
Regionala utvecklingsnämndens beredskap inför köldsmockor
Interpellation inlämnad 2024-01-10 av Carina Sundbom.
Regionala utvecklingsnämndens beredskap inför köldsmockor
Det nya året 2024 rivstartade med en köldsmocka med extremkyla, med mellan 30 och 40 minusgrader i flera dagar. Det var fascinerande vackert men fruktansvärt kallt och riskfyllt.
Det kalla vädret innebar många problem med bland annat frusna ledningar och vattenläckor, stopp på vägar, hopfrusna fordon som inte startar, inställda bussar och problem för tåg-och flygtrafiken. Det uppstod även många strömavbrott och problem med fjärrvärme, vilket innebar att både värme och varmvattenförsörjning slogs ut i vissa fastigheter. Detta drabbade även Region Västerbottens verksamheter och bolag.
Vintern är lång och extremväder kommer att bli vanligare och vanligare. Det är sällan det blir så kallt och i så många dagar, men jag ställer mig frågan hur planering för beredskap ser ut för Regionala utvecklingsnämnden vid köldsmockor.
Till exempel måste kollektivtrafiken kunna fungera så människor kan ta sig till och från jobb, skola och sjukvård. Samhällsbyggnadsområden som VA, räddningstjänst, bredband och annan infrastrukturär andra viktiga områden som är utsatta vid extremkyla.
Extremkyla kan orsaka stora konsekvenser inom de områden som Regionala utvecklingsnämnden ansvarar över och därför behöver vara rustade för.
Mina frågor till Regionala utvecklingsnämndens ordförande är därför:
- Hur påverkadesverksamheterna inom Regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde av extremkylan/köldsmockan?
- Kommer erfarenheterna från extremkylan/köldsmockan att leda till förändringar i Regionala utvecklingsnämndens beredskapsplanering?
- Om så är fallet, vilka?
Carina Sundbom, Centerpartiet
Ärendehantering
Interpellationen anmäldes vid regionfullmäktige 2024-02-20 med ärendenummer Interpellation nr 4-2024. Interpellationen besvarades vid regionfullmäktige 2024-04-23 av regionala utvecklingsnämndens ordförande med följande svar.
"Den extremkyla som drabbade länet under vecka 1, 2024 påverkade regionens verksamheter på flera sätt. Interpellationen har ställts till respektive ordförande i regionens tre driftsnämnder men det är viktigt att påtala beroendet mellan förvaltningarna. Det ges därför ett gemensamt svar till de tre interpellationerna.
På en regionövergripande nivå, oavsett förvaltning, uppmärksammades att personal fick problem att ta sig till och från arbetet. Detta på grund av utebliven kollektivtrafik eller bilar som ej startade i kylan.
Verksamheter inom Regionstyrelsens ansvarsområde
Region Västerbottens löpande provtransporter från hälsocentraler, sjukstugor och mottagningar till sjukhus påverkades på grund av inställd kollektivtrafik. Vissa provtransporter ersattes med budbil eller taxi, men i vissa fall ställdes de in då det ansågs som en risk i sig att transportera långa avstånd med den extremkyla som rådde för tillfället. Verksamheten Inköp och logistik, tillsammans med Laboratoriemedicin och representanter från vården, kommer att se över rutiner för provtransporter vid avvikande suboptimala förhållanden.
Under extremkylan påverkades regionens fastigheter. Framför allt handlade det om problem med värme och ventilation på regionens sjukhus. I ett antal byggnader frös värmeåtervinningen för ventilation sönder vilket innebar att ventilationen stängdes av eller gick med begränsad kapacitet. Konsekvensen blev låga inomhustemperaturer och begränsad och i vissa fall avstängd ventilation. Detta påverkade främst verksamheter inom Laboratoriemedicin och externa hyresgäster. Fastighet hade extra beredskap under denna tid.
I Umeå hade Umeå Energi i samband med extremkylan problem med kapaciteten för fjärrvärmen. Umeå Energi kontaktade Norrlands universitetssjukhus (NUS) för att stötta med nödvärmeanläggningen samt även reservkraftanläggningen då Umeå Energi befarade eleffektbrist. Skellefteå kraft hade problem med sin värmeproduktion i Lycksele och kontaktade Lycksele sjukhus som startade sin reservvärmepanna.
För att fokusera på rätt saker och lösa problemen snabbare kommer Fastighet alltid att aktivera deras så kallade bakre ledning (en typ av beredskap) vid liknande situationer. Översyn och förbättringar på de värme- och ventilationsproblem som uppstod pågår. Fastighet arbetar för förbättrad kommunikation med energibolagen.
Verksamheter inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde
Akutmottagningarna vid länets tre sjukhus hade färre patienter som sökte sig till mottagningarna. På akutmottagningen vid NUS var antalet inläggningar i stort sett detsamma och när kylan avtog fick de en ökning av patienter. Några särskilda åtgärder, förberedelser eller förändringar är inte vidtagna.
Ambulanssjukvården Västerbotten påverkades av extremkylan. Vissa ambulansfordon fick ställas då de inte startade eller gick sönder på grund av kylan. Det var också utmaningar med försörjning av drivmedel på vissa orter då drivmedelspumpar inte fungerade. Dock var det inget som drabbade patienter eller uppdrag. Ambulansen planerar att se över hantering av bilarna vi extremkyla för att förhindra driftstopp eller skada samt se över rutiner vid brist på drivmedel. Vidare har ambulansen infört en ny rutin avseende omlastning av patienter där de inte omlastar patienter vid extremväder eller extremkyla.
Inom Laboratoriemedicin försvårades och fördröjdes hantering av prover inom olika moment på grund av låga temperaturer i lokalerna. Det berodde på problem med värme och ventilation vid regionens sjukhus. Vilket i sin tur medförde att provsvar till patienter försenades och den diagnostiska kvalitén försämrades. Förutom påverkan på patientprover riskerar instrument att skadas då reagenser och kemikalier inte reagerar så som avsett i instrumenten vid för låg temperatur.
I vissa lokaler blev det så kallt att labanalyser som kräver rumstemperatur inte gick att utföra och fick flytta till andra lokaler. Till vissa kontor köptes element in. Det är av stor vikt att Fastighet säkrar upp försörjning och hantering av värme och ventilation vid extremkyla eftersom provprocessen av tekniska skäl inte kan justeras med hänsyn till eventuella temperaturväxlingar.
Verksamheter inom Regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde
Kollektivtrafiken med buss påverkades i stor omfattning. De trafikföretag som utförde trafik i inlandet med glesare bebyggelse ställde in sin trafik i ett tidigare skede, med hänvisning till att man inte kunde garantera säkerheten för egen personal och för resenärerna. Den mera tätortsnära trafiken upprätthölls under en längre tid, med mycket skador på bussarna som följd. Länstrafiken upplevde därför trafikstörningar även efter att kylan släppt, på grund av fordonsbrist. De dagar när kylan var som värst sammanföll med relativt stora ”resedagar” eftersom det var under slutet av julledighet.
Kollektivtrafiken med tåg påverkades genom att banorna norr om Umeå stängdes vecka 1 på grund av den stränga kylan då säkerheten inte kunde garanteras. Detta då fordonen snabbt blir utkylda om infrastrukturen inte klarar av att försörja fordonen med el och inställelsetiderna för bärgning är för långa utanför stadskärnorna. Trafikverket stängde samtidigt banorna för all trafik för att inte riskera att infrastrukturen gick sönder. Så även om Norrtåg velat köra så hade de inte kunnat.
Vidare har Norrtåg haft ett antal inställningar som främst är relaterade till två större problemkällor. Dels snömängden i form av torr, drivande, snö som snabbt ansamlas i fordonens underrede och boggi. Relaterat till detta är det avisningen som är den huvudsakliga flaskhalsen. Ska detta åtgärdas behöver det göras en avvägning mellan fler avisningsanläggningar mot kostnaderna att dessa står tomma större delen av året. Kopplat till problemen med ispåbyggnad har Norrtåg identifierat svaga punkter i underhåll av bromsenheterna. Genomgång av samtliga fordon har gjorts vilket gör fordonen mer robusta mot just detta specifika problem. Den andra problemkällan är kylan som gör hjulen sköra och skapar ett mycket snabbt slitage på dessa. Detta drabbar alla fordon som går i kall väderlek. Norrtåg har förmånen att ha en egen svarv i Umeå vilket har gjort att man har kunnat omhänderta fordonen i rask takt. Vid temperaturer som understiger -25 ökar hjulskadorna och det blir köbildning till svarven och otillgänglighet på fordonen.
Inom Länstrafikens verksamhet ska rutiner kring hantering köldgräns diskuteras med deras trafikföretag. Då det handlar om trafiksäkerhet ligger beslutet hos trafikföretagen och det Länstrafiken kunde se var att man på samma sträckor gjorde olika bedömningar. Köerna på verkstäderna och brist på reservdelar har varit en utmaning. Det är inte Länstrafikens uppfattning att det är ekonomiskt försvarbart att exempelvis kräva inomhusuppställning för alla fordon eller kräva en utökning av antalet reservfordon. Länstrafiken har dock kommit fram till att det ska finnas en plan B på de mest kritiska linjerna, det vill säga en reducerad trafik som gör att fordonen hinner tas om hand. Förhoppningen är att upprätthålla en viss trafik, även om det blir i begränsad omfattning. Om en liknande situation uppstår framöver kommer Länstrafiken kalla alla trafikföretag till ett gemensamt möte.
Inom Norrtågs verksamhet ska en gemensam plan för hantering mellan buss- och tågtrafik tas fram samt så kommer samordningsmöten att initieras i tidigt skede. En generell diskussion med Trafikverket, Kollektivtrafikmyndigheterna, busstrafiken och tågtrafiken behöver föras på sikt angående vad som ska fungera under vilka förutsättningar och vad respektive part kan göra för att öka resiliensen. Tågtrafiken kan öka reservkapacitet men om Trafikverket förbättrar snöröjning, bygger ut viltstängsel och utvecklar felavhjälpning så behöver regionerna inte finansiera lika mycket kapacitet för avisning och avhjälpande underhåll."
Från Centerpartiet yttrade sig Carina Sundbom i ärendet.