniversitetet och Luleå Tekniska universitet urholkas.
Svaret på att klara kompetensförsörjningsutmaningen i Västerbotten är inte att utöka antalet utbildningsplatser via fler lärosäten, studentunderlaget är fortfarande densamma – både lokalt och nationellt. Ett bättre alternativ är att försöka utveckla ett bättre samarbete mellan redan etablerade lärosäten. Det skulle vara en enorm fördel om lärosätena skulle kunna samsas om vissa högre utbildningar, snarare än att konkurrera om dessa. Ett samarbete skulle resultera i att studentunderlaget blir högre och därmed även de ekonomiska förutsättningarna för lärosätena att driva utbildningen.
Som exempel kan nämnas vidareutbildning (VUB) för sjuksköterskor som ska specialisera sig. Om det hade varit möjligt med att ett lärosäte skulle vara ansvarig för en specifik vidareutbildning, men att det skulle vara möjligt för studenten att läsa den på alla fyra Campus i Norra sjukvårdsregionen i samarbete med de övriga lärosätena skulle det ge positiva effekter i form av bättre ekonomi för utbildningen. En begränsad lärarstab kan då undervisa fler studenter. Dessutom skulle utbildningens kvalitet troligtvis bli högre då lärare från olika universitet bidrar med de mest kompetenta lärarna för det specifika utbildningsmomentet, samt att den statliga ersättningen, som baseras på antal studenter som går utbildningen, får ett stabilt studentunderlag."
Från Centerpartiet yttrade sig Carina Sundbom och Maria Kristoffersson i ärendet.