Så vill Centerpartiet utveckla Landstinget/Region Dalarna

- Det är med stor ödmjukhet och tillförsikt som jag står här idag. Uppdraget, att bidra till bättre hälsa och ett mer attraktivt och växande Dalarna, känns stort och viktigt, säger Sofia Jarl (C), landstingsråd.


Under landstingsfullmäktiges första dag debatterades regionplan och budget för 2019.

Centerpartiet lägger, tillsammans med övriga partier i Dalasamverkan, en regionplan - Ett hälsosamt Dalarna - med budget och finansplan för 2019-2021.

Centerpartiet har under många år fokuserat på att den nära vården måste fungera och att primärvården ska ha större resurser.

- Därför tänker vi, tillsammans med våra samarbetspartier i Dalasamverkan, starta en Framtidsresa. Det är en resa mot en Närmare vård, en vård utan långa köer, med högre kvalitet, för att fler ska trivas på jobbet, för en bättre miljö, en långsiktigt hållbar ekonomi och för att hela Dalarna ska utvecklas, säger Sofia Jarl (C), landstingsråd Landstinget Dalarna under sitt budgetframförande på landstingsfullmäktige.

Dalasamverkans prioriteringar:

Mer närmare vård - Region Dalarna ska ha en primärvård med hög kvalitet utan väntetider med utgångspunkt i patienternas behov av vård.

Vård utan köer - Regioon Dalarna ska förbättra tillgänglighet inom ramen för vårdgarantin.

Vårdkvaliteten ska öka - Regionen ska erbjuda en vård som jämlik, patientsäker och har god kvalitet.

Fler medarbetare som trivs på jobbet - Region Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare med en trivsam arbetsmiljö där medarbetarna känner sig sedda. Medarbetarna behöver få bättre arbetsvillkor och sjukfrånvaron måste minska.

Minskad påverkan på klimat och miljö - Region Dalarna ska bedriva ett lngsiktigt hållbart arbete fokuserat på att öka människors hälsa, minimera miljöbelastningen och förebygga föroreningar. God miljö är en förutsättning för god hälsa.

En långsiktigt hållbar ekonomi - En välskött ekonomi utgör grunden för att regionen ska kunna erbjuda en patientsäker vård med god kvalitet.

Region utveckling - Region Dalarna ska verka för en utbyggnad av Dalabanan och samordna infrastruktur- och trafikåtgärder på regional interregional nivå.

Läs hela regionplanen - Ett hälsosamt Dalarna - med budget och finansplan >>

Sofia Jarls anförande Regionplan och budget 2019, landstingsfullmäktige 19-20 november

"Ordförande, ledamöter, åhörare

Det är med stor ödmjukhet och tillförsikt som jag står här idag. Uppdraget, att bidra till bättre hälsa och ett mer attraktivt och växande Dalarna, känns stort och viktigt.

Inför valet meddelade vi i Centerpartiet att vi avsåg att tillsammans med Alliansen och Dalarnas sjukvårdsparti bilda ett nytt ledarskap i landstinget, den blivande regionen i Dalarna.
Anledningen, att det behövs en ny riktning, en ny politik för att ta tillvara det här länets potential, och att få ordning och reda i ekonomin. När sedan Miljöpartiet anslöt sig till vårt samarbete efter valet bildades Dalasamverkan.

Väljarna, Dalfolket, har givit oss ett mandat att driva på för förändring.

Därför tänker vi, tillsammans med våra samarbetspartier i Dalasamverkan, starta en Framtidsresa. Det är en resa mot en Närmare vård, en vård utan långa köer, med högre kvalitet, för att fler ska trivas på jobbet, för en bättre miljö, en långsiktigt hållbar ekonomi och för att hela Dalarna ska utvecklas.

Jag tänker uppehålla mig särskilt vid några av dessa delar.

Det är viktigt att vi kan få en Hälso- och sjukvård som är nära i hela Dalarna, en närmare vård. Med det menar vi dels att vården måste bli mer tillgänglig, att köerna kortas, att det skapas förutsättningar för att driva mottagningar även på mindre orter, och att det som kan utföras nära också ska flyttas till vårdcentralen från sjukhusen.

Utvecklingen inom medicin, teknik och behandlingsmetoder skapar ständigt nya möjligheter. Inriktningen är att primärvården, den nära vården, ska stärkas och tillföras resurser över tid. Arbetet med att främja hälsa och förebygga ohälsa behöver stärkas. Ett sätt är att utöka hälsosamtalen, så att fler åldersgrupper omfattas.

Den psykiska ohälsan är ett stort och växande problem i Dalarna. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Dalarna, främst hos kvinnor. Det är en stor utmaning. Vi kan också se att psykisk ohälsa hos barn och unga ökar. Det kan vi se i nationella undersökningar och vi ser det även i vår egen uppföljning i och med LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken.

Särskilt utsatta är unga tjejer. Men även killar drabbas. Intressant är att tjejer upplever mycket mer stress och ohälsa under skoltiden, medan killarna under den tiden i livet ser ut att må ganska bra. Men det är senare i livet, kring 20-årsåldern och uppåt som mäns ohälsa och stress går upp. Anledningarna och orsakerna till detta behöver vi lära oss mer om och det finns det många teorier, men helt klart är att skillnaden mellan könen är stor här i Dalarna.

För min egen del tror jag att de traditionella könsrollerna är en stor bov i det här dramat. Det vill säga att det finns förväntningar på hur kvinnor respektive män ska vara och att både unga tjejer och unga män upplever att de är svåra att leva upp till. Och här i Dalarna är könsrollerna extra starka. Att människor bedöms främst utifrån det kön man råkar vara född till, och inte utifrån vem man är som människa, som den unika person man är - det begränsar människors frihet och skapar ohälsa. Särskilt framträdande blir det hos HBTQ-personer. Kunskapen om detta och bemötandet inom Hälso- och sjukvården måste bli bättre.

Det är av stor vikt att vi fortsätter arbeta med jämställdhet å ena sidan, och ungdomsstrategiarbetet å andra sidan. Nu i höst genomförs en ny LUPP-enkät och det kommer att bli väldigt intressant att se resultatet. Inte minst är det ett viktigt verktyg för att lära oss mer om hur Hälso- och sjukvården kan bli bättre.

Helt klart är att det behövs en satsning på Barn- och ungdomspsykiatrin, både för att höja kompetensen och för att öka tillgängligheten. Det är inte rimligt att barn som lider av psykisk ohälsa ska tvingas vänta i månader på att få hjälp. Därför behövs också fler familjecentraler som snabbt kan fånga upp barn, unga och familjer som mår dåligt och behöver stöd innan ohälsan utvecklas till ett svårt sjukdomstillstånd. Det borde finnas minst en familjecentral i varje Dala-kommun.

Vårdcentralerna, Familjecentralerna, Ungdomsmottagningarna och skolans elevhälsa kan bidra till att tillgängliggöra en första linjens barn- och ungdomspsykiatri. Hur detta ska ske kan se olika ut från kommun till kommun, och därför behöver samarbetet mellan den nya regionen och kommunerna stärkas.

Vården behöver också komma närmare för de mest sjuka och sköra personerna. I våras startade det första mobila närsjukvårdsteamet i Västerbergslagen och resultatet under den här korta perioden som det varit i gång talar för att det är ett mycket framgångsrikt sätt som är bra både för patienterna och för verksamheten. Detta är något som vi vill införa på fler platser i länet, i nära samarbete med kommunerna.

Att föda barn är något av det mest fantastiska man kan vara med om. Det är viktigt att kunna känna sig trygg med att förlossningsvården fungerar och håller hög kvalitet, även om man bor i norra delarna av vårt län. Sedan BB i Mora stängdes är det många som vittnar om otrygghet vid graviditet och förlossning. Därför vill vi förstärka förlossningsvården i Dalarna, framför allt behöver tryggheten för födande kvinnor i norra Dalarna öka. Även eftervården för de födande mammorna behöver förstärkas.

Allt det här är viktiga framtidsfrågor som jag hoppas att vi kan nå en bred enighet ikring. Men en sak vet jag att vi inte kommer att bli eniga om där det går en skarp skiljelinje, och det är i inställningen till andra utförare. När S och V vill försvåra för privata aktörer så är min och Dalasamverkans uppfattning snarare att privata aktörer kan vara en del av lösningen. Det är inte bra med monopol. Varken för patienterna eller för de som arbetar inom vården. Att det finns alternativ för människor, att själv kunna välja vilken vårdcentral som passar bäst, är bra. Eftersom människor är olika. Att det finns fler arbetsgivare är bra för alla människor som arbetar inom vården. Det är bra för löneutvecklingen och arbetsmiljön. Och det är faktiskt bra för jämställdheten eftersom Hälso- och sjukvården är en starkt kvinnodominerad bransch där det borde vara möjligt att vara egen företagare och entreprenör i lika hög grad som inom mansdominerade branscher. Det borde vara lika självklart för kvinnor att kunna driva framgångsrika företag som det är för män! Jag har aldrig hört någon prata om att det borde ställas krav på företag som bygger infrastruktur eller bostäder att de inte ska få gå med vinst. De arbetar också med välfärd och våra skattepengar! Nej, det är en argumentation som inte håller. Därför vill jag här och nu göra klart att vi vill se fler företagare i Dalarna. Vi vill se fler kvinnor som är företagare i Dalarna. Och vi vill se att fler kvinnor tjänar mer pengar!

Och apropå pengar.

I Dalasamverkan budget för 2019 bygger vi in krockkuddar samtidigt som ett fortsatt arbete behövs för fortsatta effektiviseringar och kostnadsreduceringar. En långsiktigt hållbar ekonomi i balans är den viktigaste förutsättningen för att även kommande generationer ska kunna åtnjuta en bra välfärd. Det finns en obalans inom Hälso- och sjukvården som vi behöver fortsätta att arbeta med, samtidigt som många områden måste utvecklas.

Det är både gas och broms som behövs på den här Framtidsresan!

Därmed yrkar jag bifall till Landstingsstyrelsens förslag till budget och verksamhetsplan för 2019 och inriktning för åren fram till 2021!"

Det talade ordet gäller.