Vi inför stora utmaningar av olika slag. Efter pandemin risker till exmepel många barn att halka efter om inte rätt stöd sätts in i tid. Därför behöver diskussionen om skolan handla mindre om enkla lösningar och mer om långsiktigt ansvar, tidiga insatser och samarbete kring varje barn. Men vi måste förstå mandatet för tjänstemän kontra politiker.

Skolans budget och ansvarsfördelning

Skolan omsätter över 1,3 miljarder kronor och står för ungefär en tredjedel av kommunens totala budget. Det gör skolfrågorna till en av kommunens viktigaste prioriteringar. Samtidigt är det viktigt att förstå ansvarsfördelningen. Pengarna går till skolchefen som kan göra grova prioriteringar och som i sin tur ger pengar till rektorerna som måste prioritera inom sin enhet (skola). Båda är tjänstemannabeslut som inte politiken kan påverka. Som politiker har vi därför begränsade möjligheter att påverka de dagliga prioriteringarna direkt.

Skillnaden mellan investeringsbudget och rambudget

Vi ska heller inte blanda ihop investeringsbudget och rambudget. Investeringsbudgeten handlar om långsiktiga investeringar, som att bygga infrastruktur, skolor, äldreboenden eller andra kommunala byggnader. Dessa medel är avsedda för investeringar och kan inte användas till den löpande driften av verksamheter.

Rambudgeten däremot finansierar den dagliga verksamheten, exempelvis drift av skolor, vård och omsorg samt socialtjänst.

Ekonomiberedningen lämnar förslag till kommunfullmäktige både om rambudget och investeringsbudget, men de fungerar på olika sätt och kan inte enkelt blandas ihop. Investeringsbudgeten är dessutom ofta långsiktig och inte alltid knuten till ett specifikt verksamhetsår, vilket gör att pengar inte bara kan flyttas över till driften.

Dessutom är en stor del av investeringarna lagstyrda. Det gäller exempelvis vatten och avlopp, där verksamheten ofta drivs genom särskilda bolag eller VA-kollektiv med egna regelverk och finansiering. De pengarna kan därför inte användas till andra kommunala verksamheter.

Som exemepl: på privat nivå är lån, vårt boende och våra försäkringar investeringsbudget och god mat, är rambudget. Investeringsbudgeten är måsten.

Resurser och prioriteringar inom skolan

Tidigare har det funnits en central resurspott som kunnat fördelas där behov och utmaningar uppstått. Beslut om dessa medel fattas av skolchef och tjänstemän. Även hur resurser organiseras, exempelvis tillgången till specialpedagoger och elevstöd, är ett sätt att styra skolans prioriteringar.

Politikens möjligheter att påverka

Det vi som politiker däremot kan påverka är de övergripande förutsättningarna. Vi kan påverka rambudgeten och lyfta skolfrågor politiskt genom interpellationer i kommunfullmäktige för att uppmärksamma problem och kräva svar från ansvariga beredningar.

Vi kan också skriva motioner med konkreta förslag på åtgärder och ge tydligare politiska uppdrag till förvaltningen. Då förväntar vi oss också svar och åtgärdsförslag från tjänstemännen.

Långsiktiga reformer och konsekvenser efter pandemin

För att påverka utvecklingen framåt behöver vi fortsätta driva långsiktiga reformer. Ett tydligt exempel är konsekvenserna av pandemin. Många barn fick inte de kunskaper de borde ha fått under covidåren på grund av bristande förutsättningar. Risken är stor att dessa elever halkar efter under lång tid framöver om inte tidiga och riktade insatser sätts in.

Centerpartiet har tidigare drivit motioner kring skolresultat och kommer fortsätta arbeta för att stärka elevernas möjligheter att lyckas i skolan.

Tidiga insatser och elevens behov

Skolpengen handlar inte bara om hur många elever vi har, utan också om vilka behov eleverna har. Tidiga insatser är avgörande för att ge barn bästa möjliga förutsättningar. Om ett barn går år efter år utan att lyckas i skolan riskerar både motivationen och framtidstron att försvinna — hos både barn och föräldrar.

Samverkan mellan skola, socialtjänst och familj

Här krävs ett helhetsperspektiv. Övergången mellan BVC, skola och elevhälsa behöver fungera bättre, och socialtjänst och skola måste kunna samarbeta tidigt kring barn och familjer som behöver stöd. Den nya lagstiftningen har lyckligtvis öppnat upp bättre möjligheter för samverkan mellan socialförvaltning, polis och skola, vilket stärker möjligheterna till tidiga insatser.

Skolproblem är ofta också familjeproblem. Därför behöver vi arbeta tillsammans med hela familjen och skapa förutsättningar för att både barn och föräldrar ska vilja och orka lyckas.