Fler Familjecentraler -en långsiktig investering i bättre livsvillkor i Dalarna!

Att barn, unga, vuxna och äldre upplever psykisk ohälsa är tyvärr inget nytt här i Dalarna. Redan på 90-talet duggade larmrapporterna tätt. Det handlade om ätstörningar och kroppshets, en otillräcklig elevhälsa i skolan, ungdomsmottagningar som tog semester lagom till sommarlovet och rekordlånga köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Kvinnor i Dalarna tillhörde de mest sjukskrivna i landet och ”utbränd” var den vanligaste orsaken. Mycket av det vi upplever som problem idag är väldigt lika som för 20-30 år sedan. Men fortfarande ägnar vi oss mycket åt att släcka bränder, åtgärda problemen när det redan gått för långt. Tänk om vi istället vågade satsa på tidiga insatser. Tidig upptäckt. Det förebyggande och hälsofrämjande. För vad betyder det egentligen?

Nationalekonomen Ingvar Nilssons forskning visar till exempel att 1 satsad krona i förebyggande arbete ger 14 kronor tillbaka. Men inte nästa budgetår, eller året efter, utan det är en satsning som ger avkastning på kanske 10 års sikt. Till det kommer ett antal fler förväntade levnadsår som en trygg uppväxt innebär för det enskilda barnet, jämfört med en otrygg uppväxt. Skillnaden är enorm. Gigantisk.

Trots det är det ofta svårt att prioritera de långsiktiga förebyggande insatserna, när det borde vara tvärt om. Men vi i Dalasamverkan har en tydlig ambition att satsa förebyggande, och en av de prioriterade insatserna är att det ska finnas minst en familjecentral i varje Dala-kommun.

En familjecentral är öppen och ska vara tillgänglig för alla familjer. Men där ska också finnas kompetens att upptäcka och tidigt komma in med riktade insatser för att stödja en positiv utveckling för det enskilda barnet och dess familj. Och det startar redan under graviditeten. För att få kalla sig för en familjecentral ska det finnas fyra verksamheter som samarbetar och är samlokaliserade: Mödrahälsovård (MVC), barnhälsovård (BVC), öppen förskola och socialtjänstens familjeteam eller liknande som arbetar främjande och förebyggande.

MVC når knappt 100 procent av alla blivande mödrar. BVC når i princip alla barn. Den öppna förskolan är en mötesplats för alla små barn och deras föräldrar. Och i samma hus finns kommunens främjande socialtjänst som snabbt kan rycka in och ge stöd till barn och familjer som upplever svårigheter. Att just samlas under samma tak är bra för familjerna som kan få ett samlat stöd från flera professioner på samma plats. Beslutsvägarna blir snabbare och väntetider kan kortas när flera huvudmän samarbetar på detta sätt.

Och det finns inget som hindrar att fler verksamheter kan byggas in så som samtalsmottagning för barn- och unga, ungdomsmottagning eller annan verksamhet som har samma målgrupp och syfte. Det finns dessutom många föreningar som skulle kunna knyta an till verksamheten på en familjecentral så som studieförbund, brukarorganisationer och föräldrastödsföreningar för föräldrar till barn med t ex np-diagnoser mm. Här kan det offentliga och det civila samhället kroka arm, och det är bara fantasin som sätter gränser!

Från regionens sida sträcker vi ut handen till de kommuner som ännu inte har en familjecentral. För ska detta bli verklighet krävs att även kommunen är engagerad, och hittills har vi mött ett stort intresse. Det bådar gott för framtiden att vi också kan stärka samarbetet för att fler barn ska växa upp i trygghet i Dalarna.

Sofia Jarl, regionråd (C)